Experten: Mentala framgångsreceptet inför jobbstart – så funkar det
Att vara psykologiskt flexibel är att se möjligheter i stället för att leta fel hos sig själv. Det är en färdighet som går att träna upp. På socionomprogrammet i Uppsala ingår det i utbildningen.
Stefan Holmström, docent i psykologi vid Umeå universitet.
Inte bara yttre faktorer påverkar hur starten på arbetslivet ska bli för den som är nyutexaminerad. Också egna tillgångar och förmågor spelar in. En viktig sådan är vad som kallas psykologisk flexibilitet.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
– Personer med hög psykologisk flexibilitet är mindre känsliga för sjukskrivningar och utmattningssyndrom. Den som har mer inflexibla tankar och inställningen att det bara finns en lösning är mer sårbar.
Det säger Stefan Holmström, docent i psykologi vid Umeå universitet och medförfattare till rapporten Samspelet över tid mellan individ och kontextfaktorer – stress och välbefinnande hos psykologer och socionomer.
LÄS OCKSÅ >> Del 1: Tuff start för många socionomer
LÄS OCKSÅ >> Del 2: Louise om vikten att få växa in i yrkesrollen: ”Värt massor”
Psykologisk flexibilitet är inget personlighetsdrag, utan något som alla kan träna upp. I grunden handlar det om att se sina egna möjligheter att göra fria val. Att se andra lösningar på svåra arbetssituationer än att göra som alltid, fast mer.
– Den som är psykologiskt flexibel och har försökt göra förändringar i sin arbetssituation men insett att de inte kommer att bli av, söker sig vidare. Den som är psykologiskt inflexibel stannar i stället kvar och blir väldigt styrd av inre regler för att få bort jobbiga tankar och känslor, förklarar Stefan Holmström.
Det finns olika sätt att öka den psykologiska flexibiliteten och möta den inre kritiker vars enda lösning är att jobba hårdare. Stefan Holmström tycker att socionomutbildningarna borde jobba mer med de här frågorna:
– Studenterna måste lära sig att inte alltid utgå från att det är dem själva det är fel på, utan att det kan finns organisatoriska förutsättningar som inte är optimala.
LÄS OCKSÅ >> Del 3: Introduktion gör skillnad – här är de bästa insatserna för nyanställda
LÄS OCKSÅ >> Del 4: Yrkesverksamma berättar: Så introducerar vi nyexade på jobbet
På socionomprogrammet ingår den typen av träning i kurserna i PPU – personlig och professionell utveckling. I Uppsala berättar Siv-Britt Björktomta, lektor på Centrum för Socialt Arbete vid Uppsala universitet, att socionomstudenterna får sammanlagt 10 högskolepoäng i PPU – fördelade på 2 högskolepoäng vardera de fem första terminerna. Syftet är att studenterna ska få perspektiv på sig själva och sin framtida yrkesroll i en rad olika moment, till exempel rollspel och ledarskapsövningar. Under tiden skriver de loggbok som de i slutet av studietiden kritiskt analyserar.
– Studenterna ska bli medvetna om sig själva, och få identiteten som socionom i kroppen – inte bara huvudet. Det är ingenting som går att examinera, men det blir verktyg som studenterna får med sig genom hela sitt yrkesliv, säger hon.
