Normer och ideal får personer med adhd att vilja få en avdiagnostisering
”Flera såg diagnosen som en begränsning när det kommer till samhälleliga funktioner”. Det säger Moa Nilsson Kvarnlöf som tillsammans med Mona Martinell vigt sitt C-uppsatsarbete åt adhd och avdiagnostisering.
Mona Martinell (till vänster) och Moa Nilsson Kvarnlöf. Foto: Privat
Vad handlar uppsatsen om?
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
Mona: Vi har undersökt strukturella motiv till varför personer önskar avskriva sin adhd-diagnos.
Varför blev ni intresserade av ämnet?
Mona: När vi skrev uppsatsen under 2023 så rapporterades det mycket i media om personer som ville få sin diagnos avskriven. Det öppnades också en mottagning i Skåne som riktade in sig på att avskriva diagnoser. Vi började fundera kring hur det här kunde påverka oss som socionomer.
Moa: Vi kände att det här var ett aktuellt ämne som vi båda var intresserade av och som vi ville veta mer om.
Hur gick ni till väga?
Mona: Från början ville vi göra en intervjustudie med vuxna personer som ville få, eller hade fått sin diagnos avskriven. Vi ville veta varför. Men det visade sig vara jättesvårt, känslan var att det här är väldigt stigmatiserat.
I stället blev det en form av dokumentstudie där vi har valt att utgå från poddar. Vi har gått igenom flera poddar, bland annat från Sveriges Radio, med långa och bra intervjuer, som vi transkriberat och tematiserat.
LÄS OCKSÅ >>> Ny mottagning ska avdiagnostisera personer med adhd och autism
Vilka är de viktigaste resultaten?
Mona: Framför allt att det finns strukturella motiv till att personer med adhd vill avdiagnostisera sig, och att det har med normer och ideal att göra. Vi har sett att det finns en skam kopplad till att få en diagnos som man upplever är felaktig.
Moa: Flera såg diagnosen som en begränsning när det kommer till samhälleliga funktioner, till exempel när man ska ta körkort eller söka in till Polishögskolan.
Mona: Många pratade också om en social begränsning, att när folk fick höra att man hade en diagnos så blev man diagnosen. Man kunde få höra att ”nej, men lyssna inte på honom, han har adhd och är lite vimsig”. Personen tolkades utifrån sin diagnos.
Vem har nytta av att läsa uppsatsen?
Moa: Det finns uppenbarligen en stor skara som vill få sin diagnos avskriven, och för dem kan nog den här uppsatsen vara intressant att ta del av.
Mona: Nu när man pratar om att göra om hela socionomutbildningen så tror jag också det är viktigt att vara medveten om att om några år, om inte redan nu, så kommer en stor grupp människor vilja få sin diagnos avskriven. Vilka tar emot dem då?
LÄS OCKSÅ >>> Här kan du ta del av uppsatsen i sin helhet