Enskilda socialarbetare riskerar att drabbas hårt av hot och hat

Inom socialtjänsten är det absolut vanligaste scenariot en klient i en utsatt livssituation som med hot eller trakasserier vill förmå socialsekreteraren att fatta ett visst beslut. Det kan handla om att inte tvångsomhänderta deras barn, eller att betala ut ekonomiskt bistånd även om rätt kriterier inte är uppfyllda. Ibland behöver hoten inte ens yttras.

– Om klienten du möter har kopplingar till gängkriminalitet så behöver den inte säga så mycket. Bara vetskapen om detta kan göra en mer försiktig och påverka hur man agerar. Vi gör allt för att det inte ska vara så, men det är svårgripbart när påverkan är så vag, säger Sara Kleijsen Åhlander, avdelningschef för individ och familj i Malmö stad.

LÄS OCKSÅ >>> Experten: Så ska medarbetare skyddas från otillåten påverkan

Sara Kleijsen Åhlander menar att samhällsutvecklingen skapar en rädsla hos socialsekreterare. Att upprepade gånger ta del av nyheter om myndighetspersoner som utsätts och om grovt kriminella som dödar varandras anhöriga skrämmer.

– Det är ett helt annat läge i dag än för sju år sedan. Så som samhället ser ut i dag tycker jag att det är helt vansinnigt att våra socialsekreterare ska stå med namn på alla handlingar. Även om klienterna vet vem de möter så hade det ändå räckt med ett fiktivt namn eller tjänstenummer så att vi internt kan följa och granska ärendet, säger Sara Kleijsen Åhlander.

Exakt hur omfattande problemet är går inte att veta men bara i Göteborgs stad uppgav 2 300 anställda i förra årets medarbetarundersökning att de utsatts för otillåten påverkan. Av dem hade 25 procent förändrat ett beslut av rädsla för repressalier.

En färsk undersökning från Novus, på uppdrag av Akademikerförbundet SSR, visar också att 4 av 10 socialsekreterare utsatts för hot eller våld under de senaste två åren. Samtidigt upplever 3 av 10 inte att de har ett så pass öppet klimat på arbetsplatsen att de utan problem kan diskutera hot, våld och otillåten påverkan.

Christina Kiernan, samordnare mot välfärdsbrottslighet, otillåten påverkan och våldsbejakande extremism vid Sveriges kommuner och regioner, SKR, konstaterar att det är problematiskt att alla aktiviteter som kan räknas som otillåten påverkan inte är olagliga.

– Hot och våld är brottsligt men inte trakasserier såsom grova förolämpningar, hot om att skada sig själv eller att filma socialsekreterare, säger hon.

SKR vill öka skyddet av socialsekreterare och har lagt ett förslag till regeringen om att göra arbetsgivaren till målsägande när medarbetare utsätts för brott på grund av sin tjänsteutövning. Då skulle det bli arbetsgivaren som deltar i en eventuell rättegång.

– Vi förstår att det är ett stort avsteg mot vår rättsprocess och hur det fungerar i dag, men vi tycker att det är värt det. Vi vill att man ska kunna arbeta med de här frågorna och kunna fatta beslut i enlighet med sitt uppdrag utan att vara rädd. I dag kan vi inte skydda medarbetare fullt ut, säger Christina Kiernan och fortsätter;

– Vi föreslår också att man ska kunna sekretessbelägga delar av utredningar. Kanske kan man genom dessa förändringar undvika att en enskild medarbetare blir en del i rättsprocessen eller ens behöver nämnas vid namn.

Frågan om var gränsen går för hur anonyma socialsekreterare kan, och bör vara, är omtvistad. Även Akademikerförbundet SSR vill att arbetsgivaren ska kunna driva juridiska processer gentemot mot den som använder sig av otillåten påverkan, däremot vill man inte anonymisera beslutsfattande.

