C-uppsats om att nå ut till män som har sex mot ersättning

– Den handlar om hur yrkesverksamma på verksamheter som riktar sig till personer som har sex mot ersättning ser på män som säljer sex. Och även hur de arbetar med att nå ut till dessa. Vårt intresse för frågan väcktes när vi insåg att många kartläggningar visar på att det är fler män än kvinnor som säljer sex i Sverige, berättar Natan Nygård.

Hur gick ni tillväga?

– Vi började med att sätta oss in i forskningsfältet, och djupdök i nationella och internationella studier. Sedan hade vi som ambition att kontakta alla mottagningar i Sverige som riktar sig till personer som säljer sex, men det var många som inte kunde delta och andra som inte hade erfarenhet av att möta män inom ramen för sin verksamhet. Sedan tillämpade vi queerteori, socialkonstruktivism och stigmatiseringsteori för att analysera intervjumaterialet.

Upplever ni att frågan tas på allvar inom verksamheterna?

– Nej, det tycker vi inte. I intervjuerna med verksamheterna blev det tydligt att det inte jobbas lika mycket med den här gruppen som med kvinnor. Vi ser också att män som har sex mot ersättning inte ges plats i debatten. Samtidigt tror vi att det är väldigt viktigt att prata om det här, både på strukturell nivå och på grupp- och individnivå, svarar Julia Hagerö.

Vilka är era viktigaste slutsatser?

– Att verksamheterna upplever arbetet med män som har sex mot ersättning som en utmaning, och att majoriteten inte möter män alls. Gruppen konstruerades ofta som osynlig, både inom verksamheten och på ett strukturellt plan. Många av de här verksamheterna visste heller inte hur de skulle nå männen, och de var osäkra på det tillvägagångssätt de har i nuläget. Vi kom också fram till att de dominerande diskurser som finns i samhället om sex mot ersättning påverkar verksamheterna och hur de genomför sitt arbete.

Vem tror ni har nytta av att läsa er uppsats?

– Alla som jobbar med den här målgruppen eller möter den i sitt arbete, som socialtjänsten och vården.