Skuldsanering förebygger brott – ett tag

I studien A Fresh Start or a False Dawn?, har han tillsammans med kollegorna Olof Bäckman och Yerko Rojas matchat drygt 1 600 personers ansökningar om skuldsanering mot registerutdrag från Kronofogden. De såg att för personer som beviljats skuldsanering sjönk brottsförekomsten med 30 procent.

Men redan sex till nio månader efter beslutet om skuldsanering så avtog den positiva effekten, för att till slut försvinna helt. Robin Gålnander tror att orsakerna är en kombination av personliga och strukturella omständigheter.

– Vi vet att man kan, och förmodligen bör, göra mer för att stödja individer som får skuldsanering, även efter beslutet, säger Robin Gålnander.

I dag finns möjlighet att få stöd i samband med att man söker skuldsanering av en kommunal skuld- och budgetrådgivare men den hjälpen försvinner sedan.

– När du väl har fått din skuldsanering är det mer eller mindre upp till dig att lösa allt, och det är ju en helt ny situation och verklighet att förhålla sig till, säger Robin Gålnander.

En skuldsanering varar i regel i fem år, och under den tiden lever individen på existensminimum.

– Det finns inga marginaler i budgeten för att lösa sånt som behöver lösas i livet. Mat och husrum är visserligen inräknat, men så händer det saker, du kanske tappar mobilen i handfatet eller så sker något annat oförutsett – och det blir väldigt svårt att hantera.

Han tror att stöd i vanliga vardagsmässiga situationer skulle göra stor skillnad, för en skuldsanering kan vara svår att hantera ur flera aspekter.

– Vi resonerar kring det här i studien, att skuldsanering är en ”once-in-a-lifetime opportunity”, du kan få skuldsanering en gång, men bränner du den chansen är det kört.

Den vetskapen tror Gålnander är pressande för individen, att man ser det som sin sista chans, och lyckas man inte så går det åt skogen.

– Ett så desperat läge kan vara brottsalstrande. Det är en ganska klassisk kriminologisk faktor, att är du pressad, ekonomiskt och socialt, och dessutom har ett kriminellt kontaktnät och ett visst mönster av kriminellt beteende så ökar risken för att återfalla i brott markant.

I sin doktorsavhandling ”Maintaining Desistance − Barriers and Expectations in Women’s Desistance from Crime” djupintervjuade Robin Gålnander tio kvinnor och följde under lång tid deras strävan att upphöra med brott. Just skulder var en svår och starkt komplicerande livsfaktor för kvinnorna.

– Det är jättetufft, säger Robin Gålnander.

Ändå har skuldsanering fördelar i jämförelse med de löneutmätningar som annars är vanliga vid obetalda skulder. Vid löneutmätning är det vanligt att skulden – vilket flera av kvinnorna i avhandlingen vittnade om – fortsätter att växa på grund av räntorna, och det finns inget slut på löneavdraget.

Vid skuldsanering minskar hela tiden den faktiska skulden och efter fem år skrivs resterande skulder av helt och hållet.

– Men även fem år kan upplevas som en väldigt lång period om man inte får vardagen att gå ihop rent ekonomiskt, konstaterar Robin Gålnander.

Han tror att stöd och uppföljning efter att beslutet om skuldsanering tagits, kan underlätta för personerna att hantera den psykologiska och ekonomiska press som en skuldsanering innebär. Men hjälpen behöver anpassas till den här gruppen.

– Bland fängelsedömda är det vanligt att man inte har fullgjort sin grundutbildning. Många har inget vidare självförtroende när det gäller matematik eller att räkna ut vad man är skyldig någon. Det här är förknippat med mycket skam, så en eventuell stödperson behöver inte bara vara duktig på ekonomi utan också förstå vilka psykologiska faktorer som spelar in och kunna prata om det, säger Robin Gålnander.

En av de viktigaste aspekterna med studien ser han i möjligheten att jämföra det svenska systemet med andra länders system. Han påpekar att skuldsanering är ett ganska unikt system för Sverige och våra nordiska grannländer.

– Jag läser naturligtvis mycket forskning från USA, de är stora i kriminologi, och där är det vansinnigt mycket svårare att förhålla sig till sina skulder. Du har skulder i motsvarande grad eller högre, men du har nästan inga reella möjligheter att ta ansvar för, och beta av dem, säger Robin Gålnander.

Han ser stora fördelar med det svenska systemet. Här finns ett slutdatum, vilket han tror är avgörande.

– Du betalar så mycket du någonsin kan och du lever väldigt knappt och fattigt, men det är under en begränsad period. Det är fem år, sen får du ditt liv tillbaka. Det är hoppingivande och det ger livet riktning och mening, säger Robin Gålnander.