Brittiska PTMF ett nytt sätt att förstå psykiskt lidande – översätts till svenska

– Vårt samhälle i dag ser psykiskt lidande som sjukdomar och då blir lösningen oftast sjukvård, säger Fanny Marell, socionom och legitimerad psykoterapeut.

PTMF, på svenska kallat Ramverket för makt, hot och mening (RMHM), går igenom de brister man ser i dagens system och lyfter i stället evidens för vilken roll olika typer av makt spelar i människors liv. Man talar om maktobalanser utifrån den kontext personen kommer ifrån eller den man lever i, och hur det i förlängningen kan få människor att känna sig hotade.

– PTMF tar upp enormt många studier som kopplar ihop psykiskt lidande med kontext; till exempel med fattigdom, segregation, våld och svårigheter under uppväxten.

– Dessa upplevelser av hot försöker vi parera och det leder till att vi utvecklar hotresponser. Det är det vi i dag kallar för psykiatriska symtom eller sociala problem, till exempel självskada, missbruk, tvång, och så vidare.

LÄS OCKSÅ >>> Terapin började med månader av tystnad – sedan vände det för Fanny och Simon

I dag används de internationella diagnossystemen DSM och ICD. Båda systemen har fått kritik av såväl forskare som yrkesverksamma och personer som själva lider av psykisk ohälsa.

– Många psykiska sjukdomar enligt DSM/ICD överlappar varandra, det vill säga kriterierna ser väldigt lika ut för olika sjukdomar. Det innebär att om man låter en patient gå till fem olika läkare eller psykologer så kommer alla att sätta olika diagnoser på samma person. Det blir inte så tillförlitligt, säger Fanny Marell.

En stor del av kritiken bottnar också i att mängden utskrivna mediciner har ökat lavinartat de senaste åren, samtidigt som sjukhälsotalen stiger.

– Vi diagnosticerar hej vilt på BUP och i vuxenpsykiatrin och skriver ut skenande mängder av läkemedel. Trots det blir människor inte bättre.

Hittills har PTMF översatts till spanska, italienska och norska. Nu kommer den också på svenska. Fanny Marell och socionomkollegan Lasse Mattila har varit drivande i den processen och arbetslett det team som jobbat med översättningen. Arbetet har pågått i cirka två år och involverat 13 personer.

– Det är psykologer, psykiatriker, professorer, farmaceuter, socionomer och egenerfarna. Vi har en otrolig bredd i redaktionen, berättar Fanny Marell.

Vilka utmaningar har varit störst i arbetet?

– En -utmaning har varit det medicinska språket som man i PTMF medvetet valt att tvätta bort. Personer som går i psykoterapi kallas inte patienter utan klienter. Man säger inte heller depression, man säger ledsenhet, och i stället för ångest säger man oro. Det har varit viktigt att se till att de som översätter inte tar tillbaka det medicinska språket.

Vad hoppas ni att översättningen ska få för effekt i Sverige?

– PTMF bygger på ett helt annat sätt att förstå psykiskt lidande som egentligen ligger närmare socionomers sätt att förstå psykiskt lidande. Det här skulle kunna vara en smärre revolution, att man inte ser psykiskt lidande som en sjukdom utan som ett svar på utsatthet.

LÄS OCKSÅ >>> Lasse Mattila vill se fler behandlingsalternativ för unga med psykisk ohälsa

Fanny Marell understryker att PTMF inte ska ses som en ny terapiform, utan kärnan är det vidgade synsättet kring psykiskt lidande och kopplingen till klientens tillvaro, antingen den som klienten kommer ifrån eller den som klienten lever i.

– En av de större studierna som lyfts fram i PTMF är den välkända ACE-studien från USA. Den visar att barn som växer upp med vanvård, misshandel, övergivenhet och så vidare utvecklar både fler fysiska sjukdomar och mer psykiskt lidande, säger Fanny Marell, och fortsätter:

– Skulle man ta det här på allvar så skulle man behöva jobba mer med fattigdom, segregation, rasism, våld i nära relation, med mera. De frågorna skulle få en helt annan plats