Bidragsfusk kostar kommunerna miljarder – kontrollarbetet hos socialtjänsten eftersatt

– De här fakturorna var de första pusselbitarna i vad som kom att bli en jättestor utredning. Allt tack vare en uppmärksam socialsekreterare, säger Petra Quandt Farkas, enhetschef vid socialtjänsten i Malmö.

Utredningen är en av flera som lett fram till att Malmö stad kunnat kräva tillbaka mångmiljonbelopp de senaste två åren. Arbetet har delvis gjorts av en ny utredningsgrupp som arbetar med att upptäcka felaktiga utbetalningar. Bara under årets första åtta månader togs 395 beslut.

– Under denna period återkrävdes 6,6 miljoner kronor. Av dessa kommer 4,7 miljoner kronor från 34 personer som anmälts för bidragsbrott.

Under den tid gruppen funnits har återkraven ökat. Från att 2019 krävt tillbaka 124 felaktiga utbetalningar har Malmö stad upptäckt över 1 000 fall sedan 2021 och krävt tillbaka 17 miljoner kronor. Skenseparationer, falska handlingar, felaktig folkbokföring och oredovisade inkomster är några av de vanligaste bidragsbrotten.

– Vi började i liten skala med två utredningssekreterare och har utökat till åtta idag. Men sen ska det sägas att socialsekreterare ute på enheterna också gör ett stort arbete i att upptäcka felaktigheter, säger Petra Quandt Farkas och fortsätter:

– Vi får ofta impulser internt från våra avdelningar. Men underrättelseskyldigheten gör att vi också får information från Försäkringskassan, Polisen, Skatteverket eller allmänheten.

Att utredningsgruppen skapades beror på att man sett behovet under många år, men också på den kritik som en internrevision kom med som visade att arbetet mot bidragsbrott inte bedrevs tillräckligt professionellt.

Att socialtjänsten brister i sitt arbete mot bidragsbrottslighet är något som Soma Pirot, polisens nationella samordnare på dess bedrägericentrum, känner igen.

– Kommunerna har en jättelång resa kvar att göra. Vi får knappt in några brottsanmälningar från kommunerna, och de som vi får har ofta dåligt underlag vilket gör att polisen inte kan gå vidare med utredningen.

Samtidigt som Soma Pirot lyfter Malmö, Umeå och Södertäljes arbete mot bidragsbrott under de senaste åren som goda exempel, menar hon att kommuner generellt är extra sårbara.

– Många kriminella som ägnar sig åt bidragsbrott har märkt att flera myndigheter, därtill Försäkringskassan, blivit mycket bättre på att upptäcka felaktigheter. Myndigheterna har snabbt utvecklat sin förmåga inom kontroll de senaste åren. Det gör att fler vänder sig mot socialtjänsten som ligger efter i arbetet.

LÄS OCKSÅ >>> Så ska kommunen stoppa fusk med försörjningsstöd

Uppskattningsvis 18 miljarder kronor betalas ut felaktigt från välfärdssystemet varje år, men summan är osäker då mörkertalet stort. Klart är att det handlar om mångmiljardbelopp, vilket lockar grovt kriminella.

– Vi kan se att inkomster från exempelvis grova bedrägeribrott som assistansbedrägeri och hemtjänstbedrägerier finansierar annan kriminell verksamhet, men bidragsbrottsligheten finansierar också terrorism. Så såg det ut för flera IS-resenärer som fick CSN-lån och bidrag men inte hade några avsikter att studera utan befann sig i Syrien under studieperioden, säger Soma Pirot.

Har kommunerna varit naiva?

– Vi kan se att i de kommuner där kommunstyrelsen inte är engagerad i frågan så prioriteras inte arbetet med bidragsbrott. Sedan handlar det också om en kulturresa bland de som arbetar med ekonomiskt bistånd, där tilliten måste balanseras med kontroll. När man väl gör kontroller sker det ofta när bidrag redan betalats ut, för man vill inte misstänkliggöra människor, säger Soma Pirot och fortsätter:

– Som socionom får man kanske omvärdera arbetet lite, för genom att göra det här kontrollarbetet så säkerställer man att socialtjänstens resurser går till dem som faktiskt behöver det och att deras ersättning inte påverkas av de som inte har rätt till ersättning.

Men även de kommuner som arbetar offensivt mot välfärdsbedrägerier stöter på hinder i sitt arbete.

– Sekretessen mellan kommuner och myndigheter liksom mellan kommuners egna förvaltningar försvårar informationsdelningen som är väsentlig för att förebygga brott, säger Soma Pirot.

Att Försäkringskassan blivit bättre på att upptäcka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott är något statistiken vittnar om. Under de tio första månaderna 2022 gjorde myndighetens kontrollverksamhet 6 800 polisanmälningar. Man krävde tillbaka 880 miljoner kronor under perioden, en summa som även inkluderar skadestånd. Samtidigt förhindrades ytterligare 850 miljoner kronor att felaktigt betalas ut.

– Mycket talar för att summan landar på över 2 miljarder när hela året sammanfattas vilket är dubblering jämfört med för fem år sedan, säger Thomas Thulin, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassans MUR-kansli och fortsätter:

– Det sker ett stort läckage från välfärdssystemet, ett läckage som av bland annat polisen och SKR benämnt som systemhotande. Den organiserade brottsligheten har gått från att råna banker till att råna välfärdssystemet.

På vilket sätt är det systemhotande?

– Det man menar och är rädd för är att medborgare ska tappa tilltron till systemet om det här tillåts fortsätta. Det är viktigt att bekämpa och förebygga missbruk annars kommer det leda till att medborgares vilja att bidra till välfärden minskar.

Det är ingen slump att Försäkringskassans arbete mot välfärdsbrotts skärpts. Myndigheten har liksom politiken lagt ett större fokus vid välfärdsbrottsligheten under de senaste åren. En särskild utbetalningsmyndighet är tänkt att se dagens ljus den 1 januari 2024, samtidigt som initiativet MUR samlat 22 myndigheter sedan 2019 för att stärka arbetet mot bidragsbrott och missbruk av välfärdssystemet. MUR står för motståndskraft hos utbetalande och rättsvårdande myndigheter och målet är bland annat ett ökat informationsutbyte och metodutveckling av myndighetsgemensamma risker.

– Vi har bland annat gjort en hemställan till regeringen om förändringar i lagen om underrättelseskyldighet, det handlar om att undanröja de rättsliga hinder som finns kring att ge underrättelser digitalt mellan myndigheter, säger Thomas Thulin.

Ett av MUR:s mål är också att påverka attityder och sociala normer i samhället. Ett pedagogiskt material för gymnasieskolor har därför tagit fram, tänkt att stärka ungdomarnas vilja att göra rätt för sig.

Finns viljan hos den nya regeringen att låta MUR:s arbete fortsätta?

– Vi på MUR-kansliet märker ingen skillnad än så länge. De signaler vi har är att arbetet är väldigt prioriterat och att det finns stort stöd att fortsätta driva de här frågorna inom MUR.