Filmtips: Hudnära skildringar om blodsband och identitet

Rebuilding

(Premiär 26 juni. Distributör: Lucky Dogs)

Cowboyen Dustys ranch har ödelagts av en skogsbrand och han tvingas flytta till en husvagnscamping mitt ute i ingenstans. Den nya livssituationen bäddar för en trevande och rörande återförening med hans exfru och nioåriga dotter Callie‑Rose. Rebuilding spelas som en vackert vemodig ballad där titeln syftar på flera sorters återuppbyggnad. Kärnan är relationen mellan far och dotter som långsamt stärks och utvecklas till något finstilt och gripande. Den sista akten är en varm och mästerlig uppvisning i medmänsklighet, försoning och där ett öde landskap speglar Dustys inre sökande.

Skiff

(Går på bio. Distributör: TriArt)

Den talangfulla roddaren Malou mobbas av sina avundsjuka lagkamrater och har en skakig relation till sin mamma. Hennes två storebröder skyddar henne till varje pris och tillsammans bildar de en slags helig treenighet. Problemen uppstår när Malou blir kär i sin brors muslimska flickvän Nouria. Belgiska Cecilia Verheyden har gjort ett finstämt och naturalistiskt drama om att hitta identitet, tillhörighet och stadga i ett känslomässigt komplext tonårsliv. Allt i Skiff känns varmt, nära och omsorgsfullt skildrat – ett intimt porträtt av en förälskelse och en ung vuxen som långsamt lär känna och acceptera sig själv.

Nästan Forever

(Går på bio. Distributör: Folkets bio)

En dokumentär om fem formativa år i ett gäng ungdomars liv i Stockholm. Deras starka band sätts ständigt på prov när de ska ta steget in i vuxenvärlden. De försöker navigera mellan vänskap, kärlek, psykisk ohälsa och identitetsskapande – och filmar sig själva genom sorg, eufori, mod och besvikelser. Filmen skildrar också hur sociala medier påverkar ungas självbild, världsuppfattning och hur djupt integritetskränkande det kan vara. Resultatet är en filmisk och hudnära dagbok, ett urval kapitel ur en av livets mest avgörande åldrar. Lia Hietala och Hannah Reinikainen regisserar lyhört och modigt från ett Sverige av i dag.