– Vi är ytterst tveksamma till att anonymisera beslutsfattande, även för våra medlemmar som är utsatta, eftersom vi värnar rättssäkerheten, offentligheten och insynen. Det är grunden till tilliten för våra professioner, säger Monica Engström, socialrättsjurist på SSR och fortsätter;

– Får jag inte veta vem som tagit beslut om att tvångsomhänderta mina barn så minskar tilltron till socialtjänsten och hela samhället. Det kommer att kosta mer än det smakar och det kommer ytterligare öka de konspirationsteorier och desinformationskampanjer som vi har i dag.

Den mest omfattande desinformations- och påverkanskampanjen som riktats mot svensk socialtjänst är den LVU-kampanj som hade sin upptakt under 2021, och som pågår än. Såväl utländska som inhemska aktörer har deltagit och skapat ett hårt tryck på enskilda socialsekreterare.

LÄS OCKSÅ >>> När hot och våld drabbar socionomer i hemmet

Sara Kleijsen Åhlander berättar att även om det inte är lika medialt i dag så händer det fortfarande att socialsekreterare filmas och läggs ut på Tiktok och Youtube.

– Den enskilda klienten som filmar tänker kanske inte där och då att den ska påverka bilden av Sverige, utan snarare på att förmå medarbetare att ta ett beslut som gynnar den. Eller göra livet surt för den som tagit ett negativt beslut, säger hon.

När klienter blir hotfulla och försöker påverka beslut behöver socialsekreterare ha sina chefer och ytterst politiker bakom sig. Men på senare tid har flera uppmärksammade händelser visat på hur politiker och chefer själva gett sig in i enskilda ärenden för att förmå socialnämnden eller socialsekreterare att ändra beslut och bedömningar. Ofta är det svårt att slå fast om handlingen är sprungen ur personligt engagemang eller upplevt tryck utifrån, mutor eller hot.

Det går heller inte att alltid lita på de närmaste kollegorna då flera av landets socialtjänster infiltrerats av så kallade ”möjliggörare”, det vill säga personer som infiltrerat arbetsplatsen eller som rekryterats för att läcka känsliga uppgifter eller fatta gynnsamma beslut inifrån. Detta har Brottsförebyggande rådet, Brå, tittat närmare på i rapporten Möjliggörare för kriminella nätverk som publicerades under 2024.

Johanna Skinnari, utredare och biträdande enhetschef på Brå, berättar att det fanns exempel där man var duperad att gå klienters ärenden, eller där anställda verkar för en kriminell person och är medvetna om det.

– Som arbetsgivare vet man inte alltid varför de agerat på ett visst sätt, även om man hittat vissa personkopplingar. I vissa fall fanns tecken på att medarbetare ”placerats”, till exempel om personen hade tidigare kriminella kopplingar eller släktskap, säger hon.

Vägen till att bli en möjliggörare kan variera. Det kan handla om hot och mutor, eller om en kärleks- eller vänskapsrelation med en grovt kriminell där förtroende byggs över tid. Det kan också röra sig om medarbetare med ett eget missbruk, vilket är tacksamt att dra nytta av för den som vill sätta press på någon.

– Ofta är det svårt att komma i kontakt med personer utanför sitt normala umgänge, även för kriminella. Därför är missbruk ett bra sätt att få kontakt med främlingar, säger Johanna Skinnari.

När jag läser er rapport slås jag av att tillvägagångssättet påminner om hur spioner rekryteras.

– Det finns många paralleller. Det finns aktörer som absolut arbetar som främmande makt. De har en plan och det finns, för att använda Säpos begrepp, en ”avsikt och förmåga”. De har kanske inte från början bestämt vilken person de ska påverka, utan målsöker vem som är mottaglig, säger Johanna Skinnari och fortsätter;

– De här personerna är ofta duktiga på att bygga lojaliteter eller hitta grund för utpressning. Det är en viktig egenskap i den kriminella miljön och något vissa övar på varje dag och lägger ganska mycket resurser på.