Försämrade levnadsvillkor för vissa unga

Arbetslösheten har ökat bland unga i åldern 16-24 år och låg 2020 på över 11 procent. Särskilt hög är arbetslösheten bland unga som är födda utanför Sverige. Bland dessa är nästan var fjärde utan arbete.

De flesta elever som går på högstadiet och gymnasiet känner sig trygga i skolan, men fler känner sig mobbade än tidigare. Även om andelen som känner sig mobbad fortfarande är förhållandevis liten, har den fördubblats mellan 2015 och 2018 från tre till sex procent.

Den upplevda psykiska ohälsan har också ökat på senare år, även om de flesta (82 procent) tycker att de har en god hälsa. Särskilt många tjejer känner oro, ängslan och ångest. Den psykiska ohälsan är också hög bland unga hbtq-personer.

Otryggheten är stor och var tredje ung person känner sig inte trygg när de går ut i sitt bostadsområde på kvällen. Det är dubbelt så vanligt att tjejer känner sig otrygga jämfört med killar. Unga hbtq-personer känner sig också otryggare. Enligt MUCF uppger många unga att de utsätts för brott. Fler tjejer utsätts för sexualbrott, medan killar i högre utsträckning utsätts för personrån, stöld och misshandel.

På ett område syns en tydlig förbättring över tid. Valdeltagandet bland unga har ökat i samtliga val. I valet 2018 var röstdeltagandet bland unga till riksdagen 86 procent. Det kan jämföras med valet 2002, då valdeltagandet endast var 71 procent bland de unga. Fler tjejer än killar röstar.

Men trots att valdeltagandet ökar, hänger inte representationen med. Unga är fortfarande underrepresenterade bland förtroendevalda på alla nivåer.

– Vår rapport visar att unga vill vara med och påverka men att de ofta inte riktigt vet hur. Det är viktigt att vi får fler unga att känna att de kan påverka om vi ska nå målet att unga ska ha inflytande över samhällsutvecklingen, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF i ett pressmeddelande.