Ett universitet, två psykoterapiutbildningar – vad är egentligen skillnaden?
På Stockholms universitet finns två psykoterapiutbildningar, en på Institutionen för socialt arbete och en på Psykologiska institutionen. Men är det egentligen någon skillnad på dem?
Stockholms universitet.
2006 startade psykoterapeutprogrammet vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Det har två metodinriktningar, psykodynamisk och kognitiv beteendeterapi. 2015 tillkom en specialistutbildning i klinisk psykologi för psykologer som en integrerad del i programmet.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
– Vi är en psykologisk institution och har ett särskilt ansvar för vidareutbildning av psykologer, det är ett prioriterat område, säger Jan Bergström, studierektor vid Psykologiska institutionen.
LÄS OCKSÅ >>> Yrkesgrupp under hot: Riskerar psykiatrins psykoterapeuter att försvinna?
2010 startade Institutionen för socialt arbete en grundläggande utbildning i psykoterapi, riktad mot socionomer. Nio år senare kom det heltäckande psykoterapeutprogrammet i socialt arbete igång. Det utgår från socialarbetarens yrkeserfarenhet och möten med människor, förklarar Ulrik Hansson Molin, universitetsadjunkt vid institutionen.
– Grunden är att tänka runt personen i sitt sammanhang och koppla människan till samhälleliga strukturer, omgivningsfaktorer, nätverk och familj. Socionomer har en speciell kompetens i att förstå de sambanden, säger han.
Jan Bergström. Foto: Henrik Dunér
Ulrik Hansson Molin berättar att en del socialarbetare väntade in att programmet skulle starta, eftersom de kände sig mer hemma i traditionen av social arbete. I undervisningen bidrar studenterna också med sina egna yrkeserfarenheter.
LÄS OCKSÅ >>> Oväntad effekt när BUP Väst anställde fler psykoterapeuter i brist på psykologer
– Där skiljer det sig i vad socionomer och psykologer gör. Psykologer har till exempel utbildning i mer personliga psykologiska processer och gör mycket utredningar inom bland annat psykiatrin, medan socionomer jobbar mer i rådgivande och stödjande verksamheter, som ungdomsmottagningar och familjerådgivning, säger han.
Programmet har ett integrativt synsätt, enligt Jenny Svebeck, universitetsadjunkt vid Institutionen för socialt arbete. Det innebär att grunden är psykodynamisk, men andra traditioner integreras också i utbildningen, framför allt relationell psykoterapi, som inte utgår från en specifik psykodynamisk metod utan processen styrs av samspelet mellan klient och terapeut. Däremot skiljer sig inte själva psykoterapikompetensen när studenterna examineras från de olika institutionerna.
– Då är de psykoterapeuter och ska kunna göra samma jobb, säger hon.
LÄS OCKSÅ >>> Panelen: Vilken status har egentligen psykoterapin i Sverige?
Jan Bergström vid Psykologiska institutionen är inne på samma linje. Den stora skillnaden mellan institutionernas program är de olika grundprofessionerna, där studenterna har med sig olika kompetenser och yrkeserfarenheter in i utbildningen.
– Det är naturligt, det vore konstigt om de var precis lika. Inom psykiatrin och andra vårdgrenar behövs det också en bredd av kompetenser som täcker in olika aspekter, säger han.
Majoriteten av studenterna på Psykologiska institutionens program är psykologer, men där går också socionomer. På professionskursen lär olika grundprofessioner av varandra, medan studenterna på handledningskursen delas upp i grupper med liknande erfarenheter och arbetsplatser för ökad fördjupning.
– Men den psykoterapeutiska metoden är densamma. Om du har två socionomer där en går vår psykodynamiska inriktning och en går hos Institutionen för socialt arbete, då skulle jag tro att deras kompetens liknar varandra, säger Jan Bergström.
LÄS OCKSÅ >>> Terapin började med månader av tystnad – sedan vände det för Fanny och Simon