MBT visade god effekt på våldsdömda män

– Det är framför allt tre saker jag är stolt över när det gäller den här studien, säger han och ler brett.

Nummer ett och två handlar om att man lyckades involvera personer med så kallad levd erfarenhet i såväl teamet som genomförde studien, som i forskargruppen. Det vill säga personer med erfarenhet av att ha suttit i fängelse, eller av att ha diagnosticerats med antisocial personlighetsstörning.

– Det ger studien trovärdighet, säger Peter Fonagy.

Punkt nummer tre handlar om vad han kallar en rehabiliteringsakt. Han menar att våldsbrottslingarna återfick tron på sitt värde som människor genom att delta i studien.

– Vi upptäckte, under behandlingens gång, hur hungriga de här männen var på mänsklig förståelse. Det var som att befinna sig i öknen där en enda droppe vatten får en hel blomma att utvecklas, säger Peter Fonagy.

Sedan tillägger han, aningen skämtsamt, att han inte vet om det verkligen var den mentaliseringsbaserade terapin som ledde till mindre aggressivitet hos våldsbrottslingarna med antisocial personlighetsstörning, även om de har data som stödjer de resultaten.

– Jag tror verkligen att det spelar roll för dessa individer, att en grupp av väldigt allvarliga personer, visar ett allvarligt intresse för dem. Och jag funderar på om inte det i sig hade varit läkande.

Studien genomfördes under två år med våldsdömda män med villkorlig dom och antisocial personlighetsstörning. Hälften av männen slumpades till gruppen som fick vanlig behandling, den andra hälften fick vanlig behandling plus mentaliseringsbaserad terapi, MBT. Den mentaliseringsbaserade terapin omfattade gruppterapi en gång i veckan, samt individuell terapi var fjärde eller sjätte vecka (se faktaruta).

– Terapin fokuserade på att förstå andra, och sig själv bättre när det kommer till tankar, känslor, önskningar, tro, avsikter och begär. Att förstå grundläggande relationella utbyten, speciellt när de färgas av aggressivitet, säger Peter Fonagy.

– Inget av det är raketforskning, undan det rör sig om grundläggande mänskliga beteenden.

Och efter 12 månader såg Fonagy och hans kollegor att gruppen som även fick MBT visade signifikant lägre nivåer av måttet OAS-M, Overt Aggression Scale-Modified, som används för att bedöma nivåer av aggression. Dessutom såg forskarna signifikant skillnad till MBT:s fördel vid samma tidpunkt för variablerna våld och fientlighet.

På frågan om något resultat av studien överraskade Peter Fonagy, så svarar han ”ja”.

– Vi lyckades inte åstadkomma en så stor förbättring som vi hade hoppats på när det gäller deltagarnas nedstämdhet. Vi trodde att de skulle bli mindre deprimerade, men de höll sig på samma nivå.

Han tror att en orsak kan vara att deltagarna, i och med behandlingen, blev mer medvetna om sin situation och att det påverkade deras sinnesstämning.

Peter Fonagy säger att de grundläggande principerna i mentalisering är enkla. Det handlar om att inte göra antaganden om andra människor, att vara nyfiken på vad människor tänker eller känner och att vara nyfiken på sin situation.

– Men viktigast av allt är att veta att den här förmågan fluktuerar, och när känslor blir mer intensiva, så sjunker mentaliseringsförmågan, på samma sätt som förälskade personer inte tenderar att tänka särskilt klart, säger han och tillägger:

– Socionomer kan göra väldigt mycket för att hjälpa människor att mentalisera – om de inte har för höga förväntningar, och om de är villiga att vara nyfikna, naiva och icke-dömande.

Flera socionomer deltog i forskningsstudien, och Fonagy konstaterar att de gjorde ett mycket bra jobb.

– Socionomer kan göra mer, eller lika mycket som en terapeut kan.

I studien skriver forskarna att det behövs fler studier kring MBT:s effekt på personer med antisocial personlighetsstörning, såväl när det gäller allvarliga våldsamma beteenden som våld i nära relationer. Peter Fonagy hoppas nu på att göra motsvarande studie inom fängelser, inte minst för att kunna nå personer med ännu svårare problem och ge dem en möjlighet att inte återfalla i brott.

– Vi hade stora mentalsjukhus som vi har lyckats stänga och jag skulle önska att samma sak kunde hända med fängelserna.

Fängelserna är enligt Fonagy fulla med personer som inte borde vara där. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, PTSD, erfarenheter av trauma etcetera, och som befinner sig i en omgivning som förvärrar deras mående.

– Vad jag skulle vilja se är ett system där personer som begått brott behandlas humant och att vi försöker förstå hur deras syn på världen gjorde att de såg brott som den enda utvägen. Det kan vi inte göra i nuvarande fängelsemiljö. Det måste finnas andra lösningar som vi kan komma fram till, säger han.