Elisabet Sernbo

är fil. dr. och lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, socionom och leg. hälso- och sjukvårdskurator.

25 mar 2022

Camilla Udo

är docent, lektor Socialt arbete, socionom och leg. hälso- och sjukvårdskurator.

25 mar 2022

Maria Flink

Med dr, socionom och kurator, med anställning vid Socialt arbete i hälso- och sjukvården, Karolinska Universitetssjukhuset.

25 mar 2022

25 mar 2022

En analys av avhandlingar skrivna av socionomer under åren 2008–2019

opinion-sign
Socionomens forskningssupplement nr 52, vårterminen 2022. Socialt arbete inom hälso- och sjukvård – ett kunskapsfält i förändring.

Socialt arbete i hälso- och sjukvård i Sverige – en analys av avhandlingar skrivna av socionomer under åren 2008–2019

Elisabet Sernbo

är fil. dr. och lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, socionom och leg. hälso- och sjukvårdskurator.

25 mar 2022

Camilla Udo

är docent, lektor Socialt arbete, socionom och leg. hälso- och sjukvårdskurator.

25 mar 2022

Maria Flink

Med dr, socionom och kurator, med anställning vid Socialt arbete i hälso- och sjukvården, Karolinska Universitetssjukhuset.

25 mar 2022

25 mar 2022

Författarnas förord

Det är onekligen en spännande tid för socialt arbete inom hälso- och sjukvård, vad gäller såväl yrke som vetenskapligt fält. Särskilt med tanke på att hälso- och sjukvårdskurator sedan 1 juli 2019 är en skyddad yrkestitel där endast den med legitimation får kalla sig hälso- och sjukvårdskurator. Denna artikel tar fokus på det vetenskapliga fältet och syftar till att kartlägga och analysera avhandlingar som skrivits av socionomer i ämnesområdet socialt arbete inom hälso- och sjukvård mellan 1 januari år 2008 till och med 31 december 2019. Vår förhoppning är att resultaten kan bidra till en ökad kunskap om det aktuella nationella forskningsläget, men också inspirera till fortsatta diskussioner om områdets teorier och vetenskapliga metoder.

Elisabet Sernbo är fil. dr. och lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, socionom och leg. hälso- och sjukvårdskurator. Hennes forskning rör främst det sociala arbetets teorier och metoder, bland annat med fokus på organisering och etik.

Camilla Udo är docent, lektor Socialt arbete, socionom och leg. hälso- och sjukvårdskurator. Hon är verksam vid Akademin Utbildning, Hälsa och Samhälle vid Högskolan Dalarna. Hennes forskning rör främst olika former av psykosocialt, emotionellt och existentiellt stöd samt information och kommunikation när en förälder eller ett barn är svårt sjuk.

Maria Flink är Med dr, socionom och kurator, med anställning vid Socialt arbete i hälso- och sjukvården, Karolinska Universitetssjukhuset. Hon är verksam vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. Hennes forskning rör främst frågor om samordning vid utskrivning från sjukhus.

Bakgrund

Den 7 juni 2018 beslutade Sveriges riksdag att införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Det var ett historiskt beslut med det övergripande syftet att öka patientsäkerheten och höja kvaliteten på socialt arbete inom hälso- och sjukvården. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) konstaterar i sin utredning att socionomutbildningarna i landet saknar de delområden som Socialstyrelsen identifierat som väsentliga för en hälso- och sjukvårdskurator (Universitetskanslersämbetet, 2017). Som en följd av beslutet rustar nu flera lärosäten för att starta utbildningar på avancerad nivå för en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. Enligt Socialstyrelsen ska utbildningen öka kompetensen om ”sociala faktorers konsekvenser för ohälsa, sjukdom och skador och om hur biopsykosociala synsätt påverkar synen på hälsa, ohälsa och sjukdom, […] olika sjukdomstillstånd och behandlingar, om teori, metod, dokumentation och utvärdering av socialt arbete i hälso- och sjukvård, samt om hälso- och sjukvårdens system, begrepp och juridik” (Socialstyrelsen, 2014).

En kurator har i de allra flesta fall en socionomutbildning och i vissa fall även en magister- eller masterexamen i socialt arbete. Det är också vanligt med en påbyggnad i form av psykoterapiutbildning. Kuratorn arbetar tillsammans med den enskilde patienten och eventuellt dennes närstående utifrån ett helhetsperspektiv där existentiella, fysiska, psykiska och sociala faktorer beaktas. Arbetsuppgifter för kuratorn sträcker sig över flera fält och omfattar både vuxna och barn inom såväl somatisk vård som psykiatri, primärvård, rehabilitering och habilitering (Lundin et al., 2019). Detsamma gäller forskningen i socialt arbete inom hälso- och sjukvård, vilken bedrivs på Socialhögskolor, men även i hög utsträckning på andra lärosäten och inom andra akademier, då framför allt inom medicinska fakulteter (Flink et al., 2008).

