Forskning om hälso- och sjukvårdskuratorer inom EU

TITEL

Forskning om hälso- och sjukvårdskuratorer inom EU – ett fält för jurisdiktionsarbete genom vetenskap?

ABSTRACT

Artikeln beskriver utvecklingen av forskningsaktiviteten om fältet hälso- och sjukvårdskuratorer inom EU med hjälp av en genomgång av engelska, peer-reviewade forskningsartiklar. Fokus ligger på beskrivningen av forskningsaktiviteten per land, över tid samt artiklarnas innehåll och metodanvändning. Resultatet visar att forskningen om fältet bidrar till kunskap om den professionella gruppen. En hypotes är att forskning också bidrar till gruppens jurisdiktionsarbete genom att i vetenskapliga arbeten beskriva, definiera eller avgränsa såväl gruppens arbetsfält, uppgifter och kunskapsbas, som dess patientgrupper och metoder. Utvecklingen av mer eller mindre stora forskningskluster kan skönjas kring vissa ämnen och verksamhetsområden.

INLEDNING

För cirka 100 år sedan började en ny utvecklingsfas inom hälso- och sjukvården, när medicinsk personal insåg att insjuknande och tillfrisknande kunde kopplas till sociala aspekter i patienternas liv. Det skedde ungefär samtidigt i ett flertal europeiska länder som Tyskland, Sverige och England, och ledde till framväxten av den professionsgrupp vi i Sverige idag kallar hälso- och sjukvårdskuratorer[1] (Olsson 1999; Reinicke 2012). Såväl antalet kuratorer och kunskapen om deras arbetsfält har ökat sedan dess (Sjöström 2013; Flink, Olsson & Öjehagen 2008).

Sedan 1 juli 2019 är hälso- och sjukvårdskurator en skyddad yrkestitel i Sverige för kuratorer som arbetar inom hälso- och sjukvårdens områden, såväl inom psykiatrisk och somatisk vård, både för barn och vuxna samt inom missbruksvården, primärvården och företagshälsovården. De socionomer som inte har yrkeslegitimation som hälso- och sjuvårdskuratorer kan dock vara fortsatt verksamma inom hälso- och sjukvården, men får då inte använda den skyddade titeln hälso- och sjukvårdskurator. Reglerna gällande skydd av yrkestitel eller legitimation skiljer sig mellan EU-länderna. Gränsen mellan vilka kuratorsuppgifter som utförs inom ramen för sjukvården, socialtjänsten eller NGO:s skiljer sig också något beroende på den välfärdsstatliga kontexten i respektive land (jfr Lorenz 1994). Det betyder att verksamhetsområden, arbetsuppgifter samt professionaliseringsgraden kan skilja sig mellan länder och det finns även skillnader huruvida kuratorer använder sig av strategier för att särskilja sig (sticka ut) från sjukvårdens övriga professioner genom att betona sin socialarbetaridentitet, eller snarare försöker smälta in i den medicinska kontexten (Sjöström 2013).

Studier som beskriver forskningsläget inom socialt arbete generellt i Sverige (Dellgran & Höjer 2003, 2011) visar att andelen forskning om kuratorers arbetsfält är mindre än andelen yrkesverksamma kuratorer, samt att kunskapsutvecklingen snarare liknat ett ruralt forskningslandskap. Forskningsintresset här skiljer sig också från annan forskning i socialt arbete och fokuserar oftare på patientgrupper än t.ex. arbetsmetoder eller organisationsfrågor samt använder sig oftare av kvantitativa än kvalitativa forskningsmetoder (Dellgran & Höjer 2011).

Två studier har även specifikt undersökt svenska avhandlingar inom fältet socialt arbete inom hälso- och sjukvård och som är skrivna av socionomer. I den första genomgången av avhandlingar skrivna fram till 2008 av Flink, Olsson och Öjehagen (2008) framkommer att avhandlingarna i slutet på 1990-talet i större utsträckning skrevs vid medicinska jämfört med samhällsvetenskapliga fakulteter. Författarna beskriver att forskare inom fältet behöver förhålla sig till både samhällsvetenskapliga och hälsovetenskapliga traditioner samt att de i större utsträckning än inom övrigt socialt arbete använder en blandning av kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Det framhävs vara svårt att få en heltäckande överblick över antalet socionomer som doktorerat inom fältet socialt arbete inom hälso- och sjukvård, och det diskuteras att möjligheten att disputera vid olika fakulteter bidrar till att både berika och försvaga professionsgruppen, t.ex. verkar socionomer med medicinsk doktorsgrad ha haft begränsade karriärchanser på institutionerna för socialt arbete efter disputationen (Flink, Olsson & Öjehagen 2008).

