Veronica Svärd

Lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola, redaktör

25 mar 2022

Hans Swärd

Professor i socialt arbete vid Lunds universitet, forskningsredaktör

25 mar 2022

25 mar 2022

Socialt arbete inom hälso- och sjukvård – ett kunskapsfält i förändring

opinion-sign
Socionomens forskningssupplement nr 52, vårterminen 2022. Socialt arbete inom hälso- och sjukvård – ett kunskapsfält i förändring.

Hela fem vetenskapliga artiklar ingår i det sista Forskningssupplementet. Här presenterar redaktör Hans Swärd och Veronica Svärd supplement nr 52 med tema Socialt arbete inom hälso- och sjukvård.

Veronica Svärd

Lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola, redaktör

25 mar 2022

Hans Swärd

Professor i socialt arbete vid Lunds universitet, forskningsredaktör

25 mar 2022

25 mar 2022

År 2008 gav Socionomens forskningssupplement ut ett temanummer om Socialt arbete inom hälso- och sjukvård (nummer 24). Syftet var att visa på bredden inom detta interdisciplinära forskningsfält och numret presenterade internationella utblickar, en sammanställning av doktorsavhandlingar och aktuell forskning inom fältet. Detta temanummer är ett jubileumsnummer som initierats av Nationellt nätverk för forskning inom socialt arbete i hälso- och sjukvård, och redaktörer har varit nätverkets koordinator Veronica Svärd, lektor i socialt arbete med inriktning hälso- och sjukvård vid Södertörns högskola, samt professor Hans Swärd vid Lunds universitet. I det tidigare temanumret var professor Agneta Öjehagen medredaktör. Mycket har hänt inom både forskningsfältet och för yrkesprofessionen sedan det förra temanumret gavs ut, och efter mer än ett decennium finns det starka skäl att återvända till temat och undersöka hur kunskapsfältet har utvecklats.

LÄS OCKSÅ >> Krönika: 30 år med ett Forskningssupplement 

Efter 60 års kamp för en yrkeslegitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården, där både Svensk Kuratorsförening och Akademikerförbundet SSR varit viktiga aktörer, genomfördes denna reform 1 juli 2019. Det innebar att en ny Hälso- och sjukvårdskuratorsexamen införts i Sverige, en ettårig legitimationsgrundande påbyggnadsutbildning för socionomer på avancerad nivå. Det råder för närvarande febril aktivitet på flera institutioner för socialt arbete som nyligen startat eller är på gång att starta dessa utbildningar. Utbildningen rustar studenten med kunskaper och färdigheter för kuratorsyrket. Utbildningen innefattar praktik på yrkesfältet och ger en fördjupning i ämnen som sociala aspekter av hälsa, ohälsa, sjukdom och trauman, juridiska och etiska dilemman, patienters rättigheter, samtalsmetoder och förstås även forskning om kuratorer och socialt arbete inom hälso- och sjukvård.

Som bidragen till detta temanummer visar på så har forskningen både breddats och fördjupats över tid. Artiklarna är inte bara nya intressanta enskilda forskningsbidrag till fältet. Tillsammans belyser de också att detta är ett kunskapsfält i förändring, och att detta sker i ett interdisciplinärt spänningsfält mellan samhällsvetenskap, psykologi och medicinsk vetenskap. Denna spännvidd innebär både möjligheter och utmaningar, både för hur forskningsfältet och kuratorernas yrkesroll ska förstås, avgränsas och beskrivas. Temanumret vill både belysa denna spännvidd, med dess möjligheter och utmaningar, och samtidigt bidra till en fördjupad diskussion kring de sociala perspektivens plats i kunskapsutvecklingen och i det bredare bio-psyko-sociala perspektiv som också är utgångspunkten för begreppet hälsa.

