Kommunen som tog ett nytt grepp för att stoppa utanförskapet bland unga

– Många vuxna kanske tror att de är bra på att lyssna, men de hör egentligen inte vad ungdomarna säger. Vi ger dem utrymme att bara prata och undviker att hamna i ”rättningsreflexen”, då man berättar vad de ska göra, berättar Michael Herega.

Det mobila teamet i Åstorp startade 2018 som en reaktion på den ökade narkotikaproblematiken i kommunen. Två fältsekreterare anställdes för att stävja problemen och hösten 2021 anställdes Michael Herega. Han berättar att de då fick fria händer att prova nya grepp. De fortsatte med det arbete som fungerade bra, vilket var gruppverksamheter, uppsökande på skolorna och fältarbete på kvällarna, men införde också nya satsningar de kallar ”Skolpepp” och ”Skollovsjobb”.

I dag består teamet av tre fältsekreterare och deras primära fokus för att stoppa ungdomsbrottslighet är att förhindra att ungdomarna hamnar i ett utanförskap eller får dålig självkänsla. Det görs genom att bygga långvariga relationer. Gruppen finns på skolorna och rör sig även vid stationsområden och fältarbetar på kvällar och helger då ungdomarna är ute.

– Vi är på fritidsgårdar som är en samlingsplats för många, men de senaste tio åren har ungas rörelsemönster förändrats markant. De är mer mobila och träffar ofta kompisar över kommungränserna eftersom de lär känna varandra via sociala medier. Det har gjort att vi också rör oss mycket mer i grannkommunerna än tidigare, säger Michael Herega.

LÄS OCKSÅ >>> Ny rapport lyfter barns röster om gängkriminalitet

En vanlig arbetsdag för Michael Herega innebär ofta ett besök på någon av kommunens skolor. Där kan han och kollegorna fånga upp elever som de känner sig oroliga för. Tanken med besöken är att jobba förebyggande, och kunna söka upp elever som är i riskzon eller har ett normbrytande beteende som riskerar att leda till ungdomsbrottslighet.

– Det här sättet att arbeta är en del i vårt projekt ”Skolpepp”. En väl fungerande skolgång har enorm betydelse för framtiden, med ett gott vuxenliv och ett arbete. Vårt primära mål är först och främst att få dessa ungdomar att gå till skolan, när de väl är där kan man sedan börja jobba på betygen, säger Michael Herega.

Det är ett tidskrävande sätt att arbeta på, men när teamet återkommande finns i de miljöer som ungdomarna befinner sig i öppnar de till slut upp sig.

– Vi är unika eftersom vi förutom nattvandring även jobbar dagtid i skolan, vilket särskiljer oss från andra mobila team. Vi ser hur ungdomarna fungerar på kvällarna, men vet samtidigt hur de agerar på dagen i andra arenor. Det gör att vi lär känna dem på ett djupare plan. Vi finns där och försvinner inte ur deras liv, säger Michael Herega.

Ett annat projekt de startat är ”Skollovsjobb”, där de hjälper ungdomar i kommunen att få sina första jobb under loven. De skapar arbetstillfällen för de som är 13–15 år, vilket kan innebära att de får rensa kommunala rabatter, plocka skräp i rekreationsområden eller måla rum i skolor.

– Det kanske inte låter som en stor grej, men jobbet ger dem självkänsla, arbetslivserfarenhet och ett positivt umgänge. Många av ungdomarna vi anställer hade med stor sannolikhet inte fått något sommarjobb om det inte vore för vår satsning eftersom flera av dem inte har föräldrar med anknytning till arbetsmarknaden, säger Michael Herega.

Han pekar också på vikten av att de som får ett jobb även får ett tjänstgöringsintyg och referenser när de avslutat sin arbetsperiod.

– Då kan de visa för andra arbetsgivare att de kan lyssna på ledarna och passa tider. Det här är ungdomar som kanske aldrig har fått en medalj, positiv feedback eller ett betyg. Då är Skollovsjobb en enorm framgång för dem. De får också testa på något nytt och komma hemifrån lite, vilket är bra för vissa.

Går det att lösa frågan om ungdomsbrottslighet om man inte redan löst frågan om utanförskap och dålig självkänsla?

– Jag tror inte att det bara finns ett svar på den frågan. Frågan om ungdomsbrottslighet är ett enormt komplext problem att lösa. Det finns många orsaker till ungdomsbrottslighet där utanförskap och självkänsla är en stor del, men det kan lika gärna bero på att man är uppväxt i en kriminell familj eller har begränsade resurser, säger Michael Herega.

Han menar att det inte finns någon snabb lösning på problemet, utan poängterar hur viktigt det är att vuxenvärlden anstränger sig och har en bred kraftsamling där man arbetar förebyggande.

– Insatserna måste erbjudas tidigt, innan problemen för ungdomarna blir för stora och det är för sent att hjälpa dem. För precis som det är bättre att gå till tandläkaren varje år än att gå var femte år och få en chock av alla hål man fått, så måste vi finnas där och se till att ungdomar inte hamnar på fel spår, säger Michael Herega.

LÄS OCKSÅ >>> Vem blir kriminell? – Att välja rätt väg i det förebyggande arbetet

Att hitta ett bra arbetssätt har stundtals känts som en lång resa, enligt Michael Herega, men det har gett resultat. Svårast har varit att många som de sambearbetat med har varit fast i gamla rutiner och arbetssätt som det har varit svårt att ändra på. Att då göra entré med ett nytt sätt att arbeta på har inte alltid varit lätt.

– Men långsamt har vi kunnat fånga upp ungdomarna på ett bättre sätt än tidigare. Vi använder till exempel sociala medier för att visa hur och vad vi arbetar med. Vi jobbar i en diffus verksamhet, men kan vi visa upp vad vi gör på till exempel Instagram så är det fler som känner igen arbetssättet och vårt uppsökande och förebyggande arbete blir mer förståeligt.

Hur är det att jobba på det här sättet?

– Superintressant. Det är en arbetsplats i konstant förändring och ingen dag är den andra lik. Det är häftigt att se att man får i gång en förändringsprocess hos en person när man når fram till dem. Då ser jag att jag gör skillnad. Samtidigt är det svårt eftersom vi inte kan mäta vårt arbete och de resultat vi får. Vi kan inte presentera siffor över hur det gått, vilket gör det svårt att legitimera oss i alla leden och visa att förebyggande arbete gör skillnad, säger Michael Herega och fortsätter:

– Men jag har en kollega som har tidigare kontakter som fortfarande hör av sig till honom som vuxna, det är ett kvitto på att vårt arbete har fungerat.

Vad tycker du att ni har kvar att jobba med?

– Det finns såklart mycket mer att göra, men jag tycker att vi är på god väg utifrån de projekt vi bedriver. Jag hoppas att vi blir inbjudna i fler forum där man kan nyttja oss i det förebyggande och relationsskapande arbetet. Jag hoppas också att fler föräldrar i framtiden vågar kontakta oss och jag hoppas att de kan se oss som ett kort i fickan, som de kan ringa när de behöver hjälp, säger Michael Herega.

LÄS OCKSÅ >>> Magdalena el-Sayed: ”Det vi gör är skitviktigt”