Så här skapar kommunerna arbete för utlandsfödda kvinnor
Subventionerade anställningar, individorienterade insatser och ett särskilt resurscentrum för att möta kvinnorna som utsätts för hedersförtryck. Så här jobbar tre av landets kommuner för att få kvinnor i arbete.
LÄS MER: Skam och förtryck hinder för många kvinnor
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
Karolina Rydh, biträdande avdelningschef Växjö kommun
Sedan förra året har Växjö kommuns samtliga avdelningar fått i uppdrag att prioritera utrikes födda kvinnor.
– Under 2020 har utrikes födda kvinnor prioriterats ytterligare i en rad insatser, även om pandemin varit ett hinder. Vi har bland annat en insats som kallas föräldrasvenska, vilket främst mammor deltar i. Det handlar om att under föräldraledigheten träna på kommunikativ svenska. Vi försöker även fånga upp kvinnorna när deras föräldraledighet går mot sitt slut.
Subventionerade anställningar där kvinnor prioriterats. Kommunen har även arbetat fram en roll som koordinator vars uppdrag är bred.
Karolina Rydh
– Man arbetar dels kring personens familjesituation liksom riktat mot arbete och studier. Vi har kunnat se att denna roll varit särskilt gynnsam för utrikes födda kvinnor.
Genom Resurscentrum Heder stöttas professionella som i sitt arbete möter personer som utsatts för eller som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.
– Erfarenheter visar att utrikes födda kvinnor begränsas då de inte får arbeta var som helst, klädkoder kan ställa till det, arbetstider samt att inte få arbeta med män för att nämna några. Vissa får inte ha en egen vilja utan styrs av kultur och traditioner samt förväntat uppträdande.
Cecilia Ståhl, vd Telge Tillväxt, Södertälje kommun.
För att komma tillrätta med arbetslösheten bland unga vuxna i Södertälje, av vilka många är utrikes födda, skapades företaget Telge Tillväxt. Företaget ägs till 95 procent av kommunen och resterande av näringslivet och anställer varje år 150 personer som hyrs ut till företag.
– Vi fungerar som en sluss, tanken är inte att de ska stanna kvar hos oss utan vi ska bygga upp deras arbetslivserfarenhet, lokala nätverk och svenskkunskaper.
Cecila Ståhl
Under 2020 förändrades ägardirektiven, nu ska 30 av 150 platser öronmärkas för utrikes födda kvinnor mellan 25 och 40 år. Bakgrunden är att det finns omkring 3 000 utrikes födda kvinnor som är arbetslösa i Södertälje kommun.
– De första tio kvinnorna har anställts och vi har valt att vända oss till utrikes födda kvinnor som vill arbeta inom omsorgen, de håller just nu på att bygga upp den kompetens som krävs för omsorgsarbete. Om piloten blir lyckad är vår förhoppning att vi under 2022 kan utöka vår verksamhet med att också inrikta oss mot de kvinnor som vill arbeta inom industrin.
Har normer eller förtryck varit ett hinder för kvinnornas etablering?
– Vi har genom åren enstaka fall men inte något som vi skulle säga är ett överhängande problem för deras etablering på arbetsmarknaden. Det vi däremot har en stor erfarenhet av är arbetsgivare som har fördomar mot invandrare och att deras kompetens inte värderas lika som etniskt svenska.
Anna Gezelius, gruppchef socialkontoret i Danderyd
I Danderyds kommun har man valt att inte dela upp utrikesfödda som står utanför arbetsmarknaden i olika grupper beroende på ålder eller kön.
– Vårt arbete är individorienterat. Vi erbjuder alla vuxna nyanlända en arbetscoach-insats i Danderyd som arbetar mot arbetsgivare. Det kan då handla om att möjliggöra för extratjänster, nystartsjobb eller praktik när det krävs mer arbetsträning.
Även om arbetet inte delas upp beroende på kön så har Danderyds kommun valt att prioritera utrikes födda kvinnor främst i sina insatser i den mån det är möjligt.
Anna Gezelius
– Vi är medvetna om att kvinnor har en svagare etablering på arbetsmarknaden, vilket beror på många olika anledningar. Bland annat för att de haft mindre möjlighet att studera och arbeta än män. De tar också ut större del av föräldraledighet och ett större omsorgsansvar.
Anna Gezelius menar att det kan vara svårare att matcha kvinnorna mot de krav som finns på arbetsmarknaden gällande språkkunskap, arbetslivserfarenhet och utbildning eftersom de i flera fall inte haft samma möjlighet som männen och har fler begränsningar.
– Om man inte arbetat tidigare och varit hemma med barn under många år innan man kommer till Sverige, så kanske man inte har samma motivation att etableras på arbetsmarknaden. Då arbetar vi än mer motiverande och upprepar den samhällsorientering om det svenska samhället som de redan fått ta del av i Danderyd.