Jonna Bornemark: ”Vi använder inte hela vår mänskliga potential”

– Det är något som har blivit lite galet i vår kultur, säger Jonna Bornemark, professor i filosofi på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.

Vi har tappat förmågan att helt ta in vår omvärld, förklarar hon, och har skapat en tillvaro där våra sinnen svarar mot något som redan är förutbestämt. Hon kallar det för etablerade kategorier, en slags ordnad sinnesvärld där vi sällan stannar upp och på riktigt tar in vad vi ser, luktar eller känner.

Med Vrida världen, en serie på fyra böcker med utgivningsstart i vår, vill Jonna Bornemark staka ut en ny stig. Genom olika experiment undersöker hon vad det innebär att vara människa och nya sätt att vara det på.

Du talar bland annat om den återförvildade sinnligheten, vad innebär det?

– Det är när jag känner, ser eller hör något som jag inte riktigt vet vad det är, där kategorierna som jag är van vid inte riktigt fungerar.

– En sådan vild sinnlighet kräver ganska mycket energi. Många med autismdiagnos befinner sig ofta i en sådan sinnlighet.

LÄS OCKSÅ >>> Naturen blev Ulrika Ernviks medterapeut under pandemin

Hon ger ett exempel på en händelse som hon själv var med om när hon var yngre och som blev något av en ögonöppnare. Det började med ett stopp i avloppet som hon blev tvungen att hantera.

– När jag såg allt klägg som fastnat så reagerade jag med ett ”nää usch” och kastade mig ut ur rummet. Sedan tänkte jag ”men vänta nu, hur luktade det där egentligen?”. Jag tog liksom aldrig in det, jag hade bara lärt mig att det var äckligt, säger hon.

– Så jag gick tillbaka och luktade. Det som var fascinerande var att äckelinstinkten försvann nästan direkt. I stället slogs jag av en mångfacetterad lukt.

Den förmågan, att stanna upp och bejaka, kan överföras på andra delar i livet, förklarar hon. Hur man förhåller sig till utmattning till exempel, eller till naturen. För henne själv har det bland annat inneburit nya vänskaper – med mörtar.

– Sedan flera somrar tillbaka har jag och mina barn simmat med mörtar. I stället för att sätta en krok i fiskarna så ger jag dem mat talar jag om för dem att människor är bra.

Hur har du delat upp de fyra böckerna i serien?

– De utgår från mina experiment och undersökningar. Den första boken handlar om relationen till djur. Den andra utgår från samtal jag haft med skrivande autister, om deras filosofiska insikter. Den tredje boken handlar om begär och sexualitet, och den fjärde om skärmar och AI.

Vilka tycker du ska läsa boken?

– Alla som är intresserade av den här typen av frågor. Vi använder inte hela vår mänskliga potential till kunskap som vi har, och då blir också världen lite smalare. Jag hoppas att den här boken ska bidra till en anda om att vi faktiskt har förmågan att vrida världen.