I Sverige blev socialt arbete ett akademiskt ämne år 1977 och den första kuratorn som disputerade gjorde det inom medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet år 1980 (Larsson, 1980). I en sammanställning av avhandlingar skrivna av socionomer inom området från 2008 identifierades 74 avhandlingar. I dessa avhandlingar hade främst studerats psykosociala fenomen och problem inom hälso- och sjukvården, organisering av psykosocialt arbete samt arbetsmetoder inom psykosocialt arbete i hälso- och sjukvården (Flink et al., 2008). I femton avhandlingar undersöktes effekter av program eller metoder. Med anledning av beslutet om legitimation och de kommande utbildningarna till hälso- och sjukvårdskurator fanns det skäl att göra en uppdatering av den över tio år gamla kartläggning av avhandlingar i socialt arbete inom hälso- och sjukvården. Syftet med denna artikel var därför att kartlägga och analysera avhandlingar som skrivits av socionomer i ämnesområdet socialt arbete inom hälso- och sjukvård sedan 1 januari år 2008 till och med 31 december 2019. Ett ytterligare syfte var att jämföra med den tidigare kartläggningen för att resonera kring ämnesområdets utveckling.

Metod

Arbetet påbörjades i oktober 2019, efter diskussioner i Nätverket för forskning med koppling till socialt arbete inom hälso-och sjukvård[1] om behovet att inför kommande legitimation och de legitimationsgrundande utbildningarna göra en kartläggning av det nationella forskningsläget i socialt arbete inom hälso- och sjukvård. Avsikten med denna studie var att göra en aktuell översikt med liknande metoder som den tidigare artikeln av Flink et al från 2008 tillämpat för att kunna följa områdets akademiska utveckling över tid.

Insamling av avhandlingar skedde i tre steg (Tabell 1). Arbetet inleddes med förfrågningar om vilka socionomer som disputerat inom området socialt arbete i hälso- och sjukvård, vilka mailades till våra professionella nätverk, samtliga lärosäten som ger Socionomutbildning, relevanta fackförbund, liksom Svensk kuratorförening och Föreningen för socionomer inom palliativ vård. Härvid fick vi information om enskilda avhandlingar samt tillgång till en förteckning över samtliga avhandlingar framlagda vid institutioner för socialt arbete i Sverige. Förteckningen av samtliga avhandlingar i socialt arbete avlagda vid lärosäten i Sverige bestod av 405 avhandlingar, av dessa sorterades 110 bort, med hänsyn till den tidsperiod studien omfattar.

Slutligen genomfördes strukturerade sökningar i Swepub, efter rekommendation från universitetsbibliotekarie.[2] Vid dessa sökningar hämtades inspiration från den tidigare artikeln, där sökorden alcohol, coping, disability, hospital social work, medical social work, psychosocial, quality of life, sense of coherence, social adjustment, social network, social support, social + gender, societal change, socioeconomic factors, suicide, teamwork och trauma användes. Vi beslöt dock att utöka antalet sökord för att bättre täcka in psykiatrins områden och efter samtal med forskare aktiva inom dessa fält lades följande sökord till: ”mental health care”, ”psychiatry”, ”psychiatric outpatient care” och ”psychiatric inpatient care” i kombination med ”social work”/”social”. Därtill gjordes en sökning med kombination ”social work and health”. Sökningarna i Swepub gav 5561 avhandlingar.

 Av de identifierade avhandlingarna från förteckningen och Swepub genomfördes först en sållning i form av genomgång av avhandlingens titel för att avgöra om titeln bedömdes handla om socialt arbete i hälso- och sjukvård. För att avgöra huruvida författaren har socionomexamen genomfördes sökningar i google liksom genom enskilda kontakter med författare, framför allt via e-post. De avhandlingar som vi fortsatt var osäkra på genomgick närmare granskning av innehåll, framför allt genom läsning av abstracts och i flera fall också avhandlingstext. Vi förde därtill kontinuerliga samtal, inte minst i förhållande till studiens inklusionskriterier. Hela processen diskuteras mer utförligt under rubriken metoddiskussion, men bland de avhandlingar som exkluderades fanns exempelvis avhandlingar med fokus på kommunala socialpsykiatriska verksamheter, liksom aktivitetsersättning.

[1] https://ki.se/nvs/natverk-for-forskande-socionomer-i-halso-och-sjukvard

[2] I arbetet med den tidigare artikeln användes Libris.