Sernbo, Udo och Flink (2021) har genomfört en uppdaterad genomgång av avhandlingar i fältet socialt arbete inom hälso- och sjukvård skrivna av socionomer mellan 2008-2019. Den visar att antalet publiceringar inom området tilltar, särskilt avhandlingar skrivna vid samhällsvetenskapliga institutioner. Belysningen av organisationsfrågor ökar och detta verkar oftare vara kopplat till forskning som sker vid samhällsvetenskapligt fakultet. Därutöver beskriver författarna att forskarna med förankring i den medicinska traditionen använder sig av mer kvantitativa eller blandade metoder än de som bedriver sin forskning vid samhällsvetenskaplig fakultet. Dessa använder oftare uteslutande kvalitativa metoder.

Litteratursökningar kring engelska benämningar av hälso- och sjukvårdskuratorer i internationella forskningsdatabaser ger många träffar, där flertalet är skrivna utifrån ett anglo-saxiskt eller amerikanskt perspektiv. Databaserna saknar tillförlitliga verktyg att begränsa resultaten enligt geografiska kriterier. Detta påverkar möjligheten för både yrkesverksamma kuratorer, forskare och beslutsfattare i den Europeiska Unionen (EU) att snabbt överblicka forskningsläget EU. Syftet med den här artikeln är därför att särskilt belysa forskningsläget kring hälso- och sjukvårdskuratorer i EU: hur forskningsaktiviteten har utvecklas över en 20-årsperiod, vilka verksamhetsområden och forskningsämnen som undersöks samt vilka forskningsmetoder som används.

Resultaten kommer att analyseras utifrån ett professionsteoretiskt perspektiv. Genom undersökningar av forskningsläget som denna kan den tilltagande akademiseringen av kuratorer synliggöras, särskild vad gäller utvecklingen av dess vetenskapliga fundament och utbildning (se Dellgran & Höjer 2000). Dellgran och Höjer (2000) använder sig av landskapsmetaforer för att synliggöra akademiseringen. Mer glest eller fläckvis beforskade områden betecknas som rurala områden, medan forskningsfält som uppvisar ett omfattande antal forskningspubliceringar kring vissa verksamhetsområden eller forskningsämnen benämns som urbana områden. Denna kummulativa process sker parallellt och i relation till professionens praktiska och disciplinära gränsdragningsarbete (jfr. Gieryn 1983). En undersökning av vilka arbetsområden och arbetsuppgifter som beforskas inom fältet kan tänkas ge en glimt av den pågående akademiseringen av denna del av disciplinen socialt arbete.

METOD

Den europeiska forskningsaktiviteten inom kuratorsfältet undersöks här med hjälp av en litteratursökning i databaserna ProQuest Social Science, ProQuest ASSIA Ämnesord samt PubMed på engelskspråkiga, peer-reviewade publiceringar (artiklar och konferensbidrag) under hela 2000-talet. Sökningen avslutades juni 2021. Publikationer med minst en författare verksam i ett land som tillhör den Europeiska Unionen år 2021 har inkluderats. Sökningen genomfördes med hjälp av de i figur 1 nedan angivna nyckelord, ämnesord eller mesh-termer för respektive databas, som kombinerades med respektive EU-lands namn. Där det var möjligt, uteslöts länder utanför EU aktivt, genom att kryssa för t.ex. ’NOT non-EU countries’.

Figur 1. Schematisk översikt över sök- och urvalsprocessen

För att bedöma artiklarnas relevans lästes abstrakt och keywords och författarnas ämnesbakgrund eller institutionstillhörighet i socialt arbete kontrollerades. De flesta artiklar (620) visade sig då falla utanför inklusionskriterierna: Artiklar som inte handlade om socialt arbete inom hälso- och sjukvården i något av EU-länderna uteslöts. Även artiklar som inte var skrivna av forskare med bakgrund inom socialt arbete/socialpedagogik/socialomsorg eller åtminstone hade en institutionstillhörighet vid en institution för socialt arbete sorterades ut. Ett större antal artiklar som rörde äldreomsorg uteslöts också, samt några artiklar skrivna på andra språk. Tio dubbletter hittades via mer än en databas.

