Så arbetar kommunerna för att förhindra relationsvåld

KRISTIN OBAD, myndighetschef, socialförvaltningen Hörby kommun

Har pandemin påverkat antalet sökande som utsatts för våld i nära relationer?

– Vi kunde precis i början av pandemin se att inflödet av sökande som utsatts för våld i nära relation ökade. Sedan blev det stiltje efter några månader vilket fick oss att fundera på vad det berodde på. Men efter hösten ökade inflödet åter, parallellt har vi också sett att våld mot barn ökat.

Kristin Obad menar av Hörby kommun är ganska belastat när det kommer till våld i nära relationer. En orsak tros vara att kommunens stödinsatser varit synliga i media vilket fått många att söka hjälp. Trots det menar hon att det hittills inte varit något problem att placera utsatta på skyddat boende, oavsett om de haft äldre tonårssöner boende hos sig eller för den delen husdjur som behövt tas om hand.

Hur når ni förövaren för att arbeta med beteendeförändring?

– I alla nya fall så begär vi samtycke av den utsatta, ofta är det en kvinna även om vi idag har ett ärende där en man är utsatt. Samtycket handlar om att få kontakta förövaren för att våra behandlare ska kunna arbeta med denne, säger Kristin Obad och fortsätter:

– Det är enklare att nå förövaren om personen varit anhållen eller häktad, men vi arbetar med motiverande samtal även i andra fall. Det är ett svårt arbete och vi har en lång väg att vandra.

IDA WICKSTRÖM, enhetschef, relationsvåldsenheten Borås stad

Inom Borås stads verksamheter har det inte märkts av någon förändring av antalet sökande som utsatts för våld i nära relationer under pandemin.

– Däremot har vi fått anpassa vårt sätt att arbeta vilket kan ha påverkat lusten att söka stöd. Exempelvis hade vi i början av pandemin inga fysiska möten. Vi vet att relationen till stödjare är viktig för att söka stöd, att känna förtroende vilket jag tror är mycket svårare att uppnå per telefon, säger Ida Wickström och fortsätter:

– Vi upplever däremot att ärenden som kommit till oss är av mer akut karaktär nu än vad som var fallet tidigare. Om det är en konsekvens av pandemin eller inte kan vi inte svara på.

Ida Wickström slår fast att även om kommunen inte haft några hinder att erbjuda skyddat boende, så finns det en rad försvårande omständigheter.

– Svårigheten är snarare att hitta permanent boende för den klient som behöver bostad på annan ort. Bostadsbristen gör det svårt liksom det inte finns någon förtur för våldsutsatta kvinnor. Vårt problem är också att de som söker sig till oss är toppen av ett isberg, svårigheten är att få folk att vända sig till socialtjänsten. Det är ett enormt stort steg att söka stöd. Det handlar bland annat om en normalisering och skam som hindrar en, därtill kommer ­hedersfrågor som hindrar.

MARIA ERIKSSON, enhetschef, erbjudandeverksamheter Luleå kommun

I Luleå fanns en rad förväntningar på vad pandemin skulle innebära för antalet sökande för våld i nära relationer. Men det blev i stort sett oförändrat.

– Vad vi däremot kunnat se är att färre våldsutövare sökt stöd. Vi brukar ha 20-30 ärenden på ett år, förra året hade vi istället 9-10 ärenden. Det kan bero på pandemin, men det kan också bero på att man inte marknadsfört insatserna tillräckligt liksom att omorganisation av verksamheterna kan ha påverkat viljan och förmågan att söka stöd.

Hur arbetar ni får att nå fler förövare?

– Vi håller just nu på att ändra verksamheten för att enklare kunna nå yngre personer och på så vis komma in tidigare i processen. För vi har alldeles för få våldsutövare som tar kontakt med oss, det borde vara många fler. Det är givetvis mycket skam och skuld att söka den här typen av hjälp, för man erkänner samtidigt att man gjort något fel, säger Maria Eriksson och fortsätter:

– Det är inte sällan som förövaren har ett svårt liv eller en bakgrund som gör att de tar till våld eller vill bestämma över andra människor. Om man i tidig ålder får hjälp med svartsjuka exempelvis så blir det enklare att ändra på ett beteende. Därför har vi för avsikt att i höst rikta oss mot gymnasieskolorna för att sprida information om vilket stöd som finns redan vid första tecknet.