Tabell 1. Insamling av avhandlingar

Insamlingssteg Informationskälla Tillskott till kartläggningen genom varje steg
1. Förfrågningar via nätverk 36
2. Förteckning avhandlingar i socialt arbete 9
3. Swepub 7
Totalt antal ingående avhandlingar 52

De 52 avhandlingar som slutligen kvarstod (skrivna av en socionom och som bedömdes handla om socialt arbete inom hälso- och sjukvård) sammanställdes i ett dokument. Namn på författare noterades liksom titel, lärosäte, årtal samt hur vi först fick kännedom om avhandlingen. Vidare noterades om avhandlingen baserats på kvalitativa eller kvantitativa metoder, eller en kombination av olika metoder inklusive mixad metod. Som ett tillägg jämfört med den tidigare artikeln noterades även huruvida avhandlingen författats som monografi eller sammanläggning samt huruvida avhandlingen innehåller någon intervention som testats för utfall.

Vidare granskades avhandlingarna avseende definierad undersökningsgrupp och ämnesområde. Avhandlingarna har klassificerats utifrån kategorierna ”psykiatrisk vård”, ”somatisk vård” och ”beroendevård”, med undergrupperna ”vuxensjukvård” och ”barnsjukvård”, vilket kombinerats med ett eventuellt fokus på huruvida närstående varit inkluderade som undersökningsgrupp. Avseende ”beroendevård” så har avhandlingar inkluderats när patienterna ifråga haft kontakt med hälso- och sjukvård (psykiatrisk och/eller somatisk vård utifrån sin beroendeproblematik). Vidare användes klassifikationerna ”personal utan tydlig patientgrupp”, liksom ”organisation – utan tydlig patient eller personalgrupp”. I de fall avhandlingen studerade personal i relation till en viss patientgrupp har sålunda avhandlingen klassificerats utifrån patientgruppens tillhörighet, tex vuxna med somatisk sjukdom.

Avhandlingarna klassificerades också i förhållande till ämnesområde. Denna klassificering var inspirerad av den bearbetning Flink et al (2008) gjorde utifrån Dellgran och Höjers (1996) kategorisering av ämnesområden i avhandlingar i socialt arbete: 1) psykosociala fenomen och problem inom hälso- och sjukvårdens område, i undergrupperna: individens upplevelse av sjukdom, faktiska sociala förhållanden och psykosociala konsekvenser av sjukdom och individen i servicesystemet; 2) psykosocialt arbetes organisering; 3) psykosociala arbetsmetoder inklusive dess effekter.

I arbetet med denna artikel blev klassificeringen föremål för diskussion, inte minst relaterat till hur forskningsfältet utvecklats, vilket resulterade i följande klassifikationer:

  1. Fenomen och problem i socialt arbete
  2. Det sociala arbetets organisering
  3. Det sociala arbetets metoder och dess effekter

Resultat

Totalt identifierades 52 avhandlingar skrivna av socionomer inom ämnesfältet socialt arbete i hälso- och sjukvård under perioden 2008 till 2019. De flesta var sammanläggningsavhandlingar (n=42, 82%). Avhandlingarna har skrivits vid 13 olika lärosäten och det universitet som producerat flest avhandlingar var Göteborgs universitet (Tabell 2).

Tabell 2. Lärosäte och typ av avhandling

Monografi Sammanläggning Total
Göteborgs universitet^ 4 7 11
Umeå universitet 1 9 10
Karolinska Institutet 0 9 9
Lunds universitet 2 3 5
Stockholms universitet 1 3 4
Mittuniversitetet 1 3 4
Örebro universitet 0 3 3
Övriga^^ 1 5 6
Total 10 42 52

^ Göteborgs universitet inkluderar Sahlgrenska akademin

^^Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Malmös universitet, Uppsala universitet, Jönköpings universitet

Det mest undersökta ämnesområdet var fenomen och problem i socialt arbete (n=28, 54 %), följt av det sociala arbetets organisering (n=9, 17 %) och det sociala arbetets metoder och dess effekter (n=3, 6 %) (Tabell 3). I ytterligare 12 avhandlingar studerades en kombination av de tre områdena, varav samtliga av dessa inbegrep fenomen och problem i socialt arbete. Det var vanligare inom medicinsk fakultet att studera fenomen och problem i socialt arbete, och vanligare inom samhällsvetenskaplig fakultet att studera det sociala arbetets organisering och det sociala arbetets metoder och dess effekter. Inom samhällsvetenskaplig fakultet använde nästan hälften (15 av 29) uteslutande kvalitativ metod i avhandlingen. Inom medicinsk fakultet använde nästan tre fjärdedelar (17 av 23) en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod; inom samhällsvetenskaplig fakultet motsvarades detta av cirka en tredjedel av avhandlingarna. Totalt sex avhandlingar, varav fem inom medicinsk fakultet, inbegrep experimentell design. Av dessa sex återfanns en pilot för en randomiserad kontrollerad studie, en randomiserad icke-kontrollerad studie och övriga var andra typer av interventionsstudier såsom naturliga experiment.

