Gå till innehållet
Gå till startsidan

Din tidning om kvalificerat socialt arbete och psykoterapi

Tidskrift för kvalificerat socialt arbete och psykoterapi.

Sök

Forskaren: ”Det går att ändra sexualförbrytares beteenden”

Kan en sexualförbrytare förändra sitt ­beteende och återgå till ett fungerande liv? Det tror forskaren Malin Joleby som studerat internetrelaterade sexualbrott och arbetat med metoden Prevent it. Hon pekar också på statistiken.

Sexualbrott är ett allvarligt brott och det är viktigt att säkerställa att de insatser som ges har önskad effekt, säger Malin Joleby, forskare vid Karolinska Institutet, som skrivit en avhandling om internetrelaterade sexualbrott. Hon arbetar just nu i ett forskningsprojekt kring metoden Prevent it.

– Det är ett internetbaserat behandlingsprogram som riktar sig till personer som löper risk att begå sexualbrott eller som redan har begått övergrepp.

Prevent it bygger på KBT och är utformat för att skydda barn. För att hitta deltagare till programmet har de arbetat uppsökande i förövarforum på darknet.

– Det är forum där övergreppsmaterial delas och det diskuteras övergrepp på barn. Vi har gått in och berättat om Prevent it och frågat personer om de vill ha hjälp att sluta med sina beteenden.

LÄS OCKSÅ >>> Så ska Kriminalvården få sexualbrottsdömda att leva ett vanligt liv

Porträttbild på Malin Joleby, huvud och axlar, ståendes framför en ljusgul husfasad.

Malin Joleby. Foto: Karolinska Institutet

Deltagarna, hittills runt 600 personer från olika delar av världen, är anonyma genom behandlingen.

– Den första studien på Prevent it visade lovande resultat. Nu håller vi precis på att avsluta uppföljande studier för att se om resultaten står sig, berättar Malin Joleby.

Går det att förändra sexualförbrytares beteende?

– Ja, det gör det. Om man tittar på statistiken så är det här en brottsgrupp med låg återfallsrisk. Sedan bygger det såklart på att personen själv vill ändra sitt beteende.

Finns det en risk att de som gått i behandlingsprogram lär sig hur man ska svara och går under radarn vid bedömning om återfallsrisk?

– Jag kan förstå den oron. Samtidigt finns det riskinstrument som baseras på statiska faktorer som ålder, antal övergrepp och typ av offer, som ska kunna visa på högre eller lägre risk för återfall. Det vill säga där bedömningen inte är avhängig av vad individen själv uppger eller hur ärliga de är.

Relaterat

Mera att läsa

Porträtt på Malin Landström till intervjun om henne.

”Man måste hela tiden göra sig synlig”

Mötet

Malin Landström möter patienter vars liv hänger på organdonationer. Samtidigt jobbar hon och andra kuratorer för sin status inom vården.