Efter många års kamp fick Blanca förstahandskontrakt genom ny modell
Hyresnivå baserat på boendes ekonomi och kontrakt till bäst behövande. Nu testas Stadsmissionens nya modell för socialt hållbara bostäder i praktiken. Socionomen gjorde ett besök.
Ett nytt hyreshus med fokus på social hållbarhet. Det kan låta som en utopi, kanske särskilt för människor i storstäder, men det är vad Stockholms stadsmission försökt skapa i arbetet med Kymmendömodellen.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
Det är en unik modell framtagen tillsammans med FB Bostad, Kod-arkitekter och Wästbygg som man hoppas att fler ska ta efter. Precis innan sommaren flyttade de första hyresgästerna in i det nybyggda huset i Farsta strand i södra Stockholm.
Varför har ni byggt ett eget hyreshus?
– Vi vill sänka trösklarna till bostadsmarknaden och även hitta en skalbar modell för en socialt hållbar bostadsförsörjning som fler ”riktiga” fastighetsbolag kan ta efter, berättar Pernilla Parding, chef för Bostad på Stockholms stadsmission.
Pernilla Parding.
För 24-åriga Blanca Fahlberg är det första gången hon får ett förstahandskontrakt. En trygghet för henne och familjen, men vägen dit har varit svår. Under tonåren levde hon under destruktiva förhållanden, både i och utanför hemmet. Lägenhetshotell, genomgångslägenheter och andra tillfälliga lösningar har avlöst varandra.
LÄS OCKSÅ >>> Ny satsning i Skåne hjälper hemlösa barnfamiljer till förstahandskontrakt
Blanca Fahlberg.
Blanca Fahlberg, sonen Zion och hans pappa Linus Turesson flyttar in i en trea på 66 kvadratmeter. Under åren som strukturellt hemlös tappade hon stundtals framtidstron. När hon först fick avslag på sin ansökan hos Stadsmissionen var det tungt.
Men så kom samtalet. Hon satt på jobbet omgiven av nyvakna barn när en röst i andra änden berättade att hon fått en lägenhet.
Totalt är det 40 lägenheter och ungefär 100 boende i huset. Lägenheten Blanca Fahlberg och familjen har fått av Stadsmissionen är inte stor, 66 kvadratmeter, men den är smart planerad.
Huset förvaltas som en kooperativ förening, vilket gör det möjligt att tillämpa både behovsbaserad förmedling och differentierad hyressättning. En mindre andel lägenheter förmedlas genom ordinarie bostadsförmedling och resten fördelar Stockholms stadsmission utifrån behov.
Hyran sätts utifrån storlek på lägenheten och i tre olika nivåer utifrån hyresgästens betalningsförmåga. Målet är dock att alla hyresgäster ska betala normal hyra inom 15 år efter att de flyttat in.
Vilka får bo i huset?
– Tanken är att även de med ekonomiska svårigheter, brist på kötid eller kontakter som kan hjälpa dem in på bostadsmarknaden ska kunna få en lägenhet, säger Pernilla Parding.
Under de kommande åren ska modellen utvärderas av forsakre på KTH. De kommer bland annat att titta på lönsamheten, hyresgästernas livssituation och hur projektet tas emot av grannar och andra intressenter i närområdet.
Eftersom Blanca Fahlberg har fast jobb får de betala den högsta hyresnivån direkt, 12 668 kronor per månad.
–Det känns inte orättvist att andra betalar mindre för samma lägenhet. Jag har själv levt på försörjningsstöd och vet hur det är.
För att få ner kostnaderna har man försökt tänka nytt. Bland annat har förrådet förlagts i lägenheten och kan därmed användas som boyta. Alla hyresgäster har förstahandskontrakt. Bostaden ska ge trygghet och en möjlighet för hyresgästerna att gå vidare med sina liv.
