Gå till innehållet
Gå till startsidan

Din tidning om kvalificerat socialt arbete och psykoterapi

Tidskrift för kvalificerat socialt arbete och psykoterapi.

Sök

Socionomen besöker frivården – så kan en arbetsdag se ut

Kriminalvården växer som aldrig förr. Det gäller även frivården. Vi tog rygg på frivårdsinspektören Veronica Avalos under en arbetsdag.

Dagen börjar i Göteborgs kollektivtrafik för frivårdsinspektör Veronica Avalos. Först buss eller spårvagn, därefter en promenad från Drottningtorget.

Den här artikeln är låst

Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.

Väl på plats i frivårdens lokaler är det dags för en frukostföreläsning, som Veronica Avalos är med och arrangerar. I dag är det Maria Linde, leg psykolog från Skogomeanstalten, som föreläser om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Veronica Avalos är utbildad socionom och har jobbat inom Kriminalvården sedan 2018. Först som kriminalvårdare och nu som frivårdsinspektör. Hennes fokusområden är skyddstillsyn och villkorlig frigivning. Föreläsningarna som hon är med och arrangerar kom ursprungligen till för att skapa trivsel på arbetsplatsen och föra medarbetarna närmare varandra.

Fram till år 2033 ska Kriminalvården gå från dagens 9 000 anstalts- och häktesplatser till 27 000. Det är en utbyggnad som myndigheten själv beskriver som historisk. Lovisa Nygren, chef för frivården i Göteborg, ser flera utmaningar.

Lovisa Nygren.

– Det blir en utmaning i att rekrytera och en utmaning i att jobba i en så intensiv förändring. Det måste samtidigt göras med stabilitet och trygghet, som ju är väldigt viktiga delar i vårt klientuppdrag, säger hon.

Hur tror du att utbyggnaden kommer att påverka frivårdens verksamhet?

– Det här är ju en helt exceptionellt stor expansion som påverkar oss mycket redan nu. Vi kommer att få fler klienter och räknar med att förutsättningarna för vårt jobb kommer att ändras. Om till exempel förslaget om ändrad lagstiftning för villkorlig frigivning går igenom så kommer det få en stor påverkan på hur vi ska bedriva vår verksamhet.

Finns det någon oro hos personalen?

– Det är klart att man som medarbetare, eller som medborgare för den delen, kan ställa sig frågan om hur det här ska gå till. Det är en så stor kapacitetsökning att den blir svår att omfamna. Men man får ta ett steg i taget.

Eftermiddag och dags för Veronica Avalos att planera inför ett klientmöte. Ett utarbetat system för rumsbokning underlättar i arbetet.

Lovisa Nygren ser ändå positivt på de utmaningar som väntar och lyfter den arbetskapacitet som finns bland medarbetarna.

– Alla vi som jobbar förstår att det finns svårigheter och att det kommer uppstå nya svårigheter som vi inte känner till än. Men min erfarenhet är att idogt arbete lönar sig och vi har kloka och handlingskraftiga människor här som kommer möta utmaningarna.

Ett av de program som Kriminalvården erbjuder är OTO-prism One to One. Själv jobbar Veronica Avalos med det KBT-baserade programmet Krimstics.

I dag, vilket händer ibland, så träffar man på gamla kollegor från förr. Den här gången träffar Veronica Avalos på Makosa Karim som hon arbetade med när hon jobbade extra som kriminalvårdare på häktet. Det var under tiden som hon studerade till socionom.

Det börjar bli dags för klientmöte men innan det hinner Veronica Avalos med ett spontant möte med kollegan Heidi Végvári. Hon är biträdande projektledare för GVI, Gruppvåldsintervention Göteborg – vägra våld.

Dags för klientmöte. Det börjar med en tur genom larmbågen – en säkerhetshöjande åtgärd för både medarbetare och klienter. Efter det kan mötet börja.

Inför varje klientmöte ser Veronica Avalos till att ha ett larm med sig.

Slutligen ges det tid för lite dokumentation framför datorn. Det kan handla om allt från att följa upp klienters verkställighetsplanering till yttranden till domstol.

LÄS OCKSÅ >>> Här kan du ta del av fler bildreportage

Relaterat

Mera att läsa

Porträttbild på diakonen Sten Streiffert.

”Fängelset förändrade mitt liv”

Mötet

Han är dömd för förberedelse till mord. I dag hjälper diakonen Sten Streiffert andra som hamnat på samhällets skuggsida.