Dilemmat: När beroendehjälpen blir ett moment 22
Hur kan socialsekreteraren hjälpa en person med misstänkt psykiatrisk diagnos, exempelvis ADHD samt missbruksproblematik, som har svårt att hålla sig drogfri under utredningstiden. Professor Björn Johnson ger en lösning.
Dilemmat: En person med psykiatrisk diagnos, exempelvis ADHD, samt missbruksproblematik har svårt att få rätt medicinering. Psykiatrin kräver drogfrihet i 3 månader för att få medicin. Men personen klarar inte att vara utan självmedicineringen/medicinen då den psykiska hälsan försämras avsevärt och kanske eskalerar missbruket. Hur ska vi arbeta här?
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
Lösning: ADHD och annan psykiatrisk samsjuklighet är vanligt bland personer med missbruksproblematik. Om det finns tecken på att en person som sökt hjälp vid socialtjänstens missbruksenhet kan ha andra psykiska problem bör därför psykiatrin kopplas in för en bedömning.
En diagnos bör normalt ställas först när patienten varit drogfri en tid för att säkerställa att inte drogrelaterade symtom feltolkas som psykiatrisk samsjuklighet. Om en person med misstänkt ADHD har svårt att hålla sig drogfri kan den neuropsykiatriska utredningen behöva skräddarsys i samarbete mellan psykiatrin, beroendevården och socialtjänstens vuxenenhet. Närstående kan också medverka. Enligt det nya nationella vård- och insatsprogrammet för ADHD kan en initial psykiatrisk kartläggning och delar av den diagnostiska utredningen påbörjas direkt, vilket kan stärka personens önskan att avstå från droger. Socialtjänstens roll kan vara att bistå med motiverande insatser och stödinsatser. Även andra insatser kan behövas, exempelvis en placering vid ett behandlingshem som erbjuder kombinerade behandlings- och utredningsinsatser.
Björn Johnson, professor i socialt arbete
