Experten: Skam och förtryck hinder för många kvinnor
Myndigheter och organisationer faller ofta i en könsstereotyp fälla när de försöker hjälpa kvinnorna in på arbetsmarknaden, säger Pernilla Ouis, professor i socialt arbete. Det blir kontraproduktivt.
En annan punkt som kvinnorna lyfter fram i rapporten handlar om diskriminering utifrån kön och etnicitet.
LÄS MER: Därför har utlandsfödda kvinnor svårt att få arbete
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
LÄS MER: Arbetsförmedlaren Ayse matchar kvinnorna till arbete
– Många arbetsmarknadsprojekt som riktas till utrikes födda kvinnor är ofta väldigt könsstereotypa. Projekten handlar inte sällan om att kvinnorna ska laga mat, sy eller städa. Visst är det bra att man satsar på gruppen men man utmanar knappast någon norm.
Normerna hon talar om är komplexa, men handlar i grunden om att en del unga kvinnor från en rad muslimska länder förväntas vara hemma med barnen eller inte kan arbeta på vilken arbetsplats som helst.
– För en del kvinnor är det få arbetsplatser vilka är kulturellt och moraliskt klanderfria att arbeta på. Hon ska inte arbeta i ett mansdominerat yrke, hon ska inte vara i sammanhang som familjen och gruppen inte är bekväma med och hon ska kunna bära sin slöja.
Pernilla Ouis är professor i socialt arbete och lektor i socialt arbete med inriktning på bland annat frågor om kön, hedersförtryck och normkonflikter.
Dessa hinder kan dels handla om en könsstereotyp kultur som kvinnan själv anammat, men även om ett hedersförtryck. Gemensamt är att de förhindrar somliga unga kvinnor att ta sig in på arbetsmarknaden.
– Om dottern exempelvis väljer ett moraliskt felaktigt yrke så för det med sig en skam på familjen som de måste förhålla sig till. Det går ofta under begreppet hedersförtryck men jag skulle vilja kalla det för skam-relaterat förtryck. Skammen innebär en frånvaro av heder och förklarar bättre varför man måste agera när hedersnormerna utmanas. Det hela blir en fråga om moral.
För en del leder det till att arbetsmarknaden överhuvudtaget inte är aktuell. Andra har bara några få arbetsplatser kvar att välja på.
– Många får bara jobb i pappas butik där man vet att moralen kan upprätthållas, det finns en intern arbetsmarknad som också blir problematisk.
Samtidigt som forskning visar på att utrikes födda diskrimineras, finns enligt Pernilla Ouis en risk att delar av diskrimineringen snarare sker av bekvämlighet än av illvilja. Arbetsgivare kan uppleva att det krävs allt för mycket av specialanpassningar av arbetsplatsen utifrån nya normer, vilket kan avskräcka att anställa somliga utrikes födda kvinnor.
– Om en arbetsgivare uppfattar det som att det krävs en lång rad förändringar på arbetsplatsen så kan det bli att en muslimsk arbetssökande väljs bort. Det blir helt enkelt för jobbigt, säger Pernilla Ouis och fortsätter:
– Frågan är hur mycket arbetsplatserna ska tvingas förhålla sig till moral och normer eller anpassa arbetsplatsen efter dessa. Kan man tvinga någon att visa hela ansiktet, arbeta tillsammans med män eller hantera griskött? De här frågorna är svåra. Dessa frågor kan nästan bli existentiella för kvinnorna eftersom de handlar om hur en kvinna ska vara, exempelvis i fråga om sexualmoral och arbete.
