”Ett välplanerat SIP-möte gynnar barnen och sparar tid”
En samordnad individuell plan (SIP) är ofta ett fungerande verktyg i arbete med familjer med adhd. Det menar Viveca Axelsson, handläggare vid SKR som slår ett slag för en inkluderande planering.
Viveca Axelsson, handläggare vid SKR
I ett SIP-möte deltar ofta socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård liksom vårdnadshavare och barn. Syftet är mångbottnat men handlar i grunden om att inte missa barnets behov, vilket annars riskerar att falla mellan stolarna när många insatser och huvudmän är inblandade.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
LÄS OCKSÅ >> Möta adhd: del 1 ‘Forskarna överens: Socialtjänstens kunskap om adhd måste öka’
– Ett syfte är också att öka tydligheten, inte minst för en familj där både barn och föräldrar har adhd. Det handlar om att göra en gemensam planering och planera insatser så att det blir så heltäckande och bra stöd för barnet som möjligt så att familjen inte ”skickas runt i systemet”.
I arbetet med en SIP ska en plan tas fram i vilken det tydligt framgår vilka insatser som behövs och vem som ansvarar för insatsen. För barnet och vårdnadshavare, liksom yrkesverksamma ska det också vara tydligt vem som har det övergripande ansvaret för planen.
När ska man bedöma om det är aktuellt?
– Enligt lagen ska socialtjänsten alltid göra en bedömning om eventuellt behov av SIP. Mitt tips är att som yrkesperson alltid göra tvärt om. Utgå från att det alltid behövs en SIP och se i stället om det finns något som talar emot behovet. Om ett barn eller familj med adhd har många kontakter, då är behovet av en SIP ofta självklart.
Hur går man till väga?
– Avgörande för ett lyckat resultat är planeringen, här bör du inkludera familjen och gärna också barnet om åldern tillåter. Gör syftet med mötet tydligt liksom hur mötet rent praktiskt ska gå till. Vilka bör delta och varför? Det är ofta just planeringen som brister när en SIP misslyckas.
Men tar det inte mycket tid i anspråk?
– För socialsekreteraren kan det uppfattas som ett merarbete. Men sanningen kan vara det motsatta. Forskning visar att samverkan sparar tid i längden. Den kan bidra till att man får en mer träffsäker och välfungerande insats och inte missar barnets behov. Det sparar socialsekreteraren tid, men allra viktigast så gynnas barnet, säger Viveca Axelsson och fortsätter:
– Sen sparar det också tid och besvär för föräldrarna som annars måste delta på massor av möten. Det är besvärligt för vem som helst, men för en förälder med adhd kan planeringen för alla dessa möten vara svår att hantera.
Viveca Axelsson betonar att det idag genomförs en lång rad SIP-möten och samarbeten som faller väl ut. I de fall som det fungerar mindre bra så beror det ibland inte på avsaknaden av rutiner, snarare vetskapen om att dessa rutiner finns.
– Arbetsplatser har ofta rutiner för hur man ska arbeta med SIP och hur det ska gå till. Men det är rutiner som inte alltid är kända för alla de verksamheter och personer som ska samverka, att läsa in sig tar därför tid. Ett tips är därför att tillgängliggöra och sprida de rutinerna som redan finns på arbetsplatsen.
BOKTIPS
SIP – Samordnad individuell plan, mötet, planeringen och processen av Fanny Eklund och Sanna Halfdan, Gothia kompetens (2021).
