Stopp av hedersförtryck: ”Ett tidsfönster som kan stängas fort”
Utmaningen är att stötta den utsatta att stå fast vid sin initiala berättelse, förklarar forskaren Hanna Linell.
Under 2024 infördes en utvidgning av lagen om utreseförbud.
Under 2024 infördes en utvidgning av lagen om utreseförbud. Det gav ett direkt resultat på antalet LVU-domar om utreseförbud, enligt en kartläggning som Jämställdhetsmyndigheten gjort.
– Jag har tittat på domar från 2022 och 2024 och det var tydligt att antalet domar ökade i samband med utvidgningen, säger Hanna Linell, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, som genomförde kartläggningen.
Trots ökningen så finns det fortfarande en hel del att jobba vidare på. Hanna Linell nämner till exempel vikten av ökad medvetenhet kring risker.
– När det handlar om tvångsäktenskap så är det en risk som inte upphör bara för att personen blir myndig. Risken är snarare som störst när man slutar gymnasiet och tiden efter, då man är i 19–20-årsåldern.
Vad mer behöver göras för att få lagstiftningen att fungera ännu bättre?
– I majoriteten av fallen så bygger en stor del av utredningen på utsagan från den utsatta. Den stora utmaningen blir att stötta den utsatta att stå fast vid sin initiala berättelse. Den här tillbakadragna berättelsen blir annars något som socialtjänsten måste hantera i Förvaltningsrätten, där den behöver förklaras.
Finns det en risk att Förvaltningsrätten annars nekar ansökan om utreseförbud?
– Nej, i de ärenden som jag granskade så gick Förvaltningsrätten väldigt ofta på socialtjänstens argumentation ändå, och menade att den initiala berättelsen är den som ska ses som mest trovärdig.
Samtidigt finns det också exempel på när Förvaltningsrätten beslutar åt andra hållet.
– I de ärenden som jag tittade på, där Förvaltningsrätten inte godkände utreseförbud, handlade det i vissa fall om att man tyckte att det var en för otydlig initial berättelse. Barnet hade kanske berättat något för en skolkurator och sedan snabbt tagit tillbaka det. Eller så ansågs berättelsen inte vara tydligt dokumenterad, säger Hanna Linell.
– Socialtjänsten behöver agera väldigt snabbt och samla in så mycket information som möjligt det första dygnet. Det här är ett tidsfönster som kan stängas fort. Särskilt när det gäller barn är det mer vanligt än ovanligt att de tar tillbaka sin initiala utsaga.