Detta temanummer ges ut mitt under framväxten av de nya kuratorsutbildningarna i Sverige. En fråga som tangeras i flera av artiklarna är hur utbildningarna kommer att påverka och påverkas av forskningsfältet. Kuratorer har fram tills idag framför allt fått sin vidare skolning i sjukvårdskontexten och många av de som disputerat har gjort det inom medicinska fakulteter. Vilken betydelse kommer det att få att kuratorer nu får sin påbyggnadsutbildning vid samhällsvetenskapliga fakulteter? Kommer detta att påverka hur kunskapsfältet och kuratorernas framtida yrkesroll utvecklas? Det är frågor för framtiden att undersöka närmare. Detta temanummer bidrar framför allt med en historisk tillbakablick på förändringar inom fältet, var vi står idag, och diskuterar potentiella riktningar för utvecklingen.

Detta jubileumsnummer innehåller fem artiklar av olika karaktär. Två artiklar kartlägger och analyserar forskning i socialt arbete inom hälso- och sjukvård, två är originalstudier baserade på arkivstudier, enkäter och dokument, och den sista utgörs av en vetenskaplig essä som riktar blicken mot framtiden.

Den första artikeln är skriven av Manuela Sjöström, lektor i socialt arbete. Hon ger i sin litteraturstudie en bild av kunskapsproduktionen i fältet inom EU sedan år 2000 och finner att en stor andel av forskningen sker i Sverige och Tyskland. Hennes analyser visar att det på EU-nivå finns ett större fokus på professions- och organisationsfrågor och att kvalitativa metoder används i högre utsträckning jämfört med Sverige. Över lag kan studierna kategoriseras in i medicinska specialiteter vilket skulle kunna tyda på att forskande socialarbetare anpassar sin forskning till befintliga strukturer inom sjukvården. Sjöström diskuterar vad resultaten kan tänkas få för betydelse för utvecklingen av kuratorsprofessionens jurisdiktionsarbete.

Den andra artikeln är skriven av Elisabet Sernbo, lektor i socialt arbete, Maria Flink, forskare, samt Camilla Udo, docent i socialt arbete. De kartlägger svenska avhandlingar publicerade 2008–2019 inom fältet socialt arbete inom hälso- och sjukvård som är skrivna av socionomer. Artikeln är en uppföljning av den kartläggning som publicerades 2008 och identifierar några förändringstendenser sedan dess. Studien visar att antalet avhandlingar i fältet ökar över tid inom samhällsvetenskapliga fakulteter. Medan avhandlingar inom samhällsvetenskaplig fakultet oftare använder en kvalitativ ansats och oftare studerar det sociala arbetets organisering, använder de inom medicinsk fakultet oftare kombinerade metoder och har ett större fokus sociala fenomen och problem. Artikeln var (2021) publicerad i forsningssupplementets pappersupplaga, men tas nu med i denna digitala upplaga då den också initierats av forskningsnätverket för att i detta jubileumsnummer visa på bredden och utvecklingen av forskningsfältet.

Numrets tredje artikel utgår från ett rikt arkivmaterial som analyserats av Nika Söderlund, doktorand i socialt arbete. I hennes analyser av dokument mellan år 1914–1950 beskrivs på ett levande sätt de två första svenska kuratorerna Gertrud Rodhes och Matilda Påhlssons omfattande ”råd och dåd”. Resultaten visar att de arbetade med patienter både under och efter sjukhusvistelse samt för att förebygga insjuknande. Rodhe var dessutom mycket aktiv på organisations- och samhällsnivå i uppbyggandet av det som kom att bli den första psykiatriska öppenvården i Sverige.

Den fjärde artikeln av Veronica Svärd, lektor i socialt arbete med inriktning hälso- och sjukvård, undersöker utifrån enkätdata och dokumentation sjukhuskuratorers erfarenheter av ett specialistteam med asylkuratorer. Resultaten visar att ju mer kuratorerna använde sig av asylkuratorerna, i ju högre grad upplevdes de haft positiv inverkan på patientbemötande, de egna arbetsvillkoren och kunskaperna om migrationsrelaterade frågor. Studien diskuterar att specialistkuratorstjänster som formas utifrån sociala problemformuleringar, till skillnad från medicinska uppdelningar, tycks kunna stärka patienters rättigheter och möjligheter till socialt stöd.