Tabell 3. Fakultet, ämnesområde och metod

Medicinsk fakultet (n=23) Samhällsvetenskaplig fakultet (n=29)
ÄMNESOMRÅDE
 Fenomen och problem i socialt arbete 17 11
 Det sociala arbetets organisering 1 8
 Det sociala arbetets metoder och dess effekter 0 3
 Kombinerade aspekter 5 7
METOD
 Kvalitativ 3 15
 Kvantitativ 3 4
 Kombinerade metoder (varav intervention) 17 (5) 10 (1)
UNDERSÖKNINGSGRUPP
 Vuxna, somatik 12 5
 Vuxna, psykiatri 4 9
 Vuxna, beroendevård 2 6
 Barn, somatik 3 1
 Barn, psykiatri 0 3

Totalt har 21 avhandlingar skrivits om patienter inom somatik, 18 inom psykiatri och 8 inom beroendevård. Vuxna är den vanligaste undersökningsgruppen (38 avhandlingar), medan 7 avhandlingar studerar barn. Därutöver har 12 avhandlingar studerat närstående. Av dessa 12 fokuserade 7 på närstående till vuxna inom somatisk vård, 2 avhandlingar handlade om närstående till barn inom somatisk vård, 1 om närstående till vuxna inom psykiatri och 1 om närstående till vuxna inom beroendevård samt 1 som handlade om kuratorer och riskbedömningar gällande barn. I 7 avhandlingar studerades personal och en avhandling hade ett rent organisationsfokus utan tydlig patientgrupp. 17 av avhandlingarna om patienter inom somatik undersökte sociala fenomen och problem, inga studerade uteslutande socialt arbetes organisering eller arbetsmetoder, men fyra studerade kombinationer. Avhandlingarna inom psykiatri var fördelade på sociala fenomen och problem (n=7), socialt arbetes organisering (n=4), sociala arbetsmetoder (n=1) samt därutöver 6 avhandlingar som kombinerade de olika områdena.

Under den undersökta tidsperioden publicerades minst tre avhandlingar per år (Figur 1), och som mest sju avhandlingar under ett år (2018). I snitt framlades 4,3 avhandlingar per år inom området. En tendens över tid är att avhandlingar inom samhällsvetenskaplig fakultet ökar, medan de minskar inom medicinsk fakultet. Övervägande andel av de som disputerade var kvinnor. Av de åtta män som identifierades, återfanns sex inom Samhällsvetenskaplig fakultet, varav fem vid Umeå universitet.

Figur 1. Avhandlingar över tid

Diskussion

I denna studie har avhandlingar i Sverige kartlagts som skrivits av socionomer inom ämnesområdet socialt arbete i hälso- och sjukvård fr.o.m. 1 januari 2008 t.o.m. 31 december 2019. Resultatet påvisar socionomens tvärvetenskapliga kunskap i socialt arbete inom hälso- och sjukvård då avhandlingarna täcker ett brett område som bland annat inkluderar fenomen och problem i socialt arbete, det sociala arbetets organisering, och det sociala arbetets metoder och dess effekter. I avhandlingarna fokuseras på både vuxna, barn och närståendes situation inom somatisk vård, psykiatrisk vård samt beroendevård, samt i viss utsträckning på personal och organisation.

Resultatet i denna studie visar att den forskning som bedrivs av socionomer inom hälso- och sjukvård inbegriper olika metoder, ofta kombinerad kvalitativ och kvantitativ. De flesta inom medicinsk fakultet (n=17) använde kombinerade metoder, medan de flesta inom samhällsvetenskaplig fakultet hade en kvalitativ ansats (n=15). Dellgran och Höjer publicerade år 1996 en studie som visade att kvalitativ ansats då dominerade avhandlingarna skrivna vid institutioner för socialt arbete medan Flink et al (2008) visar att en kombination av metoder var vanligast mellan åren 1980–2007. I kartläggningen av avhandlingar från 2008 fanns 15 avhandlingar som i något delarbete undersökte effekter av metoder eller program, varav 8 av dessa under åren 2000–2007. I vår kartläggning identifierades ett fåtal (n=6) avhandlingar med experimentell design. Ingen av dessa avhandlingar bestod av en fullskalig, power beräknad randomiserad kontrollerad studie (RCT) även om en avhandling var randomiserad kontrollerad pilotintervention som utvärderades med mixad metod, en var randomiserad icke-kontrollerad och övriga var andra typer av interventionsstudier såsom utvärdering av en redan befintlig insats eller naturliga experiment.

