Panelen svarar: Så underlättar du mötet med unga som har adhd

– Det är viktigt med tydlighet, förutsägbarhet och att vi anpassar oss. För även om adhd är en diagnos så ser det väldigt olika ut från barn till barn. Hur enkelt eller svårt ungdomen har att ta in information och komma ihåg informationen skiljer sig åt. Därför måste socialtjänsten vara flexibel och anpassningsbar i hur man håller ett möte, och för ett samtal.

Hur anpassar man sig inför ett möte?

– Ofta har man en telefonkontakt innan man träffar ungdomen eller familjen. Då kan man ställa frågor om hur de tycker att det är bäst att samtala. Hur känner ungdomen sig trygg, ska vi vara på kontoret eller på annan plats? Behöver vi använda något samtalsstöd exempelvis bilder eller andra visuella hjälpmedel. Vi måste ta oss den tiden. Sen handlar det om att vara redo att byta spår om något inte fungerar.

Frida Wessman Einemo menar att de anpassningar som kan göras i mötet med ungdomar med adhd, är sådant som gynnar de allra flesta. Det handlar om allt ifrån tydlighet till pauser och lyhördhet.

– Sedan är det klart att ungdomar med adhd generellt kan ha ett större behov av pauser, att samtalet delas in i teman och att kanske kunna sitta och pilla med en fidget toy under mötet. Men det skadar ingen att ett möte är extra tydligt, oavsett ålder. I alla möten med barn och ungdomar bör man ställa frågan hur de helst ser att mötet är upplagt, oavsett om de har adhd.

Malin Khoso, legitimerad psykolog och psykoterapeut

– Som socionom finns det två tydliga områden där man kan och bör göra anpassningar när man möter klienter med adhd, menar Malin Khoso. Det handlar om anpassningar kopplade till arbetsminne och uthållighet.

– Hos personer med adhd är arbetsminnet ofta begränsat. Arbetsminne handlar om hur mycket information som vi kan hålla i huvudet vid ett givet tillfälle, säger Malin och fortsätter:

– Om man som socionom är medveten om detta så kan man underlätta i mötet. Dels bör man komprimera det som ska kommuniceras till max ett eller två informationsled. Man kan också arbeta med att paketera information. Exempelvis vara tydlig med vad mötet ska innehålla och dela upp i tydliga punkter. Gärna både visuellt och muntligt.

Anpassningen underlättar inte enbart för den med adhd, utan gör mötets innehåll tydligt för alla som deltar oavsett om man har någon diagnos, menar Malin Khoso.

– Nästa område är uthållighet, att hålla sig alert och motiverad trots att något inte är stimulerande. Det har personer med adhd neurologiskt svårare med, säger Malin och fortsätter:

– Här behöver socionomen hjälpa till med kryckor. Gärna genom att minska hur lång tid ett möte är och förtydliga hur länge man ska prata om varje punkt. Man kan till och med använda sig av en timer eller ett visuellt hjälpmedel som visar hur lång tid som återstår innan en paus, bensträckare eller mötets slut.

Tatja Hirvikoski, docent, legitimerad psykolog, specialist i neuropsykologi

– Tänk på tiden. Det är bra om du har möjlighet att vara flexibel med mötestiden. Vilken tid som är bäst, är olika från individ till individ, så stäm gärna av om möjligt. Det kan vara hjälpsamt att under mötet visualisera tiden, exempelvis hur lång tid mötet, eller varje punkt, planeras ta. För visualisering av tid kan du använda timer eller annat tidshjälp-medel, säger Tatja Hirvikoski.

Liksom Malin Khoso betonar Tanja Hirvikoski vikten av att ta pauser.

– Planera in en kort paus mellan varje punkt på mötesplanen, eller där det passar. Under pausen är det bra att barnet exempelvis kan hämta ett glas vatten, eller sätta sig fem minuter i väntrummet så barnet får möjlighet att röra på sig. Även 2–3 minuters paus med rörelse är hjälpsamt för uppmärksamhet.

Även en tydlig mötesplan kan vara avgörande för ett lyckat möte tillsammans med barn med adhd.

– Planera mötet innan och gör en skriftlig punktlista, en mötesplan. Det skapar överblick under mötet. Det bästa är att få mötesplanen redan före mötet, om det hinns med. Spara utrymme för barnets egen punkt, det som är viktigt för barnet just nu. Under eller efter mötet kan du skriva en sammanfattning under varje punkt, så barnet får en sammanfattning med sig eller postat till sig efteråt.

LÄS OCKSÅ >> Möta adhd: del 1 ‘Forskarna överens: Socialtjänstens kunskap om adhd måste öka’

LÄS OCKSÅ >> Möta adhd del 2: Ett välplanerad SIP-möte gynnar barnen och sparar tid

LÄS OCKSÅ >> Möta adhd del 3: Adhd – en historiskt omtvistad diagnos

LÄS OCKSÅ >> Möte adhd del 4: Mamman: Alla vill hjälpa men ingen vill ta det fulla ansvaret