Därför har utlandsfödda unga kvinnor svårt att få arbete

– Tittar vi på de personer som går Arbetsförmedlingens etableringsprogram så ser man en stor könsskillnad i inträdeshastigheten på arbetsmarknaden. Det går inte fort för männen men ännu långsammare för kvinnorna, säger Olof Åslund, professor vid Uppsala universitet och fortsätter:

– Skillnaden kan bero på en särbehandling från myndigheten men det kan också bero på att en del av kvinnorna inte är lika motiverade att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är onekligen en nöt för politiken att lösa vad denna skillnad beror på.

Denna upplysning fick regeringen att ge Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) uppdraget att titta på hinder och möjligheter för unga utrikes födda kvinnors etablering i arbetslivet. Utredningen som bygger på intervjuer, enkätdata och registerdata visar på fyra delar som alla är avgörande för unga utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden.

– Det handlar dels om de höga trösklarna på arbetsmarknaden. Det gäller krav på erfarenhet, språkkunskaper och utbildning och inte sällan svårt att validera utbildningar och arbetslivserfarenhet från födelselandet, säger Emma Neuman utredare vid MUCF.

Även omsorgsansvaret ses som ett hinder. Unga utrikes födda kvinnor tar ofta ett större ansvar för barnen vilket försenar etableringen på arbetsmarknaden.

– Viktigt att slå fast är att utredningen tydligt visar på att kvinnorna vill arbeta och anstränger sig för att få ett arbete. Det handlar inte om någon större ovilja, säger Emma Neuman.

En annan punkt som kvinnorna lyfter fram i rapporten handlar om diskriminering utifrån kön och etnicitet.

– Det är allra tydligast gentemot kvinnor som bär slöja. En del av dem som intervjuats berättar att arbetsgivare sagt att de inte velat anställa någon som har slöja. Andra kvinnor har berättat om en känsla av att ha blivit diskriminerad av den anledningen, säger Emma Neuman och fortsätter:

– En kvinna har berättat att hon väljer att skicka en bild på sig själv med slöja i ansökan eftersom det är viktigt att arbetsgivaren accepterar detta. Andra har förklarat att de inte har slöja på bilderna eller helt slutat bära och upplever att det gör en stor skillnad.

Just diskriminering på arbetsmarknaden har flera studier visat prov på. Anders Forslund vid Uppsala universitet förklarar att man inom nationalekonomisk forskning använt sig av korrespondensstudier för att påvisa hur utrikes födda påverkas på arbetsmarknaden. 

– Det vill säga att man skickar ut fejkade ansökningar till riktiga jobb. Där ser man tydligt att sannolikheten att bli kallad till intervju avtar påtagligt om man har ett Mellanöstern-klingande namn jämfört med svensk-klingande, säger Anders Forslund och fortsätter:

– Däremot så är skillnaden mellan män och kvinnor inte särskilt stor i den typen av studier och jag kan inte komma på att jag sett någon studie som visar på någon större skillnad mellan utrikes födda kvinnor och män i den typen av studier.

Men det finns även andra möjliga förklaringar till varför en del unga utrikes födda kvinnor har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det handlar om kultur och hedersförtryck. Faktum är att MUCF fick i uppdrag av regeringen att särskilt titta på vilket sätt hedersrelaterat våld och förtryck spelade en avgörande roll vid etableringen. Även om rapporten bara skrapat på ytan i frågan, kunde man ana att hedersförtryck spelade en viss roll för somliga unga utrikes födda kvinnor.

– De kvinnor som lämnat hedersförtrycket bakom sig berättar att de inte har någon arbetslivserfarenhet från tonårstiden eftersom de hindrats att arbeta. I intervjuer med andra kvinnor har vi också kunnat se resonemang om hur de av kulturella skäl eller av sin make förhindrats arbeta inom vissa branscher. Vi kan inte säga att det har med hedersnormer att göra, men vi kan resonera utifrån deras resonemang att det är så, säger Emma Neuman utredare vid MUCF.

Jenny Andersson, ansvarig för arbetsmarknadsfrågor vid Sveriges Kvinnolobby, poängterar att det är viktigt att kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Hon menar att den låga sysselsättningsgraden har att göra med såväl diskriminering som rasism och ojämställda strukturer och förväntningar.

– Man måste både kunna belysa att det finns strukturer i en del kvinnors liv som hindrar dem från att arbeta. Kvinnor tar ett större ansvar för barn och kan komma från länder där de inte får eller förväntas arbeta utan istället stannar hemma med barn, säger hon och fortsätter:

– Samtidigt har vi i flera rapporter kunnat visa att myndigheters uppfattning om att utrikes födda kvinnor inte vill eller får arbeta, skapar en ursäkt från myndigheternas sida vilket gör att kvinnorna inte erbjuds rätt insatser. För vi vet att kvinnor får sämre och mindre arbetsmarknadsinsatser från exempelvis Arbetsförmedlingen jämfört med män. De har alltså ett större behov men får sämre och färre insatser.

Jenny Andersson är inte ensam om att belysa betydelsen av hemländernas strukturer när det kommer till etableringen på svensk arbetsmarknad. Kort sagt, flera av de unga utrikes födda kvinnorna som står längst ifrån arbetsmarknaden kommer från ett land där de inte tillåtits eller haft möjlighet att arbeta. Detta faktum gör tröskeln ännu högre – ett resonemang som även Olof Åslund, professor vid Uppsala universitet, är inne på.

– Arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor är lågt i Syrien, Irak och Afghanistan. Det är orimligt att tro att man inte har med sig några av normerna från vart man kommer i synen på etablering och arbete. Å andra sidan är inte den här typen av normer huggen i sten utan föränderlig. Vi hade en situation på 60-talet där svenskfödda kvinnor hade lägre arbetskraftsdeltagande än kvinnor som arbetskraftsinvandrade. Under åren som följde förändrades snabbt normerna bland svenska kvinnor och arbetskraftsdeltagandet ökade, säger Olof Åslund och forsätter:

Men att förklara skillnader och svårigheter med hjälp av ordet ”kultur” har Olof Åslund inte mycket för.

– När experter och andra har svårt att förklara ett gap mellan könen på arbetsmarknaden, så kan begreppet ’kultur’ slängas in i debatten. Men som forskare behöver jag högre beviskrav än så för att slå fast att det skulle finnas en kulturell förklaring till att utrikes födda kvinnor har ett lägre arbetskraftsdeltagande. För det kan finnas så många andra förklaringar som familjeansvar och annat. Men givetvis spelar normer in mellan kvinnor och män överhuvudtaget, säger han.

Samtidigt skapas det ofta en schablonbild av den unga utrikes födda kvinnan i samtalet om den mångfacetterade gruppens etablering på den svenska arbetsmarknaden. Det poängterar Jenny Andersson från Sveriges Kvinnolobby:

– Det florerar en bild bland en del arbetsgivare av att en väldigt stor andel utrikes födda kvinnor har låg utbildning eller är analfabeter. Givetvis finns dessa kvinnor och de behöver särskilda insatser. Men det finns också många högutbildade som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden vilket vi tror beror på diskriminering, rasism och ojämställda strukturer och förväntningar.