Det totala antalet inkluderade artiklar består därmed av 65 artiklar. Varje artikel kodades (tex D10), där bokstäverna indikerar landet medan siffran identifierar den specifika artikeln. En fullständig lista av alla inkluderade artiklar inklusive kod återfinns som en bilaga.

En övervägande majoritet av artiklarna har publicerats i tidskrifter som nås via databaser med fokus på socialvetenskap (ProQuest Social science, ProQuest ASSIA). Endast ett mindre antal artiklar publicerades i (social)medicinska tidskrifter som nås med hjälp av databasen PubMed (inriktning mot medicinsk forskning). Ett fåtal artiklar nås via både medicinsk och samhällsvetenskaplig databas.

Med de använda databaserna och söktermer har det varit möjligt att finna en del av den forskning som har genomförts om fältet. Det är dock sannolikt att det finns många fler artiklar som berör fältet socialt arbete inom hälso- och sjukvården i EU, vilket tidigare svensk forskning tydligt indikerar. Tidigare svensk forskning på området har använt sig av andra mer finmaskiga metoder och urvalskriterier (jfr Sernbo, Udo och Flink 2021), vilka ger en mer heltäckande bild av hur forskningsutvecklingen ser ut i just Sverige. Resultaten ska därför förstås som en beskrivning av utvecklingstendenser som sker inom området.

ÖVERBLICK ÖVER INKLUDERADE ARTIKLAR

Tabell 1 visar att studierna är publicerade i 15 EU-länder varav en övervägande merpart av artiklar härstammar från fem länder: Sverige (S1-16), Tyskland (D1-12), Irland (IRL1-8), Nederländerna (NL1-6) och Grekland (GR1-5). Resterande sammanlagt 11 artiklar härstammar från 8 länder: Belgien (B1-4), Finland (FI1-3), Frankrike, Italien, Danmark (F1-2, IT1-2, DK1-2) samt Kroatien, Litauen, Rumänien, Slovakien och Spanien (CRO1, LT1, RO1, SK1, ESP1). Från övriga 12 länder hittades inga engelskspråkiga artiklar i de använda databaserna.

Forskningsaktivitetens omfattning verkar inte stå i relation till ländernas befolkningsmängd, dvs. även länder med förhållandevis liten befolkning som Sverige kan publicera nästa lika många artiklar som stora länder som Tyskland. Vilka aspekter som påverkar publiceringsaktiviteten går inte att utläsa av artiklarna. Enligt Dellgran & Höjer (2000) skulle det möjligtvis kunna handla om en tilltagande akademisering/professionalisering, men samhälleliga krav på evidens i relation till finansieringen av kuratorsinsatser är också en möjlig orsak (Sjöström 2013).

Vid genomgången av de 685 ursprungliga artiklarna upptäcktes fler forskningsartiklar skrivna på andra språk än engelska, varav några kan ha handlat om socialt arbete inom hälso- och sjukvård. Den språkmässiga avgränsningen var dock nödvändig pga författarens bristande språkkunskaper i fram för allt östeuropeiska och baltiska språk.

Bearbetning av materialet

För resultatredovisningen av forskningsämnen och verksamhetsområden har en kvantitativ analys av abstracten genomförts. Abstracten användes också för att bedöma vilken forskningsmetod som använts. Enbart om det visade sig nödvändigt har artikelns metodavsnittet granskats närmare.

RESULTAT

I de följande avsnitten beskrivs resultaten från litteratursökningen. Inledningsvis ges en kort överblick över hur publikationsaktiviteten utvecklas över tid. Därefter presenteras vilka verksamhetsområden som återspeglas samt vilka forskningsämnen som undersöks. Slutligen redogörs för de använda forskningsmetoderna.

