Hur påverkar socionomutbildningen studenters psykiska hälsa?
Nelly Erdenback och Cornelia Sundelin från Linköpings universitet har undersökt omfattningen av psykisk ohälsa bland socionomstudenter. De ställer sig bland annat frågan: Vad spelar utbildningens ofta tunga ämnen för roll i sammanhanget?
Nelly Erdenback (till vänster) och Cornelia Sundelin. Foto: Privat
Vad handlar uppsatsen om?
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
Nelly: Om psykisk ohälsa bland socionomstudenter. Vi har tittat på förekomsten av det kopplat till ålder och termin.
Varför blev ni intresserade av ämnet?
Nelly: Vi började prata om att man tar del av väldigt många tunga ämnen under socionomutbildningen och att det känns som att man blir påverkad av det. Det satte i gång tankeprocessen.
Hur gick ni till väga?
Cornelia: Vi konstruerade en enkät där majoriteten av frågorna kommer från screeninginstrumentet GHQ-12, som används för att upptäcka psykisk ohälsa.
Cornelia: Utöver det så hade vi även en valfri fritextfråga där vi frågade om man upplevde att socionomutbildningen hade påverkat den psykiska hälsan på något sätt. Enkäten skickades ut till alla lärosäten som erbjuder socionomutbildning på 210 högskolepoäng.
Vilka är de viktigaste resultaten?
Nelly: Ett av de viktigaste resultaten var att 39 procent av alla socionomstudenter som svarade uppgav att de hade psykisk ohälsa och att man hade det som mest under första terminen. I fritextsvaren uppgav också flera att utbildningen hade påverkat deras psykiska hälsa.
Vem bör läsa uppsatsen?
Cornelia: De som arbetar vid lärosätena som erbjuder socionomutbildningen, programansvariga, studievägledare och studenthälsan. Man kan inte säga att det är socionomutbildningen som är anledningen till att 39 procent av studenterna skattade psykisk ohälsa men det här kan ändå vara något att se över. Bidrar utbildningen till psykisk ohälsa, behöver man bättre verktyg för att hantera stress eller andra saker man möter i utbildningen eller på VFU:n.