Den tvärprofessionella ansatsen som innebär att kurator ofta arbetar i team synliggörs även i forskningen där olika institutioner står för avhandlingarna och som inkluderar både medicinsk och samhällsvetenskapliga fakulteter. I jämförelse med den tidigare kartläggningen återfinns nu fler lärosäten; 13 i denna kartläggning jämfört med 9 i den tidigare. Till skillnad från föregående kartläggning genomförd av Flink et al (2008) visar resultat i denna studie en ökning av avhandlingar inom det samhällsvetenskapliga fältet. Flink et al (2008) identifierade 74 avhandlingar under 28 år (1980–2007) medan vi i denna studie identifierade 52 under 12 år (2008–2019). I jämförelse med Flink et al (2008) där antalet avhandlingar i genomsnitt var 2.6 avhandlingar/år visar vår studie att antalet nu ligger på 4.3 avhandlingar/år.

I Sverige är de flesta socionomstuderande kvinnor, vilket leder till att det även är fler kvinnor än män som arbetar som kurator inom hälso- och sjukvård. Om vi tittar på socionomstudenter beräknades antalet kvinnor som genomgick socionomutbildningen i Göteborg 2015/2016 till 86 % och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beräknar att andel kuratorer som är kvinnor är 89 % (Sernbo, 2019; SKR 2019; SKR 2018). Liknande könsfördelning visar sig även i denna kartläggning där övervägande andel disputerade var kvinnor. Av de 52 inkluderade avhandlingarna var endast åtta skrivna av män. Intressant nog återfanns sex av dessa inom samhällsvetenskaplig fakultet, varav fem vid Umeå universitet. Det som annars benämns som ett glastak för kvinnor inom akademin, det vill säga en minskande andel kvinnor i takt med karriärens kliv, förefaller alltså inte framträda här. Stiftelsen AllBright (2019) beskriver hur akademin konsekvent motarbetar kvinnor, och visar att medan kvinnor utgör 60 procent av alla studenter, utgör de endast 47 procent av alla doktorander, liksom 46 procent av alla lektorer. Det är möjligt att en sådan skiktning framträder avseende docenter och professorer också i detta sammanhang, det har vi inte undersökt. AllBrights rapport från 2019 visar att det är i steget från docent till professor den största minskningen av andelen kvinnor sker (till 28 procent). Vi kan dock säga att antalet socionomer som är kvinnor som disputerar inom ämnesområdet hälso- och sjukvård, 85 procent, förefaller motsvara andelen kvinnor som studerar till socionomexamen.

Att antalet avhandlingar skrivna av socionomer inom hälso- och sjukvård tycks öka kan betyda ökad forskarkompetens bland kuratorer inom hälso- och sjukvården. Denna ökning är i linje med den kunskaps- och kompetensutveckling som kuratorsyrket genomgår i form av att hälso- och sjukvårdkurator nu blir en skyddad legitimerad titel. Den 1 juli år 2019 infördes legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer bland annat utifrån ambitionen att stärka patientsäkerheten, dvs att patienten ska få den bästa tillgängliga vård med så hög grad av evidens som möjligt. Det finns ingen säker statistik över yrkesgruppens antal, men enligt SKR fanns i november 2019, 4 520 anställda kuratorer inom landets regioner (SKR, 2019). Enligt muntliga uppgifter från Fackförbundet SSR uppskattade de år 2018 det totala antalet kuratorer inom privata och offentliga verksamheter till 4 500. Motsvarande uppgift från SCB var att antalet uppgick till 5 100 år 2011 (SCB, 2011).

När denna studie skrivs finns möjlighet för erfarna kuratorer inom hälso- och sjukvård att tillgodoräkna sig erfarenhet och utbildning och ansöka om legitimation. De första legitimationsgrundande utbildningarna planeras starta hösten 2020. Enligt Socialstyrelsen (2014) ska den legitimationsgrundande utbildningen lyfta sociala faktorers betydelse för ohälsa/sjukdom, olika perspektiv (inklusive biopsykosociala synsätt) på sociala faktorers betydelse för ohälsa/sjukdom såsom hur kön, klass, ålder mm påverkar synen på hälsa/ohälsa, belysa evidensbaserade teorier och metoder för stöd och behandling, dokumentation och utvärdering i socialt arbete i hälso- och sjukvård, teoretiska begrepp, system och juridik relevanta inom hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen, 2014).

