Fria vårdval skapade kaos inom BUP i Dalarna

Detta ledde till att flera privata aktörer öppnade egna kliniker som alternativ till regionens barn- och ungdomspsykiatri. Privata vårdgivare som Kiron Care, Psykiatripartner, Capio och JEWE etablerade sig runt om i Dalarna. De privata vårdgivarna öppnade också upp för digitala vårdbesök och patienterna strömmade till.

På ett plan verkar reformen ha lyckats. Flera personer som Socionomen har pratat med menar att de privata aktörerna har hållit ett högre tempo vilket har kortat köerna och gett fler barn och unga möjlighet till vård och i många fall diagnos.

Gunilla Ordéus, mångårig skolsköterska och ordförande i Attention Dalarna, anser till exempel att de privata aktörerna har varit mer effektiva samtidigt som de har gjort bättre och mer gedigna neuropsykiatriska utredningar än regionens BUP.

Enligt Gunilla Ordéus har de privata också varit bättre på att återkoppla till skolan, till vårdnadshavaren och till ungdomarna själva.

– Före reformen med det fria vårdvalet kunde en ADHD-diagnos ta mer än ett och ett halvt år. Hos de privata tar det max en månad, säger hon.

Samtidigt har reformen fört med sig en rad oförutsedda problem och efter lanseringen har kostnaderna för barn och ungdomspsykiatri skenat. Bara under förra året, 2024, överskreds budgeten med 63 miljoner kronor.

LÄS OCKSÅ >>> Tidigare anställda riktar skarp kritik mot privat BUP-mottagning

Det har tvingat regionen till drastiska omfördelningar i vårdbudgeten och nu skärs ersättningarna ner, vilket kommer att drabba de privata BUP-mottagningarna. Under 2025 kommer ersättningen till barn och ungdomspsykiatrin att sänkas med omkring 40 procent. Samtidigt kommer den summa regionen betalar för digitala vårdbesök att minska kraftigt då en ny ersättningsmodell införs.

Magnus Thureson, som är vårdvalschef i region Dalarna, befarar att den stora nedskärningen kommer slå hårt mot de privata vårdgivarna.

– De kommer ha svårt att överleva under 2025. Det är tuffa samtal som sker med dem just nu, säger han.

Vad är det då som ligger bakom Region Dalarnas problem?

Liksom i många andra regioner har antalet sökande till barn- och ungdomspsykiatrin ökat, men antalet sökande är av någon anledning högre i Dalarna än i resten av landet. Förra året gick 13 procent av alla barn och unga till specialistpsykiatrin i regionen. I hela nationen är genomsnittet 7,8 procent.

Magnus Thuresson misstänker att långt ifrån alla patienter som söker sig till BUP är i behov av specialistsjukvård inom psykiatrin. Många skulle troligtvis kunna fångas upp och få hjälp i primärvården.

– Det är jättebra att de får hjälp av BUP men det blir onödigt dyrt om alla ska få specialistvård. Det gör att barn och unga med större behov inte får den hjälp de skulle behöva, säger han.

En annan förklaring till det höga trycket på BUP i Dalarna är att det inte har funnits något remisskrav för att söka vård på BUP i Dalarna. Omkring 30 procent av alla som har sökt till BUP i regionen har kommit dit på egen begäran, enligt Magnus Thuresson.

För att få bukt med detta kommer Dalarna att stoppa möjligheterna att på egen begäran söka sig till BUP.

– Planen är att införa ”en väg in” för barn med psykisk ohälsa hösten 2025. Man kommer inte kunna söka BUP direkt utan söker via ”en väg in” där det görs en behovsprövning på varje individ. Det blir ett sätt att sätta remisskrav på barn och ungdomspsykiatrin, säger Magnus Thuresson.

LÄS OCKSÅ >>> Varför mår unga tjejer så dåligt?

