Gå till innehållet
Gå till startsidan

Din tidning om kvalificerat socialt arbete och psykoterapi

Tidskrift för kvalificerat socialt arbete och psykoterapi.

Sök

Gör om och gör rätt Jämställdhets- myndigheten!

Det är tragiskt att ­Sverige ligger över EU-genomsnittet när det gäller våld mot kvinnor. Låt Sveriges ­socionomer ta del av ­bästa tillgängliga kunskap, skriver professor Margareta Hydén.

LÄS MER: Experten: Hårdare straff kan inte lösa det här

Den här artikeln är låst

Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.

Det är något märkligt med kvinnofridsområdet. Det är ett i det närmaste överpolitiserat område som regeringar styrt genom lagändringar och strategiska planer. Sverige är det mest jämställda landet i EU, samtidigt som vi ligger över EU-genomsnittet när det gäller våld mot kvinnor. De politiska ansträngningarna har uppenbarligen inte lett till en bättre situation för svenska kvinnor än för kvinnor i länder som bemödat sig betydligt mindre. Vad kan vi göra annorlunda? Att satsa på utbildning har varit ett förslag som nu blivit verklighet. Genom en ändring i högskoleförordningen har ett nytt examensmål införts och Jämställdhetsmyndigheten tillsammans med Nationellt centrum för kvinnofrid har i uppdrag att utbilda universitetslärare som sedan ska utbilda stora grupper studenter.

Diskussionen om mäns våld mot kvinnor har främst baserats på ideologiska ställningstaganden. Detta avspeglar sig i de kurser som erbjuds, som exempelvis den om relevanta teoribildningar och metoder. Universitetslärarna får lära sig att de ska förmedla att våldtäkt är en mans medvetna handling genom vilken alla män håller alla kvinnor i ett tillstånd av rädsla och att patriarkatet upprätthålls genom det äktenskapliga kontraktet som är ett socialt accepterat sätt för män att få tillgång till kvinnors kroppar.

De ska också undervisa om ”våldets normaliseringsprocess”, där våld ses som en del av en manlig strategi för att bryta ner kvinnans självkänsla så att han kan dominera henne. För att nå sitt mål kontrollerar och isolerar han henne och växlar mellan ”värme och våld” (dvs. han inte är våldsam hela tiden). Genom detta får han sexuell tillfredställelse och ”konstituerar sin maskulinitet.” Kvinnan responderar genom att underordna sig och ”normalisera” våldet . Denna tes har aldrig prövats vetenskapligt.

Det är som om budskapet är att ”om du har den rätta tron och lär dig att tala om problemet på rätt sätt, så löser sig resten av sig själv”. Det gör det inte. De yrkesverksamma som har till uppgift att agera utanför seminarierummet, måste vara utrustade med bästa tillgängliga kunskap om problemets beskaffenhet, samt ha kunskap om vilka arbetsmetoder som är lämpliga att använda.

Gör om och gör rätt, Jämställdhetsmyndigheten! Det är tragiskt att Sverige ligger över EU-genomsnittet när det gäller våld mot kvinnor. Låt Sveriges socionomer ta del av bästa tillgängliga kunskap. Våldsutsatta kvinnor och deras barn är värda att möta välutbildade professionella.

Här är några förändrings­förslag:

• Konsultera de databaser där vetenskapligt grundad internationell kunskap finns lagrad. Överväg att ge uppdrag åt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering att göra en kunskapssammanställning som grund för utbildningssatsningen.

• Driv frågan om kunskapsutveckling långsiktigt genom att ta initiativ till utvecklandet av ett forskningsprogram likt det som nu pågår om tillämpad välfärdsforskning inom Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

• Låt barnens situation belysas.

• Rikta kunskapsintresset mot att förstå de responser som leder till förändring.

Mera att läsa

Porträtt på Malin Landström till intervjun om henne.

”Man måste hela tiden göra sig synlig”

Mötet

Malin Landström möter patienter vars liv hänger på organdonationer. Samtidigt jobbar hon och andra kuratorer för sin status inom vården.