Metoddiskussion

Avsikten med denna studie var att göra en uppföljning av artikeln “Psykosocialt arbete i hälso-och sjukvård –en översikt över avhandlingar inom området” från 2008 (Flink et al 2008), där tillvägagångssätt och analys i stort sett skulle kopieras, mot uppdaterat empiriskt material. Detta visade sig dock vara lättare sagt än gjort, framför allt relaterat till inklusionskriterierna, varför detta avsnitt kommer att behandla hur vi tolkat och arbetat med begreppen socialt arbete/psykosocialt arbete, vikten av socionomexamen, och hälso- och sjukvård som avgränsbart fält. Avsikten är framför allt att tydliggöra urvalsförfarandet, men förhoppningen är också att denna diskussion kan bidra till fortsatta samtal kring terminologin inom fältet.

Inklusionskriterierna för Flink et al (2008) löd att ingående avhandling:

  • skall vara skriven av en socionom som är verksam i socialt arbete i Sverige
  • handla om psykosocialt arbete i kommunal eller landstingsbedriven hälso- och sjukvård och/eller
  • ge kunskap av betydelse för psykosocialt arbete i hälso- och sjukvården

Även om dessa kriterier förefaller enkla och tydligt avgränsade framkom exempelvis inga egentliga definitioner av socialt arbete eller psykosocialt arbete. Kring dessa två begrepp finns i artikeln istället en generell diskussion inom fältet, som snarare än konsensus om definitioner förefaller karaktäriseras av ständig diskussion. Lundin et al (2007) beskriver exempelvis hur de i boken ”Kurator inom hälso- och sjukvård” väljer att använda begreppet psykosocialt arbete när de beskriver en helhet av individers tankar och känslor, sociala system och den sociala situationen (Lundin, 2017). I Lalos et al (2014) förekommer såväl socialt arbete som psykosocialt arbete, psykosociala insatser och psykosocialt behandlingsarbete. Författarna lyfter tänkbara skäl till användningen av prefixet ”psyko” som en fråga om gränser, dvs ett behov av att markera en särställning som socialarbetare inom en medicinsk kontext. Inom socialtjänstens verksamheter finns inte samma behov, eftersom socionomer där är i majoritet och behöver därför inte påvisa eller avgränsa sitt kompetensområde i förhållande till andra professioner.

Lalos et al (2014) lyfter vidare att en tänkbar förklaring gällande användningen av prefixet ”psyko” kan vara upplevelsen av begreppet socialt arbete som både semantiskt och teoretiskt bristfälligt. Det förklaras dock inte närmare på vilket sätt. En annan tänkbar förklaring som lyfts är en önskad statushöjande effekt, med draghjälp av mer etablerade begrepp som psykologi och psykoterapi. Ett sista skäl som anges är en upplevelse av att psykosocialt arbete kan fungera mer som ett slags metabegrepp som tydligare artikulerar hur socialt arbete alltid rör sig i spänningsfält mellan det individuella och det samhälleliga. Akademikerförbundet SSR har antagit en definition där psykosocial behandling särskiljs från sociala interventioner[1].

Ibland syns också prefixen medicinskt (medical) eller hälsoinriktat (health) framför socialt arbete såväl i forskning på området (se t.ex. Fugl-Meyer 2016, Udo et al 2019) som i läroböcker (se t.ex. Winnett et al 2019). En sådan tendens diskuteras också i forskning om yrkesgruppen, där en sådan betoning av det sociala arbetets närhet till ett medicinskt perspektiv diskuteras som en potentiell strategi för erkännande eller status. Strategin kan dock också få en distanserande effekt mellan socialt arbete inom hälso- och sjukvården och annat socialt arbete (se t.ex. Sernbo 2019, Sjöström 2013, Svärd 2014).

Begreppet socialt arbete definieras emellertid sällan explicit i litteraturen om yrkesgruppen. Det finns en global definition, godkänd av International Federation of Social Workers (IFSW) och International Association of Schools of Social Work (IASSW) generalförsamling i juli 2014. Denna är också den som Akademikerförbundet SSR refererar till i sina skrivelser.[2] Översatt till svenska lyder den:

Socialt arbete är en praktikbaserad profession och en akademisk disciplin som verkar för social förändring och utveckling, social sammanhållning, skydd och stöd för utsatta, empowerment och frigörelse av människors resurser. Mänskliga rättigheter, social rättvisa, barnets bästa, kollektivt ansvar samt respekt för mångfald är centrala principer för socialt arbete. Med utgångspunkt i teorier för socialt arbete, samhällsvetenskap, humaniora och urfolkens kunskap strävar professionen efter att involvera människor och påverka strukturer, för att möta utmaningar i livet och öka välbefinnandet.