Publikationsaktiviteten över tid

Tabell 2 visar antalet publiceringar på engelska från år 2000. Under den första hälften av undersökningsperioden publiceras några enstaka artiklar (t.ex. 2002: B3, S4), vissa år saknas publikationer till och med. Från och med 2005 ökar dock antalet publikationer generellt med undantag för enstaka år. Knappt två tredjedelar av alla publiceringar sker 2015 och senare (exv. B2, D1-4/8/10-12, DK1, ESP1, F1, GR4/5, IRL1-4/7/8, IT1/2, NL2/3/6, RO1, S2/3/6/8-12/14-16, S13FI1, SK1).

Den ökande mängden publikationer sedan 2015 kan tolkas som tecken på en tilltagande forskningsaktivitet om och akademisering av socialt arbete inom hälso- och sjukvården i flera EU-länder (jfr Sernbo, Udo & Flink 2021). Utvecklingen kan också förstås som ett tecken på att den traditionella gränsen mellan samhällsvetenskap och medicinsk forskning överskrids allt oftare av forskare i socialt arbete, och att gamla demarkationslinjer mellan dessa vetenskapliga traditioner börjar mjukas upp (jfr Gieryn 1983). Detta kan också tolkas som en pågående migrationsrörelse, där den medicinska diskursen som framstår som normen i det medicinska fältet i en ökande omfattning kompletteras med en samhällsvetenskaplig diskurs utifrån det sociala arbetets perspektiv.

Hälso- och sjukvårdskuratorers verksamhetsområden och forskningsämnen

Det här avsnittet kommer inledningsvis redogöra för de medicinska verksamhetsområden som synliggörs i artiklarna. I tabell 3 presenteras en övergripande bild av verksamhetsområden där dessa har sammanfattats i mera övergripande enheter. I tabell 4 redovisas en sammanfattning av forskningsämnen som behandlas i artiklarna.

De flesta artiklar rör somatisk eller psykiatrisk sjukvård för vuxna eller barn (somatik: B3, D3,8,11,12, DK2, ESP1, F1, IRL2,3,5,8, IT1, NL1,2,4,6, S1,3,5,8,9,11,12; psykiatri: B1,2, Cro1, D1,2,6,7, DK1, F2, GR1,2,3,4,5, IRL1, IT2, S2,6,7,10). Inom somatiken berörs i fallande ordning medicinska specialiteter: onkologi (n=6), akutsjukvård (n=3), kroniska sjukdomar (n=3), internmedicin (n=1), palliativ vård (n=1), neonatal- (n=1) samt intensivvård (n=1). Inom psykiatrin berörs i fallande ordning vården för trauma (n=3), affektiva sjukdomar (n=2), psykosspektrum (n=1) och personlighetsstörningar (n=1). Den tredje största andelen av artiklarna handlar om en mer generell inriktning på socialt arbete mot hälso- och sjukvården (B4, FI1,2,3, RO1, S4,16, SK1). Utbildning i socialt arbete i relation till sjukvården berörs oftare (D4,5, IRL6, LT1, S15) än geriatrik (IRL4,7, S13FI), rehabilitering (D9, NL5), förebyggande hälso- och sjukvårdsarbete (NL3), missbruk (D10) och policyutveckling (S14). Forskning inom fält som habilitering, allmänmedicin, smittskydd, reumatologi, rättsmedicin, kirurgi, gynekologi etc. förekommer inte alls i detta material.

Precis som Dellgran och Höjer (2000, 2011) visar för socialt arbete generellt går utvecklingen att tolka som att somatik och psykiatri håller på att växa fram som möjiga ”tätorter” för forskningsaktivitet. Områden som rehabilitering och hälsoprevention som mer renodlade områden verkar däremot hittills snarare utgöra ”glesbyggd” (även om dessa områden också kan återfinnas i studier som har sitt huvudfokus mot somatik eller psykiatri). Socialt arbete inom hälso och sjukvård som generellt forskningsobjekt liksom utbildningsfrågor för kuratorer verkar utifrån den befintliga forskningen att döma ha en potential att utvecklas till framtida ”tätorter”. Klusterbildningen tycks dock huvudsakligen följa medicinska specialiteter vilket skulle kunna tyda på att forskare i socialt arbete anpassar sin forskning till befintliga strukturer inom sjukvården. Därmed kan deras forskning tolkas bidra till att socialt arbete smälter in i sjukvårdsorganisationen, snarare än ”sticker ut” med forskningsfrågor och ämnen härledda från mer samhällsvetenskapliga utgångspunkter (Sjöström 2013).