Andra personer som Socionomen har pratat med menar att det är just inträdet av de privata aktörerna, med uttalade vinstkrav, som har gjort att kostnaderna har skenat i Dalarna. Efter att vårdvalet infördes etablerade sig snabbt fyra nya aktörer i regionen.

Den snabba etableringen kan tyda på att det fanns pengar att tjäna på barn- och ungdomspsykiatri. Regionen tillämpar en ersättningsmodell med så kallade vårdepisoder där vårdgivaren får ersättning per besök. Ju fler patienter som utreds och behandlas, desto mer ersättning får vårdgivaren.

En kurator som arbetar inom regionens BUP är kritisk både till modellen med vårdepisoder och till hur de privata aktörerna hanterar patienterna. Hen anser, tvärt emot Attentions ordförande, inte att utredningarna har blivit bättre och menar att de privata aktörerna har tagit emot många patienter som regionens BUP inte skulle ha ansett vara i behov av specialistsjukvård.

– Det finns tydliga riktlinjer för vilka som ska ha specialistvård, men de privata tar emot alla och utreder allt. De har håvat in pengar, säger kuratorn, som vill vara anonym.

Kuratorn hävdar att de privata klinikerna har skurit ner på tiden för olika behandlingar och uppföljningar. Detta drabbar patienterna. Samtidigt ska de privata vårdgivarna ha bokat ett stort antal digitala besök för att få betalt för fler patienter. Det hela har lett till slarviga utredningar och i förlängningen riskeras i patientsäkerheten, hävdar kuratorn.

– Man tappar hela differentialdiagnostiken, man tappar det sociala perspektivet, man tappar den somatiska bedömningen som en läkare ska göra. Det finns jättestora risker med att snabba på det här. Ska man utreda barn ska man göra det grundligt och ordentligt. Det kan vara livslånga diagnoser som de här barnen får, säger kuratorn.

Magnus Thuresson anser däremot inte att skulden bör läggas på de privata aktörerna. En del av problemet i Dalarna är att regionens egna BUP-mottagningar har överskridit vårdvalsersättningen med 120 miljoner kronor de senaste tre åren. Samtidigt har de arbetat för långsamt, anser han.

Innan vårdvalet infördes hade regionens egna mottagningar 1,3 besök per behandlare och dag, vilket Magnus Thuresson anser vara väldigt lågt. I dag har siffran stigit till 1,8 besök per behandlare och dag, vilket han fortfarande anser vara lågt. De privata vårdgivarna brukar klara av fem besök per behandlare och dag.

Kan det då inte ligga något i kritiken att de privata har utnyttjat systemet genom till exempel massbokning av digitala besök för att hinna med fler patienter?

Magnus Thuresson tror inte att det stämmer. Problemet är snarare att regionen inte har fångat upp tillräckligt många patienter i primärvården, innan de har kommit till BUP.

Samtidigt gör Region Dalarna relativt få kontroller för att försäkra sig om att alla vårdgivare följer regelverket och inte hittar sätt att försöka sko sig på systemet.

– När modellen börjar stabilisera sig kommer vi att gå in och göra journalgranskningar där det ser konstigt ut. Men som det är i dag är det för svajigt att identifiera märkligheterna, säger Magnus Thuresson.

I dag nöjer sig regionen med att gå in och utbilda vårdgivaren ifall de ser några märkligheter.

– Vi använder journaldata som grund för ersättningen. Det är svårt att inte se systematiskt fusk i en patientjournal, säger Magnus Thuresson.

Så ni gör inga stickprov?

– Nej, skulle vi se att något barkar i väg så går vi in och gör fördjupade uppföljningar.

Tror du att fusk kan ske?

– Jag vet att det kan ske – både i den egna verksamheten och bland de privata. Jag har sett det i andra regioner där jag har jobbat men vi har en uppmärksamhet och försöker ha bra kontrollsystem för det. Vi ska införa ett ersättningssystem nu som kommer att hjälpa oss att flagga saker som kan vara på gränsen, säger Magnus Thuresson.