I denna definition uttrycks en ambition om att länka samman det sociala arbetets praktik och den akademiska disciplinen och se de båda som två sidor av samma mynt. Definitionen tydliggör vidare relationerna mellan det individuella – frigörandet av resurser, skydd och stöd, utmaningar i livet och välbefinnande, och det strukturella – social förändring och utveckling. Vidare uttrycker och tydliggör definitionen det sociala arbetets normativa grund genom ett fokus på barnets bästa och en strävan efter stöd för utsatta. På detta sätt inkluderar definitionen det som både Lalos et al (2014) definierar som psykosocialt arbete och det som SSR definierar som psykosocial behandling. Definitionen möjliggör vidare ett fokus på en samlad analys och bedömning, där relationerna mellan individuella livsvillkor och samhälleliga strukturer står i fokus, snarare än ses som skilda delar av livet.

I Lalos et al (2014) konstateras vidare att socialt arbete är benämningen på den akademiska disciplinen och som regel också beteckningen för socionomers arbete inom hälso- och sjukvården internationellt. Då den nya hälso- och sjukvårdskuratorsutbildningen dessutom anges som en utbildning på avancerad nivå med socialt arbete som huvudämne har vi gjort bedömningen att det också finns mer pragmatiska skäl att använda begreppet socialt arbete. Att använda benämningen socialt arbete och socionomexamen som inklusionskriterium i denna artikel kan också ses som en följd av denna ämnesmässiga förankring och konsolidering. Detta inte minst då socionomexamen tydliggjorts som kunskapskrav för den nya utbildningen och det starkaste skälet för införandet av legitimationen var en förväntat ökad patientsäkerhet, bland annat beroende på en avsedd ökad tydlighet kring vad en hälso- och sjukvårdskurator har för utbildning och kompetens.

I praktiken blir dock ett inklusionskriterium om socionomexamen svår att hantera. Det krävs ingen socionomexamen för att disputera i socialt arbete. Det krävs inte heller att författaren i en avhandling eller andra sök- och kontrollerbara akademiska texter redogör för tidigare examina. För att vara detta inklusionskriterium trogen krävs därför närmast detektivverksamhet: sökningar via professionella forum och sociala nätverk, sociala medier eller personliga kontakter. Det bör därför poängteras att denna kartläggning inte på något sätt kan anses vara heltäckande över forskningsfältet socialt arbete i hälso- och sjukvård. Vid identifieringen av avhandlingar sållades många avhandlingar som bedömts handla om socialt arbete i hälso- och sjukvård bort då de var skrivna av till exempel sjuksköterskor, psykologer, arbetsterapeuter, läkare eller sociologer.

Begreppet ”hälso- och sjukvård” har för denna artikel tolkats juridiskt och organisatoriskt. Här har inspiration hämtats från Lundin et al (2007:27), vilka refererar till sjukvården som fält och hur det i Sverige är regionerna ”som har ansvaret för att organisera och erbjuda hälso- och sjukvård till sina invånare.” Medicinskt utbildad personal finns dock också på andra ställen, inte minst inom kommunernas boendeformer. Hälso- och sjukvården får därför också avgränsas genom att relateras till hälso- och sjukvårdslagen. Detta gör såväl Lundin et al (2007:13) som Lalos et al (2014:18) som anger att kuratorsarbetet villkoras av hälso- och sjukvårdslagen (och inte socialtjänstlagen) samt av den särskilda organisation som råder inom hälso- och sjukvård. Ett tredje sätt att definiera hälso- och sjukvården är att relatera till dess användare som är personer som är fysiskt eller psykiskt sjuka och som söker sig dit för att bli medicinskt utredda och få behandling (Lundin et al 2007). Med inspiration från dessa definitioner har vi valt att i denna studie inkludera avhandlingar som på något sätt berör en etablerad relation mellan en patient och en vårdgivare, en professionell i en hälso- och sjukvårdande verksamhet styrd av hälso- och sjukvårdslagen, eller en fråga som berör organiseringen av arbetet inom dessa verksamheter. I artikeln återfinns därför avhandlingar där hälso- och sjukvården är en part i samverkan mellan flera aktörer.

Konklusion

Avhandlingar av socionomer inom socialt arbete i hälso- och sjukvård uppvisar en bred ansats avseende ämnesområde, undersökningsgrupper och metoder. Antalet avhandlingar per år, jämfört med en tidigare kartläggning, har ökat. I jämförelse med tidigare kartläggning antyder resultatet i denna studie ett ökat intresse för att belysa sociala fenomen och problem från olika perspektiv snarare än beskriva patienters eller närståendes upplevelser av sjukdom. Vi kan också se ett något ökat fokus på hälso- och sjukvårdskuratorers arbetsmetoder liksom personal- och organisationsfrågor. Relativt få avhandlingar studerar effekter. En naturlig fortsättning på utvecklingen kan därför vara att genom teoriutveckling och interventionsforskning mer systematiskt utforska, jämföra och utvärdera hälso- och sjukvårdskuratorers arbete. Detta kan vara ett sätt att bidra till såväl stärkt evidens som teoretisk spets avseende hälso- och sjukvårdskuratorers arbete, vilket i sin tur kan stärka patienters möjlighet till rättvis och kunskapsbaserad vård.

