Varför mår unga tjejer så dåligt?

I åldrarna 10–17 skiljer sig inte siffrorna nämnvärt åt mellan könen. Av tjejerna i den åldersgruppen har 12 procent en psykiatrisk diagnos eller använder psykofarmaka, jämfört med 13 procent av killarna. Desto större skillnad mellan könen är det i åldersgruppen 18–24, där siffrorna landar på 12 procent för killarna och 21 procent för tjejerna. Alltså nästan dubbelt så höga ohälsotal hos tjejerna.

LÄS OCKSÅ >>> Dans som positiv motkraft för skolelever med psykisk ohälsa

En förklaring till skillnaden kan vara hur det dåliga måendet tar sig uttryck, säger Susanne Buchmayer, medicinskt sakkunnig i barn- och ungdomspsykiatri hos Socialstyrelsen.

– På gruppnivå kan flickor uttrycka symtom som är mer internaliserande, att de riktar det dåliga måendet inåt, medan pojkar kanske inte gör det på samma sätt. Det gör att pojkar hamnar i andra kontexter och inte söker vård på samma sätt.

Med andra kontexter, menar du till exempel våldsamma situationer då?

– Det skulle kunna vara ett sätt att uttrycka symtom, att pojkar hamnar mer i bråk. Hos barn och unga kan till exempel depressiva symptom ta sig i uttryck genom ökad aggressivitet.

– Vissa former av psykisk ohälsa kan vara lättare att upptäcka tidigt hos pojkar, när de till exempel agerar aggressivt och impulsivt, medan flickor går under radarn med vissa svårigheter tills de söker hjälp själva på grund av ångest och depression.

Samtidigt ska data och statistik tolkas med försiktighet, förklarar Susanne Buchmayer.

– Det vi säkert kan säga är att det är en större efterfrågan på vård i dag, och så har det sett ut under en ganska lång period. Men det finns också rapporter som indikerar att barn mår ganska bra i dag.

Hon pekar bland annat på den senaste statistiken från Folkhälsomyndigheten som bygger på enkätundersökningar på befolkningsnivå. Bland skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 uppges det psykiska välbefinnandet vara relativt gott. I åldersgruppen 16–29 år svarade 78 procent att de under 2024 hade ett gott psykiskt välbefinnande.

Kan det delvis handla om att vi blivit bättre på att prata om att vi mår dåligt, att psykisk ohälsa blivit mindre stigmatiserande?

– Så tror jag absolut det kan vara, det är nog mer okej att prata om psykisk ohälsa i dag.

LÄS OCKSÅ >>> Så märker du när någon är dataspelsberoende

Även statistik från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, pekar på att unga generellt sett mår bra i Sverige. Siffrorna från deras rapport ”Ung i dag 2024” går i linje med Folkhälsomyndighetens siffror. 77 procent av unga i åldern 16–24 år bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra.

Samtidigt understryker både Socialstyrelsen och MUCF att psykisk ohälsa hos unga är ett samhällsproblem, och oavsett vilka rapporter man läser är en sak tydlig: Tjejerna mår nästan alltid sämre än killarna, och vissa tillstånd sticker ut.

– Ett exempel är ätstörningar, framför allt hos unga kvinnor. Det vet vi har ökat väldigt mycket, säger Susanne Buchmayer.

Sedan pandemin har antalet som vårdats för ätstörningar ökat med 25 procent i Sverige. Enligt uppgift från Karolinska Institutet, som driver sajten atstorning.se, finns det i dag cirka 210 000 personer som har, eller har haft, någon form av ätstörning. KI:s -bedömning är att runt 180 000 av dessa är kvinnor och 30 000 män. -Vanligast är att insjukna i 15–30 års ålder.

Förutom ätstörningar är oro och ångest vanligt förekommande hos tjejer, medan killar oftare diagnostiseras med autism och ADHD.

Susanne Buchmayer tror att en bidragande orsak till den psykiska ohälsan, åtminstone vad gäller barn och unga, är att de blir exponerade för normer och ideal på ett annat sätt än förr.

– Det är inte Socialstyrelsens roll att peka på orsaker men jag kan ju spekulera utifrån min roll som medicinskt sakkunnig och jämföra med hur det såg ut när sociala medier inte fanns. Då jämförde man sig med den norm som var rådande inom kontexten man befann sig i, skolan till exempel eller vänskapskretsen.

– Nu jämför man sig i princip med hela världen, och dessutom med en ganska retuscherad bild av världen. Det gör det väldigt svårt att vara tonåring i dag. Och det är liksom svårt som det är att vara tonåring, även utan sociala medier.

LÄS OCKSÅ >>> Psykisk ohälsa och digitala medier – så ser sambanden ut

Även skolrelaterade faktorer uppges bidra till den psykiska ohälsan hos unga, och då särskilt hos tjejer. Ungefär samtidigt som Socialstyrelsen och MUCF släppte sina rapporter förra året larmade Tim Bergling Foundation, Sveriges elevkårer och Sveriges elevråd om höga nivåer av psykisk ohälsa bland tjejer i gymnasiet. Ungefär var fjärde tjej känner stress och oro inför framtiden. De oroar sig bland annat för att slutbetygen inte ska matcha ambitionen kring framtida studier eller arbetsliv.

En som tydligt märker av utvecklingen är Sandra Boström, leg. hälso- och sjukvårdskurator på BUP i Region Dalarna.

– Vi har ett fortsatt högt inflöde av patienter på BUP av både killar och tjejer. Om vi tittar på vår väntelista för behandling av ångest, depression och självskada så är säkert 70 procent tjejer, säger hon.

Hon nämner två typiska BUP-patienter som reflekterar det som har framkommit i rapporterna det senaste året.

– Den första är en 8–12-årig pojke som är stökig i skolan och där det finns funderingar kring ADHD. Den andra är en 13–15-årig tjej som söker för ångest eller depression.

– Hos de här tjejerna som söker lite senare ser vi att det ofta finns en neuropsykiatrisk diagnos i botten, men att det inte har upptäckts tidigare.

Hur kommer det sig att man inte upptäcker det tidigare?

– Tjejer är bättre på att maskera sina svårigheter. När man sedan kommer upp i högstadieåldern blir ofta det sociala samspelet svårare för den som har neuropsykiatriska svårigheter, speciellt om man har autism.

Sandra Boström nämner också både sociala medier och skolan som bidragande orsaker till psykisk ohälsa hos unga. Det sistnämnda lyfter hon som särskilt problematiskt.

– Det ställs så otroligt höga krav på ungdomar i dag, både i skolan och socialt, på ett sätt som det inte har gjorts tidigare. Både killar och tjejer är oerhört stressade över skolan, där betygssystemet så som det ser ut i dag stjälper mer än det hjälper. Får du ett F i något av kärnämnena så blir du portad från gymnasiet. Det blir en jättepress.

Vad anser du behöver göras för att unga ska må bättre?

– Vi behöver börja jobba längre ner i pyramiden och möta barnen i vardagen. Skolan är en jättestor pusselbit i detta och där behövs det mer resurser och mer kunskap kring NPF och anpassningar.