Panelen: Så löser vi glesbygdens utmaningar

Sandra Lind, IFO chef, Övertorneå kommun

Är man särskilt utsatt i en liten kommun?

– Ja, det gäller både för socialsekreterare och chefer. Att vara ute i samhället där du jobbar och kanske också bor, är inte alltid så roligt. Där mer eller mindre alla vet vad du jobbar med, det kan innebära att det inte alltid är så roligt att gå på ICA.

Det påverkar en privat?

– Ja, det kan vara att du har barn på samma förskola eller skola som en klients barn. Det kan också vara en obehaglig situation om du är med ditt barn på en lekplats där du kanske möter en klient. Det är en situation som är svår att beskriva hur det påverkar en, men det påverkar en personligt på alla plan.

LÄS OCKSÅ >>> Glesbygdens socialtjänst tvingas vara kreativ

Hur skiljer det sig som chef?

– I rollen som IFO-chef representerar man en hel myndighet. Det är privilegierat att få representera samhällets yttersta skyddsnät men jag upplever att man utifrån rollen både förväntas begränsa sitt privatliv. Och även gör det som ett skydd för sin integritet. Det är inte en självklarhet för mig att exempelvis gå ut och roa mig med mina vänner.

Vill invånare prata om ärenden med er privat?

– Ja absolut, ett ärende kan exempelvis tas upp av nyhetsmedier eller spridas rykten om i samhället. Då kan invånare söka kontakt med oss, men vår sekretess hindrar oss båda att uttala oss till dem och till journalister om ett ärende. Det kan framstå på ett sätt i nyhetsartiklar, som vi vet kanske inte stämmer med verkligheten.

Intervjun genomfördes under Sandra Linds sista arbetsdag på tjänsten.

Malin Karlsson, IFO och biståndschef i Dals-Eds kommun

Är det aktuellt för er att samverka med Dalsland?

– Ja, vi har en stor avtalssamverkan i Dalsland kring familjehem och familjerätt, familjerådgivning, budget- och skuld och LSS-handläggning.

Hur fungerar det?

– Vi köper kompetenser av Åmåls kommun och Melleruds kommun exempelvis inom LSS-handläggningen där jag har 50 procent köp av tjänst i år. Det är fyra handläggare som stödjer våra fem olika kommuner.

Stannar samverkan där?

– Nej vi har också en samverkan i de fall jäv kan vara aktuellt. Då hjälps vi också åt mellan våra Dalslands-kommuner, säger Malin Karlsson och fortsätter;

– Vi samverkar också i projektet ”Vi backar alla barnen i Dalsland”. Detta handlar om att upptäcka tidigt och förebygga. En samverkan mellan skola, socialtjänst, vården och polisen.

Vad är aktuellt framåt?

– Nu håller vi på att titta på biståndshandläggningen mot äldreomsorgen. Dals-Eds kommun har fått ett inriktningsbeslut från vår socialnämnd att vi ska jobba mot en sådan lösning. Det handlar om att vi ska bli mindre sårbara och klara kompetensförsörjningen på sikt med vår åldrande befolkning.

LÄS OCKSÅ >>> Socialtjänstministern: ”Det ser väldigt ojämlikt ut”

Finns det mindre formella samarbeten?

– Det finns flera olika på chefsnivå, ett annat exempel är hur kommunernas förste socialsekreterare får gemensam extern handledning tillsammans i Dalsland.

Theres Björklund-Aspelin och Sara Berglund, enhetschefer vid socialtjänsten i Vansbro kommun

Är närheten till klienter en fördel?

– Närheten till klienterna kan vara positiv för oss eftersom vi kan få en större förståelse för hur problematiken ser ut, och snabbt kan bygga en relation. Men samtidigt kan det göra det svårare att nå klienter för att alla känner alla, säger Sara.

På vilket sätt kan det bli svårare?

– Vissa kan tänka att om jag går in genom den där dörren, så vet alla att jag är hos socialtjänsten. Det kan bli ett motstånd för att man inte vill bli uthängd. Tiden det tar att motivera klienter kan bli längre just på grund av närheten, säger Sara.

Finns det en okunskap om socialtjänsten?

– Det finns många gamla tankar och föreställningar om vad socialtjänsten gör, en del tror att det enda vi gör är att ta barn ifrån föräldrar. Det är också föreställningar som blivit än mer aktuella med de nya kampanjerna mot socialtjänsten, säger Theres.

LÄS OCKSÅ >>> Vilhelmina blev helt rätt val för socionomen Oskar Konradsson

Får de stöd på annat håll?

– Ja, i glesbygden finns ofta ett starkt nätverk, vilket kan ha både positiva och negativa konsekvenser. En vanlig inställning är att man vill lösa problem på egen hand, vilket kan leda till att man undviker att söka hjälp utanför sitt nätverk. Detta kan resultera i att nätverket blir överbelastat och att man inte får det stöd från socialtjänsten som behövs för att skapa en hållbar situation, säger Sara.

Hur arbetar ni för att motverka det?

– Vi har lagt mycket tid och energi på att vara ute och visa oss och informera om vad Individ- och Familjeomsorgen gör och vad vi kan hjälpa till med. Det är inte så lätt, men de senaste åren har verkligen gett resultat avseende antalet klienter som söker stöd, säger Theres.