Höstbudgeten 2025: Så påverkas det sociala området

Under morgonen lämnade finansminister Elisabeth Svantesson (M) över budgetpropositionen till riksdagen. En stor skillnad från förra årets budget är tillskotten till vård, skola och omsorg. Förra året fick välfärden tillskott på 16 miljarder – nu landar siffran på 7,5 miljarder, det vill säga en halvering jämfört med i fjol. Drygt tre miljarder kommer att gå till vården.

Enligt Elisabeth Svantesson beror detta på att regionernas och kommunernas pensionskostnader kommer att minska kraftigt kommande år på grund av den fallande inflationen.

Oppositionen har uttryckt kritik mot att budgeten gynnar höginkomsttagare och efterlyser bland annat mer pengar till vården.

Även på det sociala området har budgeten ifrågasatts. Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, som under torsdagsförmiddagen gjort en första genomlysningen av budgeten, är kritisk – inte minst vad gäller äldreomsorgsområdet.

– Det var ju väldigt mycket liv på regeringspartierna och Sverigedemokraterna när det gällde äldreomsorgen under pandemin. Det man nu kan konstatera är ju att äldreomsorgen inte är något som de vill satsa på. När det gäller de tillfälliga statsbidragen så är det där de gör den stora besparingen.

Det handlar framför allt om bemanningen, förklarar han.

– Man plockar helt enkelt bort den satsningen och kapar bort ungefär 3,1 miljarder kronor från äldreomsorgen. Man går från ungefär 9,7 miljarder förra året till 6,6 i år.

Är du förvånad över utfallet?

– Nej, det är jag inte. Den satsningen skulle ju ta slut men jag förvånas över att man inte gör något annat på äldreomsorgsområdet. Kommunerna får ju inte automatiskt en lägre kostnad så det här kommer med stor sannolikhet leda till besparingar inom äldreomsorgen.

Fredrik Hjulström poängterar också att det tycks råda en viss diskrepans mellan vad regeringen vill göra på det sociala området och förutsättningarna man ger sig själv för att kunna göra det.

– Man har ju gjort en stor sak av att man gör en jättesatsning på socialtjänstens verksamhetsområde, till omställningen inför den nya socialtjänstlagen. När man i slutändan tittar på hur mycket pengar kommunerna kommer få för hela verksamhetsområdet så innebär det runt 1,9 miljarder mindre nästa år jämför med i år.

– Det pratas om satsningar, och visst det gör man, men man tar också bort pengar med andra handen.

Det låter inte som fantastiska förutsättningar inför omställningen till ny socialtjänstlag…

– Nej, inte om man ska räkna ihop äldreomsorgen och övriga delar av socialtjänsten. Det blir mindre pengar.

Monica Engström, socialrättsjurist på Akademikerförbundet SSR, flikar in:

– Framför allt kan man väl säga att regeringen går ut och aviserar en jättehög ambitionsnivå för socialtjänsten, att nu ska vi göra en väldigt stor omställning. Vi vet ju att det inledningsvis, under ganska många år, kommer kräva att man jobbar både med förebyggande arbete och med den myndighetsutövning man har. Om man då ser till de tillfälliga statsbidrag man skjuter till så matchar det överhuvudtaget inte ambitionsnivån.

Även Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, ställer sig frågande på flera punkter, inte minst mot bakgrund av att Arbetsförmedlingen måste kapa sina utgifter med 500 miljoner kronor 2025 för att anpassa sig till en minskad förvaltningsbudget och för att täcka upp kostnadsökningar. Detta med varsel av 228 medarbetare som följd.

– Jag tycker det är väldigt underligt – man satsar varken på välfärden eller arbetsmarknadspolitiken. Med ett reformutrymme på 60 miljarder väljer man att fördela pengarna på i huvudsak klimatovänliga skattesänkningar i stället för det svenska folket vill ha ­– skola, vård och omsorg som fungerar och jobb som man kan försörja sig på, säger hon.

Ursula Berge tycker att budgeten fokuserar på billiga och kortsiktiga åtgärder som inte kommer att lösa problemen med en ökande arbetslöshet.

– Det finns mycket forskningsstöd som visar att det krävs stora och individualiserade insatser för att hjälpa de som står allra längt bort från arbetsmarknaden i arbete. Varje individ har sina utmaningar och behöver sina åtgärder. Det kostar pengar i stunden men är väldigt kostnadseffektivt och gör mest samhällsnytta på lång sikt. Det är sorgligt att regeringen i detta konjunkturläge inte tar höjd för det i budgeten.