Den sista artikeln är en vetenskaplig essä, skriven av Malin Eriksson, professor i socialt arbete och docent i folkhälsovetenskap. Hon redogör för den vetenskapliga bakgrunden till ramverket sociala bestämningsfaktorer för hälsa som är väletablerat inom folkhälsovetenskap och epidemiologi. Eriksson argumenterar för att detta ramverk rimmar särskilt väl med kuratorers generalistexpertis och biopsykosociala perspektiv, och kan bidra till att tydliggöra yrkesgruppens unika kompetens. Hon diskuterar hur ramverket sociala bestämningsfaktorer för hälsa skulle kunna användas för att återaktualisera och tydliggöra behovet av kurativa insatser på såväl individ-, meso- och makronivå.

Artiklarna har genomgått dubbelblind extern vetenskaplig granskning. Vi vill rikta ett stort tack till granskarna, författarna och styrgruppen för Nationellt nätverk för forskning inom socialt arbete i hälso- och sjukvård som fungerat som bollplank i arbetet med numret. För tillkomsten av jubileumsnumret vill vi också rikta ett varmt tack till engagerade medlemmar i nätverket – som välkomnar både forskare, lärare och verksamma kuratorer att bli medlemmar!

För dem som vill läsa mer om hälso- och sjukvårdskuratorsforskningen vill vi också hänvisa till Socialmedicinsk tidskrifts temanummer om Hälso- och sjukvårdskuratorn – möjligheter och utmaningar i den moderna sjukvården som kommer ut ungefär samtidigt som detta nummer. Socialmedicinsk tidskrift täcker både hälso- och sjukvårdens som socialtjänstens uppgifter.

Trevlig läsning

Veronica Svärd och Hans Swärd

 

I forskningssupplement nr. 52 ingår följande artiklar:

Forskning om hälso- och sjukvårdskuratorer inom EU – ett fält för jurisdiktionsarbete genom vetenskap

Socialt arbete i hälso- och sjukvård i Sverige – en analys av avhandlingar skrivna av socionomer under åren 2008–2019

Råd och dåd: Det tidiga kuratorsarbetet i svensk sinnessjukvård

Sjukhuskuratorers erfarenheter av specialistkuratorer för asylsökande och papperslösa patienter – Kvalitet, arbetsvillkor och kunskap

En essä om sociala bestämningsfaktorer för hälsan som ett användbart begreppsligt ramverk för hälso- och sjukvårdskuratorernas arbete

 

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Aktuellt
16 aug 2022

Fokus på relationen mellan förövare och brottsoffer i Jenny Rognebys nya krimroman

Vad händer när brottsoffer och förövare möts för att prata om brott...

Psykoterapi
14 aug 2022

Så är en bra terapeut – och så är en dålig: ”Kan handla om en mängd orsaker”

Finns det bra och dåliga terapeuter? Ja, menar inte bara patienter ...

Läs även

Vetenskapliga artiklar
25 mar 2022

En analys av avhandlingar skrivna av socionomer under åren 2008–2019

Socialt arbete i hälso- och sjukvård i Sverige – en analys av avhan...

Vetenskapliga artiklar
24 mar 2022

Vetenskaplig essä om sociala ramverk för hälso- och sjukvårdskuratorernas arbete

I denna vetenskapliga essä diskuteras hur sociala bestämningsfaktor...

Vetenskapliga artiklar
9 mar 2022

Forskning om hälso- och sjukvårdskuratorer inom EU

Denna litteraturstudie visar vilken kunskap europeisk forskning om ...

Vetenskapliga artiklar
9 mar 2022

Råd och dåd: Det tidiga kuratorsarbetet i svensk sinnessjukvård

Det tidiga kuratorsarbetet inom sinnessjukvården präglades av ett o...

Vetenskapliga artiklar
9 mar 2022

Sjukhuskuratorers erfarenheter av specialistkuratorer för asylsökande och papperslösa patienter

Sjukhuskuratorer har goda erfarenheter av ett specialistteam med as...

Vetenskapliga artiklar
8 mar 2022

Erfarenheter av (MITI) vid rekrytering av behandlingsassistenter inom missbruksvård.

Vetenskaplig artikel om erfarenheter av att använda Motivational In...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.