Det följande avsnittet undersöker därför om denna utveckling sker parallellt med, eller på bekostnad av, forskningsämnen som kan ses som mer traditionella för socialt arbete, t.ex. forskning kring sociala problem, organisations- och professionsfrågor eller patientgrupper. Tabell 4 presenterar antalet publikationer ordnad enligt i socialt arbete vanlig förekommande forskningsämnen (jfr Dellgran & Höjer 2003, 2011).

Artiklarna berör främst följande forskningsämnen: Lite drygt en tredjedel berör kuratorer som hälso-och sjukvårdsprofession och en dryg fjärdedel rör interventioner, både med övergripande fokus och med fokus på specifika patiengrupper. En vidare knapp fjärdedel lyfter ett organisationsperspektiv (inkl. interprofessionellt arbete och gränssnittet mellan välfärdssektorer) och resterande artiklar fokuserar på socialpolitiska aspekter respektive studier om patientgrupper och närstående utan ett utpräglat interventionsperspektiv.

Forskning med professionsperspektiv berör aspekter som utbildning och kunskapsbas för professionsgruppen kuratorer (t.ex. B2,D4/5, IRL6, LT1, S15), kuratorers arbetsfält samt dess gränser (t.ex. GR1, SK1), arbetsuppgifter (t.ex. D8, S8), professionell bedömning eller beslutsfattande (t.ex. D7, S5/11), implementering (t.ex. S9) och tillgången till kuratorer inom hälso- och sjukvården (t.ex. D8, S4). Interventionsforskningen inkluderar t.ex. utvärderingar eller effektstudier av behandlande psykoterapeutiska eller sociala insatser enskilt eller i grupp (t.ex. CRO01, D09), liksom screening- och planeringsverktyg (t.ex. IRL5, NL2). Den knappa fjärdedelen artiklar med organisatoriskt perspektiv behandlar främst utvärdering av multi-professionellt arbete där socionomer ingår (t.ex. D2/3, DK2, F2, IRL4, NL4/6, S13FI), hur kontextuella aspekter påverkar kuratorns arbete (S7), kurativa insatser i grannskapsarbete (exv. D1, F2, NL3), eller hur utbildning påverkar olika professioners bemötande av en specifik patientkategori (B4). En artikel berör beslutfattande på samhällsnivå och hur involverade aktörer påverkar utformningen av t.ex. behandlingsriktlinjer inom sjukvården (S14).

Resultatet kring ämnesval skiljer sig från tidigare svenska resultat (Flink, Olsson & Öjehagen 2008; Dellgran & Höjer 2011) vilket kan bero på metodologiska skillnader. Det kan också indikera att professions- och organisationsfrågor är olika mycket undersökt jämfört med EU-nivå. I den senaste genomgången av svenska avhandlingar har det visat sig att professions- och organisationsfrågor är vanligare bland forskare inom den samhällsvetenskapliga forskningstraditionen, där finansieringsvillkoren skiljer sig från den i medicinsk kontext där forskning i högre utsträckning är externfinansierad (Sernbo, Flink & Udo 2021). En högre andel artiklar med organisations- och professionsfokus inom EU i den här sökningen skulle kunna tyda på liknande finansieringsvillkor, men också indikera en starkare anknytning till den samhällsvetenskapliga forskningstraditionen på EU-nivå, jämfört med Sverige.

Sammantaget kan alla forskningsprodukter i EU med fokus på socialt arbete inom hälso- och sjukvård i det här materialet, oavsett ämnesval, förstås som ett bidrag till områdets kunskapsutveckling, där artiklarna kan tänkas bidra till ett förtydligande av kuratorers arbetsfält. Detta inkluderar både en defintinon av t.ex. professionsgruppens arbetsuppgifter och metoder, patientgrupper och verksamhetsområden, diskretion, och kuratorers interdisciplinära och intersektoriella arbete. Forskning om hur olika aktörer påverkas av socialpolitiska beslut bidrar med kunskap om hur gränser mellan olika professioners arbete, som t.ex. kuratorer, och välfärdssektorer dras, och vilka professionener som är involverade. Detta i sin tur skulle kunna förstås i termer av jurisdiktionsarbete, som ett akademiskt bidrag till att befästa yrkesgruppens kunskapsbas gällande arbetsuppgifter, patientgupper, interventioner, samt organisatoriska faktorer som diskretion och gränsdragningen mot andra professioner (jfr. Sjöström 2013).

