”Professionens kompetens behöver lyftas fram”

Rättssäkerheten i särskilt ingripande och komplexa ärenden behöver stärkas enligt regeringen som i slutet av juni tillsatte en utredning. Uppdraget är att analysera professionens roll i beslutsfattandet och pröva om beslutsordningen inom socialtjänsten behöver ändras.

– Syftet med utredningen är att stärka rättssäkerheten inom socialtjänsten och skapa förutsättningar för en kunskapsbaserad socialtjänst i linje med socialtjänstlagens intention, sade dåvarande socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) när utredningen presenterades.

Akademikerförbundet SSR, som aktivt lyft frågan under många år, välkomnar utredningen.

– Det här är en av våra viktigaste strategiska frågor. Förbundets grundinställning är att de som är mest lämpade att fatta beslut i individärenden finns inom professionen, säger Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef.

Dagens beslutsordning, där tjänstepersoner står för kunskap och juridik och politiker för omdöme och prioritering, innebär i praktiken att de beslut som fattas i socialnämnderna inte enbart grundar sig på professionens kunskap, utan också på politiska värderingar och ledamöternas sunda förnuft. Det är problematiskt, förklarar Fredrik Hjulström.

– Både SoL-utredningen och LVU-utredningen har slagit fast att de som sitter i socialnämnden inte har kunskap att förutse konsekvenserna av besluten de fattar, så vi har i dag ett system som skevar ganska rejält.

Även Anna Burston, ordförande för Föreningen Sveriges socialchefer (FSS), är positiv till utredningen om beslutsordning. Samtidigt ser hon anledning att vidga frågan och problematisera hur systemet fungerar i stort.

– Det är viktigt att professionens roll och kompetens lyfts fram i beslutsfattandet. Men det är också viktigt att professionen inte lämnas ensam i detta, utan att vi verkar i ett system där allt runt omkring också fungerar. Det är centralt för oss.

– Professionen är ju helt beroende av underlag från olika håll för att kunna göra bedömningar men det är ju inte givet att vi får det så skyndsamt som vi ibland skulle behöva. Där är vi väldigt beroende av skolan, sjukvården och andra yrkesgruppers underlag. Det är väldigt viktigt att den typen av samverkan fungerar.

Utredningen om beslutsordningen har också bäring på andra frågor, som frågan om legitimation för socionomer.

Men när det kommer till legitimationsfrågan har FSS inte tagit ställning ännu, förklarar Anna Burston.

– Utredningens slutsats kommer utgöra grunden för FSS ställningstagande i den frågan. Legitimation förutsätter att vi äger hela processen, så som vi hoppas att utredningen kommer att komma fram till.

Utredningen om beslutsordningen ska redovisas senast den 26 juni 2028. Om den blir av. Det beslutet fattas av Sveriges nya regering, när den väl är på plats.

– De ministrar, vilka det nu blir, som kliver in på socialdepartementet vid en ny mandatperiod kommer be att få en dragning av pågående utredningar och göra en utvärdering av vilka de vill ska fortsätta och vilka som ska läggas ned, säger Fredrik Hjulström.

Pågående utredningar vägs mot de frågor som ministrarna själva vill utreda under mandatperioden. Även om man ser ett värde i de utredningar som pågår kan de egna frågorna väga tyngre. Då skapas en prioritetsordning, vilket kan innebära att pågående utredningar läggs ner i alla all.

Om Sverige till exempel får en rödgrön regering, hur ser då utsikten ut för att utredningen fortlever?

– Historiskt sett har frågan om beslutsordningen inte varit något som socialdemokratin aktivt har drivit. Samtidigt så fanns det med i direktiven för nya socialtjänstlagen, och de togs fram av Socialdemokraterna. Så vi förväntar oss att utredningen får fortsätta, säger Fredrik Hjulström.