Panelen: Så jobbar vi för att förebygga vräkningar?

Mikaela Eränen, boendesamordnare i Eskilstuna kommun

– Vi började arbeta mer intensivt med uppsökande arbete för två år sedan. Vi märkte att det gav ett bättre resultat än att bara skicka ut brev till hyresgäster som riskerade att avhysas. När boende öppnar dörren är de ofta tacksamma över besöket, många tycker det är jobbigt att ta kontakt med hyresvärden eller med socialtjänsten vid hyresskulder. Men när vi tar kontakt så har vi inte mött någon som varit negativt inställd. Många öppnar upp sig och tar emot råd och stöd för att lösa sin situation.

Vad brukar vara orsaken till hyresskulden?

– Oftast är det ekonomin och inte psykisk ohälsa eller missbruk. Det är många som blivit av med jobbet, det har strulat med a-kassan och redan efter en månad är man efter med hyran och så fortsätter det. Det kan i sig leda till psykisk ohälsa och att personen inte orkar ta tag i sin situation.

LÄS OCKSÅ >>> ”För många är det nästan omöjligt att få en bostad”

– I en del fall är hyresgästens hyra högre än vad de beviljats i bistånd. Och i flera ärenden har vi hittat lösningar tillsammans med hyresvärden med andra boendealternativ med lägre hyra. Det gynnar alla, annars blir det ett återkommande problem även om man löser hyresskulden.

Hur många vräkningar har ni kunnat förhindra?

– Förra året hjälpte vi 120 hushåll i kommunen. 62 av dessa var barnfamiljer med totalt 132 barn. Vi har också ökat samverkan med mottagningsenheten, vilket gör att vi inte dubbelarbetar. Vi kommer också in tidigare eftersom all underrättelse om hyresskulder kommer till oss genom hyresvärden.

Maria Israelsson, verksamhetschef i Kumla kommun

– Under 2020 påbörjade Kumla kommun en fördjupad samverkan med allmännyttan för att på ett effektivare sätt förhindra vräkningar. Något som lett till minskat antal vräkningar. Men framför allt har skulderna minskat mycket. Nu handlar det ofta om en överkomlig skuld. Vi fångar upp personerna tidigare och kan till exempel om att ge stöd kring beroendeproblematik eller hjälpa att skriva en vårdbegäran för psykisk ohälsa. De kan också erbjudas boendestöd och på så vis klara att hantera sitt boende.

LÄS OCKSÅ >>> Hot om vräkning får många att flytta självmant

Vad är skillnaden jämfört med tidigare?

– Vi har inte arbetat tillräckligt aktivt med kontroller och krav förut, samtidigt som de bostadssociala kontrakten var allt för många. Vi hade inte riktigt styr på de här insatserna. Det blir inte bra om hyresgästen i bostadssociala kontrakt aldrig får ett eget hyreskontrakt, det blir en inlåsningseffekt. Vi byggde hela tiden på med fler men avslutade aldrig några. Det gjorde att bostadsbolagen inte såg någon förändring eller förbättring.

Hur har ni löst det?

– Sedan dess har en boendekoordinator tillsatts som arbetar nära hyresgästerna och hyresvärdarna. När en hyra betalas in sent så bjuds hyresgästen till ett möte av hyresvärden och erbjuder att vår boendekoordinator följer med. I princip alla kommer på de här mötena, och vi lyckas nästan alltid fånga upp de här personerna.

Christine Damström kvalitetsledare och Annette Marks teamchef i Bodens kommun

– Ett viktigt steg för att motverka vräkningar är att etablera goda relationer med hyresvärdarna. En självklarhet kan tyckas, men tidigare fanns det en oro att hyra ut till socialtjänsten eftersom det inte alltid var problemfritt. Vi har träffat flera hyresvärdar regelbundet de senaste fyra åren och har skapat en bra relation och ökat tilliten. Hyresvärdarna vet i dag att socialtjänsten snabbt agerar för att ge stöd till hyresgästen, säger de.

Hur hanterar ni bristen på bostäder?

– Vi måste arbeta intensivt med vräkningsförebyggande arbete, för när en person blivit vräkt är det mycket svårt att få en ny egen bostad. De 45 sociala kontrakten vi har räcker inte till.

Hur lägger ni upp arbetet?

– Vi samarbetar med kommunens boendesamordnare och budget- och skuldrådgivare. Ofta är ett hushåll redan aktuellt eller känt av socialtjänsten innan de hotas av vräkning, säger Annette Marks.

LÄS OCKSÅ >>> Stefan vet hur snabbt det kan gå utför – förlorade allt under 90-talskrisen

– En målgrupp som vi sett ökat kraftigt, möjligen som en effekt av pandemin, är de med sanitär olägenhet. Det kan vara personer med psykisk ohälsa eller äldre som inte kan sköta sin lägenhet. Det är personer som inte kvalificerar sig för att bo i särskilt boende men som behöver annat stöd av socialtjänsten, menar Christine Damström.

Hur ofta återkommer vräkningshot mot en person ni tidigare hjälp?

– Det händer ibland, då erbjuder vi andra insatser än ekonomiska för det är inte meningen att man ska få ekonomiskt stöd till skulder flera gånger av socialtjänsten.