Panelen: Så motverkar vi otillåten påverkan
”Otillåten påverkan kan ofta vara väldigt subtil och svår att upptäcka. Det rör sig ibland i gränsområden i form av klagomålsärenden.” Hur gör man då för att skydda medarbetarna? Vi ställde frågan till tre socialchefer.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
Annika Rådström, socialdirektör i Södertälje kommun
Annika Rådström.
Hur motverkar ni otillåten påverkan?
– Vi har fokus på frågan om otillåten påverkan i alla led, både på kommun-övergripande nivå ända ner på enhetsnivå. Vi jobbar mycket med att hålla frågan transparent, att ha den på agendan och med utbildningsinsatser. Inte minst kopplat till organiserad brottslighet.
Kan du ge exempel på ert arbete?
– Vi har exempelvis kontrollfunktioner för att skydda våra medarbetare från att utsättas för hot eller mutor. Arbetar man till exempel inte med ett ärende så ska man inte komma åt dessa i vårt verksamhetssystem. Vi genomför också stickprovskontroller, för att skydda våra medarbetare från att utsättas.
– Samtidigt har vi satsat på stödfunktioner med hållbart nära ledarskap och att man är två i ärenden, dels för att förebygga med också stödja medarbetare när otillåten påverkan skett.
LÄS OCKSÅ >>> Tidigare gängledare fick jobb som socialsekreterare på falska meriter
Finns alla dessa verktyg till för att ni redan drabbats?
– Absolut, Södertälje har stuckit ut länge när man pratar om organiserad brottslighet och frågor om välfärdsbrottslighet. Vi har tillsammans med polisen arbetat med de här frågorna systematiskt och arbetar aktivt för att medarbetare inte ska vara rädda att berätta att de utsatts för försök till otillåten påverkan. De ska veta att de inte är ensamma.
Carin Johansson, socialchef i Pajala kommun
Carin Johansson.
Hur motverkar ni otillåten påverkan?
– Som liten kommun är vi på flera sätt begränsade i hur vi kan arbeta mot otillåten påverkan. Tidigare arbetade jag i Luleå kommun och det är klart att en större kommun har möjlighet att hantera svåra beslut på fler sätt. Man kan exempelvis skriva under med flera namn på beslut om det finns risk för otillåten påverkan genom hot och våld.
Finns det andra sätt som storleken påverkar er?
– I Pajala är vi färre, vi har sex socialsekreterare på IFO och tre biståndshandläggare. Att vi är en liten kommun innebär att man i regel känner alla på något vis. I grunden finns en jävsproblematik även om det finns en vana vid att göra den här typen av bedömningar och att inte gå in i fel ärenden.
LÄS OCKSÅ >>> Çimens familj hotades efter avslaget stöd
Är det främst personer som nekas stöd som försöker påverka era beslut?
– Nej, vi har ingen arbetslöshet i Pajala, den är lägst i landet så vi har maximalt fem personer per månad med ekonomiskt bistånd. Det är snarare klienter som är missnöjda med att vi inte kan hjälpa dem med boendefrågor. Det finns inga vanliga boenden i Pajala och det är långa köer.
Finns det något vanligt förekommande tillvägagångssätt?
– Något som förekommer är att personer ringer högre instanser, det kan vara ett kommunalråd, kommunchef eller mig som socialchef, för att den vägen försöka påverka.
LÄS OCKSÅ >>> Socialsekreteraren Anna blev hotad till livet – men utredningen lades ner
Rizana Talic, förvaltningschef i Växjö kommun
Rizana Talic.
Hur motverkar ni otillåten påverkan?
– Otillåten påverkan kan ofta vara väldigt subtil och svår att upptäcka. Det rör sig ibland i gränsområden i form av klagomålsärenden. En invånare kan först uttrycka sitt missnöje till sin socialsekreterare, sedan ringer den dennes chef och kanske chefens chef och socialnämndens politiker. Det kan uppfattas oskyldigt, och man har rätt att klaga, men gränsdragningen för vad som är ett rättssäkert klagomål och en otillåten påverkan kan vara klurig.
Förekommer det att politiker ställer frågor efter att ha blivit uppvaktade att klienter?
– Ja, politiker kan exempelvis sökas upp på stan där klienter klagar på ett beslut i ett ärende. Dessa politiker kan då ställa frågor till oss, vilket kan uppfattas stressande av socialsekreterare. Att få frågor från politiker kan upplevas som ett maktförhållande där man ifrågasätter om man gjort rätt eller fel.
LÄS OCKSÅ >>> Enskilda socialarbetare riskerar att drabbas hårt av hat och hot
Hur arbetar ni mot detta?
–Vi har arbetat mycket med klagomålsprocesser. I stället för att ta upp ett ärende igen så hanterar man det som ett officiellt klagomål. Vi arbetar också aktivt för att man inte ska känna sig påverkad bara för att en politiker ställer en fråga om ett ärende.
– Både politikerna och våra medarbetare är väldigt duktiga på att hantera detta, men det gäller för oss att stödja våra medarbetare och samtidigt utbilda politikerna i socialnämnden om socialtjänstlagen.
LÄS OCKSÅ >>> Knivskuren socialsekreterare var rädd för klienten