Fejk går hem i gängkriminella influerares sociala flöden

– Man visar inte upp det som vi ofta ser i förundersökningar när det har varit husrannsakningar: Att man bor hemma hos sin mamma, är traumatiserad och måste äta tramadol eller röka gräs för att kunna vila. Inte heller ser man de neuropsykiatriska problem som många lider av i de här miljöerna.

Det berättar Emil Arvidson, journalist och författare till boken Svensk gangsterrapp: ett reportage, vars flöden i växande grad fylls av gängens content. Det handlar inte bara om bilder av det ljuva livet, utan också av våldsamma maktdemonstrationer.

– På senare tid har vi sett flera exempel på hur man livesänder nästan mord. Eller att man, som Foxtrot-nätverket, iscensätter ett slags presskonferenser på Instagram live där man inför tiotusentals följare kommunicerar sitt våldskapital.

LÄS OCKSÅ >>> Hon lärde sig hålla tyst – men nu har Faysa börjat berätta: ”Jag har gråtit blod”

Emil Arvidsson ser en utveckling de senaste två åren där de kriminella mer systematiskt än tidigare utnyttjar de sociala plattformarna för att marknadsföra sig själva och kommunicera sina budskap. Den verklighet som man prånglar ut är kanske inte alltid med verkligheten överensstämmande, men den fyller sina syften, oavsett om det handlar om att rekrytera eller att skrämma till lydnad.

Den delvis fiktionaliserade verklighetsbeskrivningen kan dock också få andra konsekvenser. Poliser vittnar om ungdomar som lockas av livsstilen, och Emil Arvidson berättar att bilderna från ett gäng kan generera aktivitet på annat håll.

– Absolut, de kan leda till att man rustar upp.

Flamingoeffekten har det kallats, fenomenet där människor missuppfattar normer som de sedan själva – liksom flamingos, som rör sig koordinerat i grupp – försöker att leva upp till.

LÄS OCKSÅ >>> Få gängkriminella avhoppare får tillgång till terapi

Det har varit känt länge. Redan 1949 visade psykologisk forskning att unga ofta missförstod andra ungdomars sexuella preferenser och erfarenheter, och på 70-talet presenterades teorier om att en stor del av ungdomsbrottsligheten kunde förklaras av liknande missförstånd. Det berättar den danske kriminologen Lars Holmberg, som tillsammans med Flemming Balvig myntat begreppet och skrivit en bok med samma titel.

– Unga lever ofta i föreställningen om att andra unga är mer kriminella, dricker mer och tar mer droger än de själva. Och om vi tror att andra följer en viss norm tenderar vi att följa efter, eftersom vi är sociala varelser.

Det går inte att säga om den här flamingoeffekten generellt har blivit mer påtaglig med åren, men Lars Holmberg tror att sociala medier skulle kunna fungera förstärkande. Han menar också att den tilltagande våldskulturen i vissa avseenden kanske kan förstås i relation till den.

– Kriminalitet har ibland drag av performance: det är någonting du gör därför att du tror att andra tycker att det är smart, eller för att andra gör det och du antar att de gillar det.

LÄS OCKSÅ >>> ”Vad ska du hjälpa mig med då, terapeutjävel?”

Så vad tror Emil Arvidson om de gängkriminellas flöden – kan de skapa felaktiga föreställningar om normen i de här miljöerna, också utanför dem? Jadå. Hans eget expertområde är den så kallade gangsterrappen, som ibland, men inte alltid, överlappar med den organiserade brottsligheten. En del artister i den genren vill gärna framstå som gängmedlemmar, även om de inte är det.

– Man blåser upp sitt eventuella våldskapital, och blir i andras ögon mer av en kriminell än vad man kanske egentligen är, om man skulle fråga den lokala polisen. Vissa följare kan nog gå på det och ta efter.

Desinformationen på internet slår särskilt hårt mot de som är sämst rustade att se igenom den, menar han.

– Om jag är en femtonåring utan kontakt med samhället och kanske har svårt med språktillhörigheten, är risken större att jag går på en bluff. Vi har ju också sett de senaste åren hur väldigt många unga snabbt dras i det här.

Enligt forskning som bland andra Lars Holmberg ligger bakom är det faktiskt möjligt att motarbeta flamingoeffekten. Man kan undergräva sociala missförstånd genom att synliggöra dem, och på det sättet förändra beteenden. I korthet går det ut på att kartlägga individers föreställningar för att sedan konfrontera dem med fakta.

I Danmark har man utvecklat former för detta, och man har sett att det har haft en reducerande effekt på kriminaliteten.

– Det sker på skolor, i samarbete med socialarbetare och poliser. De flesta kommuner har infört det. När vi gjorde ett vetenskapligt experiment för tjugo år sedan visade det sig ha bäst effekt på de unga, i årskurs 5–7.

Flamingoeffekten är dock inte reserverad för ungdomar. Lars Holmberg berättar om en berömd studie som visar att beslutsfattare ibland kan medverka till att fatta beslut som ingen egentligen vill se, eftersom de tror att alla andra är överens om det.

När det gäller gangsterrapen ser Emil Arvidson hur skenbilderna bländar brett. Det är inte bara unga outsiders som låter sig luras, utan också en hel del vuxna insiders, som kanske borde veta bättre.

– Jag, som jobbar med hiphop ser många exempel på hur medelålders svenskar, som annars är väldigt belästa och har höga positioner, tittar på den svenska hiphopkulturen och tar varje textrad som en hundra procent sanningsenlig, objektiv faktagranskad faktauppgift, i stället för vad den är: en vers.