Granskning visar på brister i statens arbete mot ekonomiskt våld
Skyddet mot ekonomiskt våld och stödet till de som drabbas är undermåligt. Det slår Riksrevisionen fast i en ny granskning.
Det blev en ordentlig bakläxa när Riksrevisionen under torsdagen presenterade sin granskning om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer.
Granskningen slår fast att statens arbete är eftersatt, har betydande brister och att regeringen inte har uppmärksammat ekonomiskt våld i tillräckligt hög utsträckning.
– Många myndigheter har inlett någon form av arbete mot ekonomiskt våld, men det är i startgroparna och anställda har överlag otillräckliga kunskaper. Det gör det svårare att upptäcka ekonomiskt våld vid medborgarkontakter och vidta effektiva åtgärder, säger Ludvig Stendahl, projektledare för granskningen.
LÄS OCKSÅ >>> Experterna ger svar: Hur kan fler förmås sluta att utsätta närstående för våld?
Granskningen visar också att lagstiftningen i vissa fall till och med underlättar ekonomiskt våld. Man pekar bland annat på att en person utan några större svårigheter kan ta kontroll över en närståendes ekonomi med hjälp av e-legitimation.
Även rättsväsendet brister i sammanhanget. Polisen uppges sakna tillräcklig kunskap och utreder sällan ekonomiskt våld som en form av våld i nära relationer.
Riksrevisionen efterlyser nu flera åtgärder från regeringen:
- Att kartlägga behovet av, och lämna förslag på, lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att motverka ekonomiskt våld och mildra dess konsekvenser för utsatta.
- Att ge lämplig myndighet i uppdrag att kartlägga hur våldsutövare kan utnyttja myndigheter för att bedriva ekonomiskt våld mot närstående.
- Att säkerställa att ekonomiskt våld beaktas i lagstiftningsprocesser.
- Att inkludera ekonomiskt våld i den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor och tydliggöra vilka myndigheter som bör bidra till arbetet mot ekonomiskt våld, och på vilket sätt.
