Panelen: Vilken status har egentligen psykoterapin i Sverige?

Ylva Ginsberg, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen och docent i psykiatri

– Psykoterapi är viktigt inom psykiatrin. Ofta jobbar man i team och kombinerar olika former av behandling. Det behövs kompetenta legitimerade psykoterapeuter som kan ta mer knepiga ärenden än standardbehandlingen och som handleder personer med grundläggande psykoterapiutbildning. Våra nationella riktlinjer rekommenderar psykologisk behandling, KBT eller interpersonell terapi, för lindrig och medelsvår depression och ångest. Det prioriteras högre än läkemedel. Riktlinjerna anger inte om psykoterapeuten bör vara legitimerad eller om grundläggande psykoterapiutbildning räcker, det är arbetsgivaren som bedömer om kompetensen är tillräcklig.

– Socialstyrelsens rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal inom hälso- och sjukvården 2021” visar att det finns knappt 5 000 legitimerade och sysselsatta psykoterapeuter, mer än hälften är 60 år eller äldre. År 2022 rapporterade tio regioner brist på psykoterapeuter. En del regioner menar att de inte har förutsättningar att följa våra nationella riktlinjer eftersom det är brist på personal. Det är också ett bekymmer att det är brist på psykologer och andra med grundläggande psykoterapiutbildning.

LÄS OCKSÅ >>> Yrkesgrupp under hot: Riskerar psykiatrins psykoterapeuter att försvinna?

– Samtidigt finns ett ökat behov av personer som kan bedriva psykoterapi, eftersom den psykiska ohälsan ökar. Det är klart att det inte är bra när vården blir ojämlik, att man kan få tillgång till psykoterapi i vissa delar av landet och inte i andra. Internetpsykiatri är ett sätt att ge fler patienter tillgång till behandling, men det passar inte alla.

Teci Hill, ordförande för Psykoterapicentrum, en ideell intresseorganisation för psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning

– Det ser olika ut i olika regioner och för olika psykoterapeutiska metoder. I Skåne kan man till exempel få både kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk psykoterapi genom vårdvalet. Generellt i landet är det dock i första hand KBT som erbjuds och möjligheten att få PDT har nästan försvunnit helt – trots stark evidens och att erfarenheter från andra länder visar att människor med olika problematik behöver olika psykoterapeutiska metoder.

– Utvecklingen i Sverige beror på Socialstyrelsens riktlinjer, som rekommenderar KBT och medicin. Samtidigt går regionerna på lokal nivå mot att erbjuda mindre psykoterapi och öka medicineringen. Man tenderar att korta samtalstiden och minska frekvensen, vilket handlar om kortsiktiga besparingar.

– Jag tänker att utvecklingen även handlar om synen på psykiskt lidande. I dag dominerar en medicinsk förklaringsmodell, där man så snabbt som möjligt ska ge en diagnos, gärna specifikt kopplad till en medicin och eventuellt en specialbehandling som är skräddarsydd för just denna diagnos. Jag menar att psykiskt lidande ofta är mer komplext än så, att förstå och hjälpa en människa med psykiska problem tar tid. Det finns en risk att arbetet endast handlar om symtomlindring, att orsaker till lidandet förblir okända och obearbetade och att problemet därmed kvarstår.

LÄS OCKSÅ >>> Terapin började med månader av tystnad – sedan vände det för Fanny och Simon

– Om du däremot går i psykoterapi med hög kvalitet får du kunskap att hantera dina problem och blir bättre rustad för framtida kriser. Jag skulle önska att vi kunde lyfta fram den humanistiska förståelsemodellen mer, där man ser hela människan och den sociala, psykologiska, somatiska, historiska och situationella kontexten.

Martin Rödholm, specialistläkare i psykiatri och fram tills nyligen projektledare inom psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR

– Psykoterapins ställning inom både psykiatrin och primärvården är stark och mycket talar för att den blir allt starkare. Socialstyrelsen är till exempel tydlig i sina nationella riktlinjer att psykoterapi är förstahandsvalet vid medelsvåra depressioner och ångestsyndrom.

– Hur många patienter som får psykoterapi är svårfångad data, men vi har en del. Mellan 2009 och 2019 ökade till exempel andelen personer fick behandling med KBT eller interpersonell terapi, IPT, från 4,4 till 8,4 personer per 1 000 invånare. Vi har också gjort en genomgång av psykoterapier i primärvården och via internet, som visar att andelen personer med lätt till medelsvår depression som får psykologisk behandling, framför allt KBT, ökade mellan 2019 och 2020. Samtidigt rapporterar våra medlemmar att fler patienter behöver psykoterapi, men att det är brist på psykoterapeuter.

LÄS OCKSÅ >>> Så är en bra terapeut – och så är en dålig: ”Kan handla om en mängd orsaker”

– De psykoterapeutiska metoderna har också utvecklats dramatiskt de senaste femton åren, vilket innebär att tillgängligheten ökar för patienterna. I dag har vi till exempel både dialektisk beteendeterapi och mentaliseringsbaserad terapi vid självskadebeteende.

– Jag hör ibland att antalet psykoterapeuter har blivit färre inom psykiatrin. SKR:s kartläggning ”Psykiatrin i siffror” innehåller data över antalet socionomer och psykologer inom psykiatrin, men inte antalet psykoterapeuter. Hur många av psykologerna och socionomerna som jobbar med psykoterapi och hur stor del av sin arbetstid de lägger på det är en svår kartläggning att genomföra.