Panelen: Så ser vi till att intagna får den behandling de behöver

Fredrik Thunberg, kriminalvårdschef, anstalten Österåker

– Vi bygger mycket på Österåker just nu, anstalten ska växa från 230 till 480 platser de närmaste åren. Vi bygger världens bästa anstalt med rymliga lokaler som är anpassade för det klientantal vi kommer att ha och där vi kan bedriva ett kvalitativt verksamhetsinnehåll, med bra lokaler för våra behandlingsprogram.

– Kriminalvården har också en pågående satsning för att öka andelen intagna som genomför behandlingsprogram.

Hur påverkar överbeläggningar och trängsel möjligheterna att ge intagna behandling i dag?

– Vi har inte samma förutsättningar som för några år sedan, då vi verkligen kunde säkerställa att alla intagna fick alla program de skulle. Nu handlar det mer om att se till att de resurser vi har träffar så många klienter som möjligt.

LÄS OCKSÅ >>> Visionen ”Bättre ut” ifrågasätts när Sverige får flest fångar i Europa

– Hela myndigheten har gjort ett skifte där vi har minskat på en del långa, specialiserade behandlingar, som tolvstegsprogrammet, och riktat in oss mer på grundläggande kriminalitetsprogram som är riktade mot så många intagna som möjligt, för att nå fler. På Österåker uppnådde programledarna målen för hur många intagna som skulle få behandling år 2023.

Hur gör ni för att det ska finnas tillräckligt med programledare framöver?

– Det är ett stort arbete. Vid byggstarten 2022 gjorde vi en rekryterings- och bemanningsplan och insåg att vi måste börja rekrytera redan samma år för att hinna hitta, anställa och utbilda personal till att de nya fastigheterna öppnar 2025. Så det gjorde vi och har kunnat följa vår plan.

– Vi har en hundraprocentig måluppfyllelse på vår kapacitetsökning när det gäller personal och har redan i dag långt fler anställda än vad vi egentligen har plats för i den nuvarande verksamheten. Nu är vi inne i en fas då vi vidareutbildar specialbefattningar, som programledare.

Daniel Bergenhem, kriminalvårdsinspektör, anstalten Kalmar

– Vi har en historiskt högt beläggning och vi har dubbelbelagt så många rum vi kan, det finns vanligtvis 57 platser och just nu har vi 77 intagna. Det gör att fler klienter behöver behandling, utbildning och sysselsättning och det har vi arbetat med de senaste två åren.

– På anstalten Kalmar har frivården historiskt haft hand om alla behandlingsprogram, men från hösten 2023 har vi utbildat tre egna programledare som jobbar hos oss inne på anstalten.

Vad blir skillnaden med egna programledare?

– När vi förfogar över vår personal själva blir det lättare att planera och genomföra verksamheten, vilket gör att vi klarar att möta fler klienter. Sedan hösten 2023 har behandlingstiden ökat från en procent av de intagnas totala sysselsättningstid till fyra procent. Just nu utbildar vi våra programledare i fler program.

LÄS OCKSÅ >>> Är det rätt prioriterat att satsa miljarder på fler fängelseplatser?

– Det senaste året har vi haft fokus på det breda programmet, Krimfokus, som når alla klienter. Där körde vi behandlingsgrupper fram till maj. Nu gör vi ett uppehåll för att utbilda programledarna i Oto-Prism, ett individuellt program för att minska återfall i brott och missbruk. Då minskar möjligheterna att ge behandling en period, men vi kan möta fler klienter efter fortbildningen.

Hur mycket ska verksamheten byggas ut?

– År 2029–2030 ska vi öppna en storanstalt med 430 platser söder om Kalmar. Då behöver personalstyrkan öka med 350–450 anställda, bland annat för att kunna behålla och vidareutveckla behandlingsdelen. Vi tittar redan nu på bemanningen och har 30 överanställningar för att kunna utbilda personal till de nya enheterna i tid.

– I den nya anstalten kan vi också bygga in tekniska lösningar. I dag går det åt fem till sju årsarbetskrafter till att slussa klienter mellan olika avdelningar. Om det sköts digitalt kan resurserna i stället läggas på vård och behandling.

Anneli Sjödin, kriminalvårdsinspektör, Frivården Umeå

– Frivården Umeå har uppdraget att bedriva behandlingsprogram även inne på anstalterna Sörbyn och Umeåanstalten. Vi har fått mer personalresurser i och med den nya lagstiftning som ger frivården större mandat att bland annat besluta om klienternas deltagande i olika behandlingsprogram.

– I takt med att antalet intagna har ökat har vi fått fler programledare på anstalterna, som kör samma typ av program parallellt. Det är också viktigt att det finns en god samverkan tidigt med personalen på anstalten för att se vilka klienter som har behov av behandling, så att vi sätter in rätt insatser.

Hur hanterar ni att antalet intagna och klienter har ökat?

– Vi har fördelen att ha ett större team av programledare som enbart jobbar med behandling och som har kompetens i flera olika program. Det gör att vi kan anpassa resurserna efter klienternas behov, vi jobbar med grupprogram, som Krimfokus, och med enskilda program.

LÄS OCKSÅ >>> Kriminalvården behöver bli bättre på att minska risken för återfall

– Vi har två Krimfokus-grupper på Umeåanstalten och det kommer vi också att börja med på Sörbyn, där vi tidigare bara hade en sådan grupp. Vi kan också behöva utöka mer fler grupper framöver.

Hur ser du på möjligheterna att rekrytera personal?

– Jag ser inga svårigheter med att få personal som vill jobba med behandling i vår verksamhet, det har inte varit så tidigare. Det är ett så pass intressant jobb och Umeå är också en universitetsstad. Däremot är det en utmaning att behålla personal vid stora förändringar, som den förväntade kapacitetsökningen, och anställda kan känna att de inte hinner med.

– Nyanställda måste få rätt förutsättningar när de kommer till oss. De behöver utbildning, handledning, påfyllnad i kompetens och att man följer upp och bekräftar dem i deras arbete.