Hur går det egentligen för kommunerna att motverka våldsbejakande extremism?
”Jag blev lite överraskad av att handlingsplanerna blev lite av ett tomt skal”. Det säger Nils Strandberg som undersökt hur det sociala arbetet fungerar när det kommer till våldsbejakande extremism.
Nils Strandberg.
Vad handlar uppsatsen om?
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
– Om våldsbejakande extremism kopplat till socialt arbete.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Under min VFU var jag på ett utredningshem som hade familjer som kom ur kontexten våldsbejakande extremism. Jag mins att jag blev förvånad att det här stora ämnet landade i det sociala arbetet då vi inte alls berört det under utbildningen. Jag trodde att det skulle ligga hos polisen eller rättsvårdande myndigheter.
LÄS OCKSÅ >>> Delad förstaplats i C-uppsatstävlingen 2023 – här är första segerintervjun
Hur gick du till väga?
– Jag fick söka allmänt på våldsbejakande extremism och socialt arbete och märkte att det inte fanns så mycket skrivet om detta. Men för några år sedan arbetade en nationell samordnare, tillsatt av regeringen med frågan som beslutade att alla kommuner ska ha en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. I dag finns detta i ungefär hälften av kommunerna så jag valde slumpvis två av dem och studerade handlingsplanen och intervjuade socialarbetare.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att de som arbetar närmast målgruppen har två perspektiv att förhålla sig till, dels klienterna, dels organisationen. I processen att implementera handlingsplanen blev därför socialarbetarens handlingsutrymme viktigt.
– Intervjupersonerna upplevde också att det var mycket tyckande i ämnet, kanske eftersom det är en så laddad fråga. Det fick i sin tur politiker att fatta beslut som hade dålig verklighetsförankring, vilket blev en utmaning, och jag blev väldigt imponerad av hur socialarbetarna lyckades navigera i detta.
LÄS OCKSÅ >>> Här är andra segerintervjun under C-uppsatstävlingen 2023
– Jag blev lite överraskad av att handlingsplanerna blev lite av ett tomt skal kopplat till vad man faktiskt gjorde, särskilt i en av kommunerna. Det är viktigt att motverka våldsbejakande extremism men det förebyggande arbetet kräver resurser och man jobbar med ettårsbudgetar vilket gör det långsiktiga arbetet svårt.
Vem har nytta av att läsa uppsatsen?
– De inom socialt arbete som kan komma i kontakt med våldsbejakande extremism. Om en familj varit involverad i våldsbejakande extremism så gör Säpo alltid en orosanmälan. Då kan det vara bra att veta mer om detta. Själv hade jag inte alls mött frågan under utbildningen.
LÄS OCKSÅ >>> Här kan du ta del av uppsatsen i sin helhet
