Studenter från Umeå undersöker hur mäns våld mot kvinnor framställs i juridiken

– I vår uppsats tittar vi närmare på hur problemet mäns våld mot kvinnor framställs i rättsliga dokument och vilka förklaringsmodeller som driver det förebyggande arbetet, säger Anna Erikhans och Johanna Söderquist.

– Det som väckte vårt intresse var lagändringen i Socialtjänstlagen gällande socialnämndens utökade uppdrag att verka för att våldsutövare ändrar sitt beteende. Lagändringen var ett steg i regeringens strategi att gå från ett reaktivt till ett proaktivt arbete med mäns våld mot kvinnor. Vi var intresserade av vilka frågor som driver diskussionen om detta, säger Anna Erikhans.

– När vi började kolla på det var det väldigt tydligt att problemet inte var så väldefinierat. Ibland benämns det som mäns våld mot kvinnor och ibland bara som våld. Det leder i sin tur fram till att lösningen inte är så väldefinierad. Ibland nämns förebyggande och ibland återfallsförebyggande. Vi ville bena ut det här och vi valde därför att titta på hur problemet framställs i förarbetena som lagändringen grundar sig på, säger Johanna Söderquist.

Hur ni gick tillväga?

– Vi analyserade texterna med Bacchis diskursanalytiska metod, What´s the problem represented to be. Det är en diskursanalytisk metod framtagen för att analysera politiska texter, både för att få syn på vad som faktiskt uttrycks men också underliggande framställningar av problemet, säger Anna Erikhans.

– Analysmetoden var väldigt viktig för oss. Förutom att den passar bra för vad vi ville undersöka så har den möjliggjort en kreativ process, säger Johanna Söderquist.

Upplever ni att problemet/frågan tas på allvar inom socialtjänsten?

– Både och. Inom socialtjänsten har frågan fått ett uppsving det senaste decenniet. Man har pratat strukturer och man har tagit fram handlingsplaner inom verksamheterna. Samtidigt går man mer mot ett individuellt förhållningssätt och då försvinner en del av förståelsen av problematiken. När det kommer till problemet mäns våld mot kvinnor, blir det underligt att plocka bort kön som en viktig aspekt, säger Johanna Söderquist.

– Det saknas bredare debatt och diskussion om det förebyggande arbetet. Våldsutsattas förtroende för socialtjänsten är väldigt låg. Om man inte pratar om att våld, kön och makt hänger ihop blir det svårt att komma tillrätta med problemet, säger Anna Erikhans.

Vilka är era viktigaste slutsatser?

– Det finns många som har sett att perspektivet framförallt är individuellt så det är inget nytt. Men i vår uppsats ser vi också att det får betydelse för hur det förebyggande arbetet med problemet organiseras. Det förebyggande arbetet inom socialtjänsten kan vara så mycket mer än behandling av våldsutövande män, säger Johanna Söderquist.

– Ja, den föreslagna förändringen är ju egentligen en reaktiv insats och inte förebyggande, säger Anna Erikhans.

Vem tror ni har nytta av att läsa er uppsats?

– Jag tänker att alla som jobbar med mäns våld mot kvinnor professionellt har det och att man som professionell behöver fundera över sin förståelse av problemet. Även på en politisk nivå, säger Anna Erikhans.

– Ja, hur kan man jobba förebyggande på andra sätt och vad skulle det innebära? Det skulle vara intressant att fundera mer över, säger Johanna Söderquist.

LÄS OCKSÅ >>> Här kan du ta del av uppsatsen i sin helhet