Lagändring för att stoppa våldet – ”Bra första steg”
Socialnämnderna får större ansvar för att förebygga mäns våld mot kvinnor. ”Men stora utmaningar återstår.”
Linn Moser Hällen är socionom och föreläsare om våld i nära relation.
En skärpning införs i socialtjänstlagen som ökar socialnämndens ansvar för att stoppa att stoppa dem som misshandlar i en nära relation. Lagändringen som börjar gälla den 1 augusti innebär att kommunens socialnämnd för ett större ansvar för att personer som misshandlar en närstående ska upphöra med det.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
Det kommer att innebära ett ökat fokus på förebyggande arbete. Och regeringens förhoppning är att det ska ge bättre skydd för de personer som riskerar att utsättas för våld. Därmed får kommunerna och deras socialnämnder en viktig roll i arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, slår jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) fast i ett pressmeddelande.
Linn Moser Hällen, socionom och föreläsare om mäns våld mot kvinnor, tycker att lagändringen är ett bra första steg, men poängterar att det fortfarande finns många stora utmaningar kvar. Hon efterlyser bland annat tydliga instruktioner till kommunerna om hur de ska arbeta förebyggande.
– Det räcker inte att säga att kommunerna ska göra något, man måste också säga hur. Det behövs mer detaljstyrning tror jag.
Hon jämför med ändringen som gjordes i socialtjänstlagen 2007, om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta och barn som brottsoffer. För många kommuner dröjde det flera år innan arbetet kom i gång.
Skillnaderna mellan hur olika kommuner arbetar mot våld i nära relation är fortfarande stora och Linn Moser Hällen tycker att många skulle behöva sätta sig ner och prata om hur det fortsatta arbetet ska se ut. Exempelvis behövs en gemensam definition om vad våld är.
– Man kunde tro att de flesta kommuner har en definition av våld, men min erfarenhet är att det mycket sällan finns en samsyn kring definitionen av våld inom en och samma kommun. Många brottsoffer berättar att det fysiska våldet inte är det värsta. Om en man, för det är ofta en man, slutar slå med knytnäven men fortsätter att skrämma, har våldet upphört då?
Det behövs också en samsyn om orsakerna till våldet. Det är inte ovanligt att synen på orsakerna till mäns våld varierar mellan olika enheter på socialtjänsten, enligt Linn Moser Hällen. På en enhet kan man jobba utifrån relationen medan man kan se våldet som en yttring av ett strukturproblem av ojämlikhet mellan män och kvinnor. Det finns också de som förklarar våldet med alkoholintag eller psykisk ohälsa.
– Det är väldigt avgörande hur man förstår ett socialt problem för hur man jobbar med det, säger Linn Moser Hällen.
Linn Moser Hällen. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin
– Det här är frågor som styrs mycket av värderingar och normer, synen på kvinnor och synen på tvåsamhet.
Regeringen vill också skärpa straffen för den som misshandlar eller kränker en närstående och föreslår bland annat att minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från nio månaders fängelse till ett år. Samtidigt föreslås att böter tas bort från straffskalan för den som gör sig skyldig till överträdelse av kontaktförbud. Skärpningen träder i kraft den 1 januari 2022 om propositionen röstas igenom i riksdagen.
Även straffskärpningar är bra, anser Linn Moser Hällen, framför allt för att det ger en signal om att det handlar om allvarliga brott. Men hon betonar återigen att det inte löser problemet.
– Ibland förenklas det av politiker och i medier. Men när de flesta som utsätts för våld i nära relation inte ens anmäler, då spelar det ingen roll hur hårda straffen är.
Läs mer ››
