De vill använda barnens tid på häktet smartare

– Ungdomen brukar vara ganska nedstämd. De brukar vara lite mer villiga att ses när de sitter på häktet än när man träffar dem utanför, berättar Joar Gadd Berglund, en av många socialsekreterare som märkte hur våldsvågen resulterade i en kraftig ökning av häktade 15–17-åringar.

När han som nyexad började som socialsekreterare på Järva stadsdelsförvaltning i nordvästra delarna av Stockholm för drygt två år sedan pikade antalet häktade barn. Aldrig tidigare hade det suttit så många 15–17-åringar i svenska häkten som 2024. Antalet skjutningar var fortfarande på höga nivåer och sprängningarna likaså. Gärningsmännen visade sig allt oftare vara under 18 år och situationen ledde till att antalet häktade barn mer än tredubblades på tre år.

Joar Gadd Berglund och hans kollegor hade att göra. I den mån de kunde, besökte de ungdomarna i häkte men det var inte alltid det var möjligt när det var fråga om korta häktningar. I dag är situationen lugnare. Färre barn sitter häktade och det är lättare att hinna besöka och ringa ungdomen mer regelbundet. Många gånger märker han att besök uppskattas.

– Vi kan prata om processen, varför det finns en misstanke om brott. Det är också viktigt att informera om vad som kommer att hända, för att skapa trygghet. Det är mycket fackspråk på häktet så det kan vara svårt att förstå vad allt innebär. Vi försöker bidra med lugn, ”Vi är här och vi ska hjälpa dig”. Vardagligt prat kan betyda jättemycket också, berättar Joar Gadd Berglund.

2024 var trycket hårt på Kriminalvården. Myndigheten lyckades inte ge alla barn de fyra timmar om dagen utanför cellen som de har rätt till enligt lag. Men trycket var också hårt på socialtjänsten, berättar Anna-Karin Svensson, områdeschef på individ- och familjeomsorgen i Järva.

– Socialsekreterarna har uppmärksammat hur dåligt barn har mått under perioden de var häktade. De har också uppfattat att de inte hinner ringa eller träffa dem så mycket som skulle behövas.

Ett motivationsfönster uppstår

Barn som sitter häktade är en sårbar grupp och den psykiska hälsan försämras ofta under tiden de sitter frihetsberövade. Socialsekreterarna i Järva har sett tydliga tecken på nedstämdhet, sömnsvårigheter och ångest. Måendet blir ofta bättre efter häktningstiden, även för många av de ungdomar som placeras på Sis-hem med hög säkerhetsnivå. Samtidigt har de noterat att motivationen till behandling minskar när häktningstiden är över.

Tankarna ledde till en idé om att utnyttja tiden bättre. Under häktningen kan ett motivationsfönster uppstå. Kanske kunde man passa på att påbörja en behandling i stället för att vänta tills häktningen är slut?

I dag saknas en strukturerad, behandlande och motiverande insats för häktade barn. Och behandling erbjuds i många fall först efter häktestiden, vilket innebär att förändringsarbetet påbörjas när motivationen ofta har sjunkit. Det gör att barnens mående riskerar att försämras ytterligare. I förlängningen ökar risken för längre placeringar, återfall i kriminalitet och fortsatt bristande tilltro till vuxenvärlden och samhällets stödinsatser.

– Ofta får de en tankeställare i häktet. De har tid att tänka. Och då kan man vända trenden, säger Joar Gadd Berglund.

Anna-Karin Svensson berättar att även om ungdomen inte döms för brott, utan släpps från häktet behövs ofta någon form av placering. Men häktningen kan pågå i månader i väntan på eventuell rättegång och dom. Det innebär att behandlingen skulle kunna inledas redan där.

– Vi kontaktade Kriminalvården och Åklagarkammaren, och de var intresserade. Alla känner att vi skulle vilja göra mer.

Treårigt projekt går av stapeln

Sagt och gjort. En ansökan om pengar till ett treårigt projekt utformades och i februari kom beskedet att sociala investeringsfonden bidrar med medel. Under våren ska fler behandlare rekryteras för att arbeta med projektet.

– Målet är att försöka få till att barn som sitter häktade mår bättre, får mer vuxet stöd, men också att de kan påbörja ett motivationsarbete och/eller någon behandling. När de är häktade är de avskärmade från allt negativt runt omkring och de har väldigt mycket tid att fundera, säger Anna-Karin Svensson.

Behandlingen kan handla om antisocialt beteende och motivationsarbete för att bryta med kriminalitet som livsstil. Insatsen är frivillig för barnen och rekryteringarna görs på öppenvårdssidan.

– Vi kan inte tvinga någon att prata med behandlare men vi tror att många kommer att tacka ja, utifrån hur de mår och att de brukar efterfråga kontakt. Även om de skulle säga nej kan vi återkomma och fråga igen.

Tanken är också att samma socialsekreterare som före häktningen ska fortsätta att följa ungdomen inne på häktet. Om en behandling inleds så kommer ytterligare en person på besök och blir som ett komplement till de vanliga besöken.

– Om vi kan påbörja något redan på häktet blir det förhoppningsvis bättre när ungdomen kommer vidare till HVB, Sis eller någon annan vårdform, säger Anna-Karin Svensson.

Till sommaren väntas även 13-åringar som misstänks för grova brott kunna låsas in i häkte. Det gör socialtjänstens arbete för häktade barn ännu mer angeläget, konstaterar Anna-Karin Svensson.

– De kommer också att omfattas av det här. De kommer säkert att behöva mycket stöd.