Nu ska det bli lättare för socialtjänsten att bedöma insatser
Det finns mängder av metoder och insatser att välja på inom socialt arbete. Men många av dem saknar vetenskapligt stöd. Nu prövas en ny modell för att underlätta socialtjänstens bedömning av evidensen.
Knut Sundell.
Vad handlar studien om?
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
– Utgångspunkten är att det finns ett stort antal insatser och metoder inom socialt arbete i Sverige, men de flesta saknar starkt vetenskapligt stöd, särskilt social barnavård. Forskning har visat att insatser som saknar vetenskapligt stöd i värsta fall kan göra skada.
– Jag och mina forskarkollegor Marit Eskel, Martin Bergström och Therese Åström presenterar en preliminär, teoretisk modell som ska underlätta för socialtjänsten att jämföra olika insatser genom att bedöma den evidens som finns. Modellen är testad på ett antal seminarier och workshops som vi hållit under årens lopp med anställda inom socialtjänsten.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Själva modellen – och att vi förtydligar att evidens inte är ett tudelat begrepp. Modellen är tänkt att fungera som en kontinuerlig kvalitetssäkring av arbetet. Men den är tänkt att användas på en metod i taget. Fem typer av evidens behandlas. Det handlar om att bedöma insatsens förändringsteori, om insatsen kan fungerar i ordinarie verksamhet och om det går att se någon förändring över tid hos klienterna. Samtidigt är förändring inte ett bevis på att insatsen haft effekt, det kan finnas andra orsaker till det också.
– De sista två typerna av evidens är att undersöka om det finns kontrollerade vetenskapliga studier respektive om det finns en aktuell och relevant systematisk översikt om insatsen. Men även där kan det finnas för- och nackdelar. En översikt är aldrig bättre än det material som den bygger på. Det viktiga är att professionen inte bara producerar kunskap, utan också är medveten om att evidens är ett relativt begrepp som kan ha konsekvenser.
– Vi vet inte ännu om modellen fungerar, men till hösten börjar vi med en fortbildning i liten skala med en serie seminarier och ser vad som händer. Det finns en inbjudan till seminarierna på SBU:s hemsida.
Vilka kan ha nytta av resultaten och på vilket sätt?
– Vi har identifierat metodutvecklare som en speciell målgrupp, eftersom de ofta har i uppdrag att ta fram metoder som fungerar och att följa upp verksamheten. Vi tror också att modellen kan vara till nytta för lärare och studenter på högskolenivå.
