Beroendevård via nätet lyfts fram av forskare: ”Kommer bli mer och mer aktuellt”

– Bara tio, femton procent av de som har ett alkoholproblem nås av insatser idag. Med ett mer lättillgängligt stöd skulle antalet som får hjälp kunna fördubblas, säger han.

Studien är en så kallad non-inferiority-studie, där skillnaden i effekt mellan två behandlingar jämförs med en gräns som är baserad på tidigare forskning. Fördelen med en non-inferiority-studie, menar Magnus Johansson, är att forskningen blir direkt tillämpbar, eftersom studien kan göras i pågående klinisk verksamhet där båda grupperna får aktiv behandling.

– Det vi har gjort är att först titta på effekterna av KBT på mottagning från tidigare forskning och räknat ut en gräns för hur mycket behandling via internet får skilja sig åt för att inte anses vara sämre. I det här fallet fem glas i veckokonsumtion. I vår studie skilde det ungefär ett glas i veckokonsumtion mellan grupperna, berättar Magnus Johansson.

Cirka 300 personer ingår i studien och vilken behandling de fick avgjordes med lottning. Behandlingarna genomfördes innan pandemin, då videobesök inte var lika utvecklat som det är nu. I stället fick patienterna skriva till sin terapeut, vilket visade sig ha fördelar. Till exempel är det möjligt att repetera det som sagts hur många gånger som helst, medan det är lätt att glömma mycket av det som sägs på en mottagning.

Det är också många som har svårt att erkänna att de har problem med alkohol och tycker att det är något de ska kunna hantera själva, utan hjälp. Då passar en internetbehandling bra, eftersom många upplever att de har kontroll och själva gör jobbet. Ytterligare en fördel är att beroendevården blir tillgänglig för fler.

LÄS OCKSÅ >>> Forskning slår fast – nätbehandling mot ilska fungerar

Att få samtalsstöd på en mottagning har positiva effekter på många diagnoser, inklusive alkoholproblem. Men ändå är det få som blir behandlade, vilket till viss del kan bero på att personer låter bli att söka hjälp. Det kan vara på grund av skamkänslor eller det stigma som många förknippar med alkoholproblem. Men det kan även handla om praktiska saker, till exempel geografiska avstånd eller att en internetbehandling är mer flexibel och lättare att passa in i vardagen.

– För en del kan det också kännas jobbigt att sitta på en mottagning och vända ut och in på sig själv och berätta hur mycket man har druckit. Att sitta framför en skärm och skriva ner samma uppgifter upplevs inte lika hotfullt, konstaterar Magnus Johansson.

När han följt upp studien blir det tydligt att de båda behandlingarna kompletterar varandra.

– Jag hade nog förväntat mig att fler skulle föredra att behandlas på mottagningen, men en del uppskattar verkligen en skriftlig behandling. Jag tycker att studien visar att internetbaserad behandling är en behandlingsform i sin egen rätt och som kommer att bli mer och mer aktuell med tanke på att samhället går mot att vi lägger en allt större del av livet på nätet. Det vi behöver nu är metodutveckling, inte minst inom socialtjänsten, så att vi får behandlingar som är riktigt bra.

Samma sak gällde terapeuterna, även där fanns en grupp som visade sig tycka att de jobbade bättre med skriftlig digital behandling.

– Vi vet från tidigare forskning att matchningen mellan terapeut och klient förklarar stor del av resultaten, det verkar vara likadant här. I samtal förväntar sig klienten en närmare kontakt, medan klienter på nätet vill ha mer coachning och hjälp vid behov.

När Magnus Johansson påbörjade studien hade han en tanke om att personer med allvarliga alkoholproblem skulle ha svårt att tillgängliggöra sig den skriftliga behandlingen och att en digital behandling därför främst skulle passa personer med perioder av kontroll och som fortfarande har arbete och familj kvar.

– Men det visade sig att de som var väldigt beroende och drack jättemycket, också hade hjälp av en digital behandling. Nu startar vi ett projekt med att utveckla modeller för digitalisering av socialtjänstens beroendevård. Vi håller nu på att med enkäter och intervjuer ta reda på hur socionomer och presumtiva klienter tycker att digitala insatser kan, och bör användas. Efter det kommer vi att genomföra försök hos ett antal socialtjänster.

Men finns det inte risk för att internetbehandlingar kommer att användas som ett sätt att spara pengar?

– I min studie har vi inte tittat på behandlingarna ur den aspekten. Men det är klart att det är dåligt om klåfingriga beslutsfattare bestämmer att alla ska erbjudas behandling via internet och samtalsbehandling blir mindre tillgängligt. Men jag är inte säker på att det blir billigare med behandling via internet. Det går inte att behandla på slentrian här heller.

LÄS OCKSÅ >>> Stora vinster med accepterat missbruk på särskilda äldreboenden

Trots att digitala interventioner blir allt vanligare, är behovet av kunskap fortfarande stort, påpekar Magnus Johansson. Han jämför med hur traditionella behandlingsmetoder vidareutvecklats sedan 1960–70-talen och att det nu behöver ske en liknande utveckling med de digitala behandlingsmetoderna.

– Vi behöver finslipa hur metoderna ska fungera och utveckla olika varianter. Det vi har sett hittills är att KBT och motiverande samtal fungerar bra att tillämpa digitalt. Även 12-stegsprogrammet verkar funka. Men vi är precis i början och det finns mycket att lära sig om den här specifika settingen. Till exempel behöver vi lära oss att känna igen olika signaler i skrift, eftersom de tar sig andra uttryck än i behandlingsrummet.

Magnus Johansson påpekar att det är viktigt att ha med sig att det inte finns en behandling som passar alla och att det som alltid gäller att behandla klienten som en expert på sitt eget liv. Om en patient är nyfiken på 12-stegsmodellen, då kan det vara värt att prova den. Lika naturligt faller det sig att inte rekommendera en skriftlig behandling via internet till en person som har läs- och skrivsvårigheter.

– Men om det i stället kommer en person som absolut inte ser sig själv som alkoholist och inte vill gå regelbundet till en mottagning, då kan det vara en bra kandidat för en internetbehandling, säger Magnus Johansson.

Oavsett form innebär en effektiv behandling alltid risker. Börjar behandlaren fråga en patient hur hen mår finns det alltid en risk för att patienten börjar må sämre. En nackdel med internetbehandling är att behandlaren kan missa information som är lättare att uppfatta med en person i rummet. Magnus Johansson berättar att det till exempel hänt att personer uttryckt suicidtankar i text och att det kan skapa en stress hos behandlaren eftersom det är svårare att bedöma situationen på distans.

– Samtidigt kan det vara lättare att ge uttryck för de här känslorna bakom tangentbordet så att de upptäcks. Med en patient på distans, måste behandlaren stå ut med ett visst mått av maktlöshet. Vi kan inte handgripligen göra så mycket förrän vi får mer information och samtidigt gäller det att försöka hitta sätt att få personen till vården.

Klart är att digitala interventioner är här för att stanna. Och att det kan vara lika effektivt som andra sätt att jobba på. Allt handlar om att matcha rätt person till rätt behandling.

– Det viktiga är vi utvecklar det sociala arbetet med digitala behandlingsformer. Som det är nu finns varken stöd eller regelverk. Vi behöver fler socialarbetare som finns tillgängliga på nätet. Inte bara i digitala behandlingar utan också på forum för att svara på frågor, säger Magnus Johansson.