Är det rätt prioriterat att satsa miljarder på fler fängelseplatser?
Utbyggnaden av Kriminalvården slukar stora resurser. Vore det mer effektivt att lägga pengarna på andra insatser än hårdare straff? Det är det ingen som vet, enligt forskaren Hans Grönqvist.
Hans Grönqvist.
Kriminalvården beräknar att den stora utbyggnaden av verksamheten kommer att öka de årliga kostnaderna från drygt 18 miljarder kronor 2024 till mer än 40 miljarder kronor 2033. Skyddsvärnet i Göteborg skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att det är lika mycket som all sjukpenning som Försäkringskassan betalade ut under 2022 och att ett år på anstalt med hög säkerhetsklass kostar tio gånger så mycket som en gymnasieplats.
Forskare vid Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet skriver i samma tidning att Kriminalvårdens kostnadsökningar fram till 2033 sammantaget uppgår till 95 miljarder kronor. Pengar som hade räckt till 10 000 lärare eller socialarbetare per år.
LÄS OCKSÅ >>> Visionen ”Bättre ut” ifrågasätts när Sverige får flest fångar i hela Europa
Men riktigt så här enkelt är det inte, enligt Hans Grönqvist, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Ökade resurser till Kriminalvården behöver inte nödvändigtvis äta upp budgetutrymme för lärare och socialarbetare.
– Det beror på vilka prioriteringar politikerna gör och i vilken mån det går att öka skatteintaget för att finanseria utbyggnaden, säger han.
Kriminaliteten kostar stora summor i sig, fortsätter Hans Grönqvist, och på kort sikt kan man minska brottsligheten genom att låsa in fler personer. På längre sikt är frågan vilka insatser som bäst minskar risken för återfall i brott.
– Det stora problemet är att vi inte vet särskilt mycket om hur väl Kriminalvårdens återfallsförebyggande insatser fungerar. Programmen utvärderas inte på ett bra sätt, med randomiserade studier och kontrollgrupper.
Det man enligt forskningen vet minskar risken för kriminalitet hos befolkningen i stort är utbildning och arbete, konstaterar han. Det är alltså effektivt att lägga resurser på utbildning och sysselsättningsskapande program ute i samhället, men om det är mer effektivt än att lägga pengarna på Kriminalvården vet vi inte.
– Det skulle vara ett stort slöseri att spendera resurser på program i Kriminalvårdens regi som inte fungerar, samtidigt är det mycket möjligt att en del av programmen funkar jättebra. Det behövs helt enkelt mer utvärdering av olika åtgärder.
