Gå till innehållet
Gå till startsidan

Din tidning om kvalificerat socialt arbete och psykoterapi

Tidskrift för kvalificerat socialt arbete och psykoterapi.

Sök

Hur ska Kriminalvården klara uppdraget?

Kriminalvården expanderar som aldrig förr och lider av kraftig växtvärk, samtidigt som visionen ”Bättre ut” ligger fast. Socionomens chefredaktör Annika Sjöberg ser en stor risk att det vårdande uppdraget trängs undan.

Annika Sjöberg
Annika Sjöberg chefredaktör

Svensk kriminalvård står inför den största förändringen i modern tid. Det sa Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren i Ekots lördagsintervju i början av 2024 när konsekvenserna av den nya regeringens kriminalpolitik började bli tydliga. Om förslagen blir verklighet behöver antalet platser i fängelse och häkte öka med 350 procent inom tio år. Sverige får då överlägset flest fångar per capita i Europa, i nivå med Georgien och Turkiet. Det är en utveckling som är svår att ta in. Vilka är alla dessa människor som ska sitta inspärrade?

I debatten motiveras de strängare straffen med att vi måste få bukt med de kriminella gängen. Och att Sverige har stora problem med skjutningar och rekrytering av unga är ett faktum som inte går att blunda för, men en ökning med 350 procent innebär 25 000 fler platser i fängelse och häkte. Det innebär också att den årliga kostnaden för Kriminalvården kommer mer än fördubblas samtidigt som personaltätheten kommer att minska med 30 procent. Vad gör det med innehållet i den vård som myndigheten fortfarande har i uppdrag att bedriva?

I Danmark, som svenska politiker gärna sneglar på när det gäller kriminalpolitik, har de hårdare tagen gjort att Kriminalforsorgen går på knäna. Det är svårt att hitta personal som vill jobba på anstalterna och klimatet för de som sitter inne har hårdnat. Det gynnar knappast utvecklingen hos dem som sitter inne.

Den svenska Kriminalvårdens vision har länge varit ” Bättre ut”. Under tiden på anstalt ska intagna få stöd och behandling att utvecklas, bli av med missbruk, läsa in betyg eller lära sig ett yrke. För oavsett längd på straffen så ska de som dömts ut i samhället någon gång. Då vill vi förstås att de faktiskt ska vara rustade att lämna det kriminella livet bakom sig och inte genast återfalla i nya brott. Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) så gäller också ”Bättre ut” även i fortsättningen. Men hur ska Kriminalvården klara att leva upp till den när förutsättningarna blir så mycket sämre?

Läs alla artiklar i temat här:

Visionen ”Bättre ut” ifrågasätts när Sverige får flest fångar i hela Europa

Är det rätt prioriterat att satsa miljarder på fler fängelseplatser?

Svårt att föreställa sig Kriminalvårdens jätteökning tycker Mats Ädel

Panelen: Så ser vi till att intagna får den behandling de behöver

Sverige uppmanas se mer kritiskt på Danmarks kriminalpolitik

Dessutom, om du missade det panelsamtal om Kriminalvårdens expansion som Socionomen höll under Almedalsveckan, i samarbete med tidningen Akademikern, så kan du se det i efterhand. Klicka här.

Relaterat

Mera att läsa

Porträttbild på diakonen Sten Streiffert.

”Fängelset förändrade mitt liv”

Mötet

Han är dömd för förberedelse till mord. I dag hjälper diakonen Sten Streiffert andra som hamnat på samhällets skuggsida.