Så jobbar LSS-boendet Linden med individen i fokus

Först en snabb lägesbild. Det är jubileumsår för LSS. Lagen som instiftades för att garantera goda levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning fyller 30 år. Frågan är om det blir något firande? Enligt en Ivo-rapport som presenterades förra hösten förekommer det brister på många gruppboenden. En enkät visar att på 9 av 10 gruppbostäder har ledning och personal nekat brukare att – utifrån sin förmåga och i en eller flera delar – ta beslut om sig själv och sin vardag. På 8 av 10 boenden har det förekommit begränsningar i brukarnas egna lägenheter och på 2 av 10 boenden har personalen inte försäkrat sig om att brukaren har samtyckt till åtgärderna.

Samtidigt uppger 137 kommuner att de har ett underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning. Detta enligt Bostadsmarknadsenkäten som presenterades av Boverket så sent som i maj 2024.

Tillbaka till Linden. Vi möter Susanne Mulder, vd sedan 25 år tillbaka, och verksamhetscheferna Moa Lindroos och Vivi Pousar.

– Vi har nischat oss, berättar Susanne Mulder. Vi vänder oss till personer inom personkrets 1 där kommunen, ofta ihop med psykiatrin, har prövat alla andra tillgängliga vägar.

LÄS OCKSÅ >>> Studenter blottlägger allvarliga brister på strukturell nivå inom LSS-omsorgen

Personkrets 1 utgörs av personer med autism eller autismliknande tillstånd, och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Många av de som kommer till Linden har gått igenom en lång rad placeringar där det på olika sätt inte har fungerat.

– Det kan handla om ett stort antal externa verksamheter. En av våra boende, eller hyresgäster som vi säger, har haft ett 30-tal placeringar innan oss.

Vad är det då som får Linden att sticka ut? Individanpassningen, förklarar Susanne Mulder. Här är tanken att så långt det är möjligt strukturera upp tillvaron efter enskilda behov.

– Det är många verksamheter som säger att man gör det, men här är det verkligen så.

Själva lägenheten är det centrala och eftersom Linden själva äger sina fastigheter finns det stora möjligheter att bygga om efter hyresgästens behov.

– Vi tar det också flera steg längre, förklarar Moa Lindroos. Vi individanpassar inte bara lägenheten utan också bemötandet, personalgruppen, scheman, utemiljön… Allt.

De kallar arbetssättet för ”förtydligande pedagogiskt förhållningssätt”. Det är en anpassning av TEACCH-modellen, som ursprungligen kommer från USA. Många känner säkert igen modellens sju frågor, som alla utgår från individens behov av tydlighet: Var? Vad? När? Hur länge? Hur mycket? Med vem? Vad händer sedan?

Med de sju frågorna i ryggen har man på Linden utformat ett flertal olika verktyg för att tydliggöra allt från morgonrutiner och att göra sig i ordning för daglig verksamhet till förberedelser inför läkarbesök, utflykter, med mera.

– Eftersom många kan ha svårt att kommunicera verbalt så försöker vi kommunicera mycket med bilder, säger Vivi Pousar.

Det kan utgöras av steg för steg-upplägg där man metodisk bildsätter hur man utför en viss uppgift, till exempel hur man duschar.

– Sedan kanske det inte alltid funkar med bilder. För en del är det kanske bättre med objekt eller med tecken, för andra är det en mix som är mest effektiv.

LÄS OCKSÅ >>> Slopad plusmeny inom LSS – sociala insatser minskar

Det kanske kan låta vedertaget och enkelt. Men bakom varje boendes livssituation, med alla utmaningar som inkluderas, stora som små, ligger ett digert kartläggningsarbete, förklarar Susanne Mulder. Hon exemplifierar med arbetet som kan krävas bara för att hitta rätt sätt att borsta tänderna på. Hur hårt ska man trycka på tandkrämstuben, ska man borsta vissa tänder eller alla, hur vet man när man borstat tillräckligt länge?

– De handlar ju om att hitta vägar för att ge individen möjlighet att bestämma över sitt eget liv. Det är ju också centralt i LSS, medbestämmande och att själv få styra sin vardag, säger hon.

Lindens arbetssätt har gett resultat. I slutet av 2022 utnämndes man till Sveriges bästa LSS-boende av SSIL:s kvalitetsindex, som erbjuder marknadsinformation till vårdgivare och vårdtagare i hela landet. Det individanpassade arbetssättet har spelat stor roll men det är inte hela svaret.

– Vi arbetar väldigt mycket med uppföljning och analys, och dokumenterar hela tiden för att kunna följa arbetet över tid. Vi filmar till exempel olika arbetsmoment för att personalen lättare ska kunna följa utvecklingen hos hyresgästerna eller notera avvikelser, säger Susanne Mulder.

Man har också sett över ledningsorganisationen och gått över till ett nära ledarskap där verksamhetscheferna deltar i arbetet ute på verksamheterna.

– Det handlar ju inte alltid om att öka antalet personer som jobbar med hyresgästen utan om att öka kunskap och kompetens. Då behövs det också stöd på plats, säger Moa Lindroos.

Även om Linden haft vind i seglen och premierats för sitt arbete så finns det orosmoln vid horisonten. Som boende är man inte garanterad en plats trots att man bott på Linden i flera decennier. Man har rätt till insatsen men inte till platsen, förklarar Susanne Mulder. Med en prislapp på flera miljoner per plats och år har man märkt att kunderna, det vill säga kommunerna, börjat skruva på sig.

– Vi är ju inte billiga, men det är så här verksamheten ser ut och det fungerar, sett till livskvalitet, säger hon.

– Det ska man veta också, vi är inte ett aktiebolag med bonusar eller utdelningar. Vi jobbar med avtalsenliga löner. Sedan är det klart att vi behöver gå med vinst för att kunna ta hand om våra fastigheter och driva verksamheten vidare.

Susanne Mulder menar att frågan är kopplad till ett större problem. Vi kan helt enkelt för lite om autism och intellektuell funktionsnedsättning i Sverige.

– Kunskapen måste bli mycket bättre. Det gäller handläggare och alla som ska sitta och göra bedömningar om de här barnen och vuxna.

Moa Lindroos fyller i:

– Man önskar att det fanns en större nyfikenhet att vilja förstå, både personerna och deras familjer. Man hör ibland folk säga att föräldrarna är så jobbiga. Men jobbiga föräldrar är ju egentligen guld värt. Det innebär ju att personen har någon som kämpar för en.