Gå till innehållet
Gå till startsidan

Din tidning om kvalificerat socialt arbete och psykoterapi

Tidskrift för kvalificerat socialt arbete och psykoterapi.

Sök

Ny kunskap om hur det är att som biologiskt barn växa upp i familjehem

Biologiska barn i familjehem lämnadas ibland kvar med många frågor, sorg och ibland trauma efter uppbrott. Det visar Lina Bergelt och Sara Hägglöv i sin C-uppsats.

Vad handlar uppsatsen om?

Den här artikeln är låst

Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.

– Om biologiska barn i familjehem och deras upplevelse av att familjen tagit emot placerade barn under uppväxten. Det här är en grupp det pratas ganska lite om, vilket bidrog till att vi ville veta mer, berättar Sara Hägglöf.

Varför blev ni intresserade av ämnet?

– Vi är båda intresserade av barn och unga och började prata om familjehem. Då kom vi in på hur det blir för de biologiska barnen som växer upp i det här, säger Lina Bergelt.

Hur gick ni till väga?

– Vi gjorde åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer med personer som nu är över 18 år och som vuxit upp som biologiskt barn i familjehem. Det var så spännande att få ta del av de här väldigt olika berättelserna, berättar Lina Bergelt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Upplevelserna var väldigt olika men alla hade skapat viktiga och kärleksfulla relationer med något, eller några, av de barn som placerats i familjen. Informanterna vittnade också om att separationerna, eller risken för separationer, hängde över familjerna och skapade stress och jobbiga känslor.

– Men de flesta hade inte pratat så mycket om hur de påverkats av detta. Vissa familjehemsföräldrar hade fått rådet att inte prata så mycket om det hela med sina biologiska barn, vilket kan på styrts av tidsandan då de växte upp, säger Lina Bergelt.

LÄS OCKSÅ >>> På guidad tur i Sofias familjehem

– Ja, våra informanter var vuxna nu, men de som inte fått möjlighet att prata hade i större omfattning fortfarande frågor och hade kvar en sorg som inte nödvändigtvis gått över. Det visar att den här gruppen behöver ses som viktiga personer som inte ska fara illa vid en placering, menar Sara Hägglöf.

– Samtidigt var alla informanter väldigt glada för att de vuxit upp som biologiskt barn i familjehem. De kände en stolthet över föräldrarna som gjort det här viktiga för andra barn och menade att de själva också fått ut mycket av det i form av kärlek och viktiga relationer.

Vem har nytta av att läsa uppsatsen?

– Socionomer i allmänhet, men särskilt de som jobbar med barn och unga. Regeringen har också tillsatt en nationell samordnare som ska se över och utöka familjehemsvården, då behöver det här perspektivet komma med, säger Lina Bergfelt.

– Sen tänker vi också att biologiska barn som har liknande erfarenheter kan känna igen sig och kan finna mening med att läsa den, fortsätter Sara Hägglöf.

LÄS OCKSÅ >>> Här kan du ta del av uppsatsen i sin helhet

Relaterat

Mera att läsa

Porträttbild på diakonen Sten Streiffert.

”Fängelset förändrade mitt liv”

Mötet

Han är dömd för förberedelse till mord. I dag hjälper diakonen Sten Streiffert andra som hamnat på samhällets skuggsida.