7 av 65 artiklar utgår dessutom från ett komparativt internationellt perspektiv, dvs. de jämför förhållanden i två eller flera länder (D4/7, DK2, F1, NL6, S1/4). Några argumenterar för mervärdet för samhället av att anställa kuratorer inom sjukvården och berör på så sätt organisatoriska och professionsfrågor (D4/7, DK2, NL6, S1/4). Mer specifikt beslyser de frågor som t.ex. gränser för det frivilliga sociala arbetet inom sjukvården, skillnader i gränsdragningen mellan socialt arbete utfört i kommun respektive sjukvård, skillnader i interkulturell kompetens, skillnader i kompetens kring interventioner som tar hänsyn till spiritualitet, trender i utvecklingen av kuratorsuppgifter på akutmottagningar, samt landsövergripande beskrivningar av hur kuratorer kan bidra till en mer jämlik sjukvård. Även dessa komparativa artiklar kan utöver sina specifika kunskapsbidrag också förstås som att de bidrar med en pusselbit i det professionella jurisdiktionsarbetet av och för yrkesgruppen på en internationell nivå, då dessa forskningsbidrag samtidigt fördjupar kunskapen kring skillnader och likheter i hur kuratorer beskriver eller argumenterar för professionsgruppens jurisdiktion i respektive land (jfr. Sjöström 2013).

En dryg fjärdedel av artiklarna berör som tidigare nämnts olika former av interventioner. Den största andelen av artiklarna i denna grupp berör utvärdering eller effekter av interventioner. I många fall handlar det om för hälso- och sjukvårdskuratorer specifika metoder, så som (psyko-)terapeutiska metoder (exv. D1-3/9, F1, IRL1/5, IT2, NL2/5, CRO1, GR3, IRL1).

Även forskning kring specifika patientgrupper är vanligt, t.ex. människor med psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar och cancer. Studier på brottsoffer, äldre eller föräldrar till allvarligt sjuka barn förekommer också. Dessa studier undersöker patientgruppernas upplevelser eller erfarenheter av sjukvårdens arbete och bemötande (exv. FI1, S1/10). Även hur sjukdomstillstånd och händelser påverkar patientgrupper eller närstående psykosocialt är ämnen för olika undersökningar (exv. B1/3, D6, S1, IRL3, NL3, S6/10).

Resultaten på EU-nivå visar likheter med de ämnen som svenska studier handlar om (Dellgran & Höjer 2011, Flink, Olsson & Öjehagen 2008), t.ex. specifika patientgrupper, metoder, varav vissa med utvärderingsinslag. Huruvida forskningsfältet på EU-nivå eventuellt kan tydas i termer av att ’smälta in’ eller ’sticka ut’ från socialt arbete som disciplin eller från sjukvården är svårt att avgöra utan att också närmare granska vilka forskningsmetoder som används (Sernbo, Udo & Flink 2021; Sjöström 2013).

Användning av forskningsmetoder

I figur 3 presenteras vilka forskningsmetoder som används i artiklarna. Drygt en tredjedel av de europeiska artiklarna använder kvalitativ forskningsmetod (t.ex. B1, D5/6, FR2, GR1, IRL3, LT1, NL5, S6/9), och nästan lika många använder kvantitativ metod (t.ex. B 3/4, D8/9, F1, GR2, IRL2/4, NL1/3, S3/8). Nationella skillnader finns dock, t.ex. använder svenska författare kvalitativa metoder i högre utsträckning än deras tyska kollegor som använder kvantitativ metod i något högre utsträckning. Andelen artiklar som grundar sig på en blandning mellan kvalitativt/kvantitativt empiriskt underlag är däremot förhållandevis liten (IRL6/5). På EU-nivå håller sig en större andel artiklar på en rent teoretisk nivå (t.ex. D4/7, DK1, FI1/2, IRL1, NL2), jämfört med i Sverige (Sernbo, Udo & Flink 2021).