Tack! Författarna tackar Nationellt nätverk för forskning inom socialt arbete i hälso- och sjukvård för initiativ till att skriva artikeln.

Referenser

[1]https://akademssr.se/sites/default/files/files/definitioner_for_behandling_och_intervention.pdf

Lalos A Blom B, Morén S, Olsson M. (2014). Socialt arbete i hälso- och sjukvård: Villkor, innehåll och utmaningar. Natur & Kultur Akademisk.

Larsson G (1980). The amphetamine addicted mother and her child. Stockholm: Akademisk avhandling. Karolinska Institutet.

Lundin A, Benkel I, Neergaard G, Johansson B-M & Öhrling C. (2019). Kurator inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

SCB (2011). Arbetskraftsbarometern 11. Örebro.

Sernbo E (2019). Med avstegen som arbetsplats – En etnografisk studie av hälso- och sjukvårdskuratorns arbete. Akademisk avhandling. Göteborg: Göteborgs universitet

Sjöström M. (2013). To blend in or stand out?: hospital social workers’ jurisdictional work in Sweden and Germany. Akademisk avhandling. Göteborg: Göteborgs universitet

SKR (2019) Regionanställd personal 2019. Tabell 5. Hämtat från: https://skr.se/ekonomijuridikstatistik/statistik/personalstatistik/personalenisiffror/tabellerregionanstalldpersonal2019.32644.html

SKR (2019) Välfärden i siffror. Vi vässar välfärden. Stockholm.

Socialstyrelsen (2014). Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen.

Stiftelsen AllBright (2019) Vetenskapsmannen inte kvinna. Rapport.

Svärd V. (2014). Hospital Social Workers’ Assessment Processes for Children at Risk – Positions in and Contributions to Inter-professional Teams. European Journal of Social Work. 17, 508-522.

 

Udo C, Forsman H, Jensfelt M, Flink M. (2019). Research Use and Evidence-Based Practice Among Swedish Medical Social Workers: A Qualitative Study. Clinical Social Work Journal, Vol.47(3), pp.258-265

 

Universitetskanslersämbetet (2017). Förslag till examensbeskrivning för yrkesexamen för kuratorer inom hälso- och sjukvården – redovisning av ett regeringsuppdrag, Rapport 2017:5. Stockholm: Universitetskanslersämbetet.

Winnett R, Furman R, Epps D, Lamphear G. (2019). Health care social work: a global perspective. New York: Oxford University Press.

 

Läs mer

C-uppsatser
27 mar 2024

Vad tycker socialsekreterare om att samverka med polisen?

Elsa Dahlgren och Emilia Glanz från Lunds universitet belyser vikte...

Verktyg
27 mar 2024

Forskare följer nytt arbetssätt mellan polis och socialtjänst

"Man kommer behöva gå försiktigt fram", säger forskningsl...

Aktuellt
26 mar 2024

"Man tvingas tänka tanken att jag kanske måste lämna mina barn"

Ullakarin Nyberg har jobbat nära döden i flera decennier. I sin nya...

Läs även

Vetenskapliga artiklar
25 mar 2022

Socialt arbete inom hälso- och sjukvård – ett kunskapsfält i förändring

Hela fem vetenskapliga artiklar ingår i det sista Forskningssupplem...

Vetenskapliga artiklar
24 mar 2022

Vetenskaplig essä om sociala ramverk för hälso- och sjukvårdskuratorernas arbete

I denna vetenskapliga essä diskuteras hur sociala bestämningsfaktor...

Vetenskapliga artiklar
9 mar 2022

Forskning om hälso- och sjukvårdskuratorer inom EU

Denna litteraturstudie visar vilken kunskap europeisk forskning om ...

Vetenskapliga artiklar
9 mar 2022

Råd och dåd: Det tidiga kuratorsarbetet i svensk sinnessjukvård

Det tidiga kuratorsarbetet inom sinnessjukvården präglades av ett o...

Vetenskapliga artiklar
9 mar 2022

Sjukhuskuratorers erfarenheter av specialistkuratorer för asylsökande och papperslösa patienter

Sjukhuskuratorer har goda erfarenheter av ett specialistteam med as...

Vetenskapliga artiklar
8 mar 2022

Erfarenheter av (MITI) vid rekrytering av behandlingsassistenter inom missbruksvård.

Vetenskaplig artikel om erfarenheter av att använda Motivational In...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.