Resultaten ovan visar att det verkar finnas likheter mellan vilka forskningsmetoder som används inom fältet i EU jämfört med socialt arbete generellt i Sverige (Dellgran & Höjer 2003, 2011). Fokuserar vi på fältet socialt arbete inom hälso- och sjukvård, så ser vi att kvalitativa metoder används något oftare än kvantitativa på EU-nivå jämfört med i Sverige (Sernbo, Udo & Flink 2021). Användningen av forskningsmetoder skiljer sig dock mellan de med anknytning till samhällsvetenskapliga och medicinska fakulteter, med högre andel kvantitativa studier på medicinska faktulter (Sernbo, Udo & Flink 2021). Däremot verkar man mer sällan blanda kvantitativa och kvalitativa metoder i övriga EU. Andelen studier med ett rent teoretiskt fokus är högre inom EU jämfört med i Sverige (Sernbo, Udo & Flink 2021), och ligger istället på likande nivå som socialt arbete generellt i Sverige (Dellgran & Höjer 2003). Sammantaget skulle detta kunna tyda på att forskare inom socialt arbete inom hälso- och sjukvård i sin metodanvändning ’sticker ut’ i relation till övrig forskning inom socialt arbete och därmed försöker ’smälta in’ i den hälsovetenskapliga forskningen. För att underbygga den tolkningen skulle det dock krävas en bättre genomlysning av metodanvändningen i diciplinen socialt arbete i EU generellt. Sammantaget ger resultaten intrycket att forskningsfältet socialt arbete inom hälso- och sjukvård försöker förhålla sig till båda världarna med sin forskning, den samhällsvetenskapliga och den hälsovetenskapliga.

SLUTSATSER

Sammanfattningsvis verkar forskningsaktiviteten på fältet inom EU tillta de senaste 20 åren. Det kan skönjas ett begynnande forskningslandskap, med både glesare och tätare forskningskluster, där framtiden kommer att visa i vilken utsträckning vissa kommer att utvecklas till väl beforskade områden och vilka som förblir mer glesa.

Det växer fram en kunskapsbas kring kuratorer som professionell grupp, dess kontext och dess praktik, som kan tänkas stödja kuratorers kollektiva jurisdiktionsarbete. Dels sker det genom att artiklarna bidrar till att avgränsa professionens arbetsfält innehållsmässigt genom beskrivningen av arbetsuppgifter och verksamhetsområden. Dels bidrar forskningsaktiviteten till utvecklingen av en specifik kunskapsbas för kuratorer genom att beskriva och utvärdera deras metoder och verktyg samt att beskriva patienters erfarenheter och upplevelser av sociala problem kopplat till ohälsa.

Det är inte osannolikt att forskare inom fältet i EU förhåller sig till de olika vetenskapsteoretiska paradigmen inom socialt arbete och medicin genom att t.ex. använda sig i hög utsträckning av kvantitativa forskningsmetoder eller genom att hålla sig inom de medicinska specialiteter som t.ex. onkologi, akutsjukvård eller rehabilitering. Samtidigt orienterar man sig också mot traditionella forskningsämnen för socialt arbete, som t.ex. patienters erfarenheter/upplevelser, och metoder i socialt arbete samt arbetets organisering. Till skillnad från Sverige har dock forskarna inom EU ett starkare fokus på utvärdering av interventioner och patientupplevelser (jfr Dellgran & Höjer 2003).

Det skulle vara intressant att undersöka om användningen av forskningsmetoder skiljer sig emellan länderna generellt i socialt arbete eller enbart inom kuratorsområdet. Även en undersökning av benämningen av kuratorsgruppen på engelska skulle vara intressant, då de förhållandevis många benämningarna av kurator (t.ex. medical social worker, health social worker, psychiatric social woker, clinical social worker, hospital social worker, counselor…) kan tänkas påverka jurisdiktionsarbetet av professionsgruppen. Det är i dagsläget oklart om skillnaderna i benämningar av yrkesgruppen beror på arbetsuppgifternas innehåll, verksamhetsområden eller snarare nationella preferenser. För ett sådant arbete hade det naturligtvis också varit värdefullt att undersöka huruvida de olika beteckningarna för kuratorer i forskningen korrelerar med konkreta arbetsplatsbeskrivningar i olika länder.